Detta examensarbete syftade till att utveckla ett koncept på en Rollator, ett gå-hjälpmedel för människor vars gång är funktionsnedsatt. Målet med arbetet var att förbättra utgångskonceptet med en smartare och mer tillverkningsvänlig design samtidigt som rollatorn får ett enhetligt design/formspråk.

<p>Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon. På det sättet försvinner behovet av mänsklig interaktion mellan turisten och turismindustrin. Uppsatsens titel ”Resande för eremiter” syftar till att göra en utredning av hur en turist kan inhämta turisminformation i hemmet, guidas till platsen, guidas på platsen, helt med hjälp av tekniska hjälpmedel utan direkt mänsklig kontakt med turismindustrin. Därigenom undgår turisten, likt en eremit, mänsklig kontakt under sin resa. Den övergripande slutsatsen av utredningen baseras på att en turist idag har full möjlighet att, inom undersökningsområdet som uppsatsen behandlar, undgå mänsklig kontakt inom turismindustrin. Dock finns vissa fördelar med att vända sig till exempelvis en mänsklig guide för att få en guidad tur. Det hela mynnar ut i en smakfråga, från person till person.</p>

<p>Denna examensrapport innehåller resultatet av en litteraturstudie inriktad mot datorbaserade hjälpmedel för personer med funktionshinder och i huvudsak blinda användare. Litteraturen omfattas av böcker, artiklar och webbmaterial som diskuterar problem som kan uppstå i datorinteraktion för användare med funktionshinder och specifikt blinda användare.</p><p>Under arbetet med denna examensrapport har även intervjuer genomförts med personer inom branschen för datorbaserade hjälpmedel för synskadade och denna rapport sammanfattar det material som samlades in under intervjuerna.</p><p>Rapporten syftar till att belysa problematiken med att överföra visuellt representerad information till en form som blinda användare kan hantera. Detta inkluderar även diskussioner kring några av de anpassningar som vanligtvis används för att lösa problematiken.</p>

The purpose of the study was to highlight how teachers can detect and work with children with reading and writing disabilities. To investigate this, I chose to do a quantitative study based on a survey. In the study 80 teachers have answered the questionnaire. The teachers who answered the questionnaire teach from grade four to grade seven. The study showed that teachers work in different ways with each individual and adapt the tasks according to each student's needs. They argue that reading aids and technical aids are good aids in work with students with reading and writing difficulties. Aids such as reading help or iPad make it easier for students with reading and writing difficulties. These different tools make it easier for the teacher who always not have time for each individual student and then needs other types of help. The study identifies the various aids that the teachers think are best when working with students with reading and writing difficulties. It also shows how teachers detect that a student has reading and writing difficulties for example when a student is unsure of reading or mixing words together. The teachers use a customized teaching course for those students who need extra help for example an additional briefing, simple text or special educator.

En god och trygg miljö för lärande och utveckling för eleverna är enligt Skolverket (2011) en förutsättningför att eleverna ska ges möjlighet att uppnå de uppsatta kunskapskraven och utbildningens mål i skolansverksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur fritidslärarna anser att degemensamt med klasslärarna och andra pedagoger arbetar med att stötta elever i behov av särskilt stödunder fritidshemstiden. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjueroch intervjuerna anpassades utifrån hur de utvecklade sig. Tidigare forskning påvisade hur utvecklingengått framåt och hur fritidshemmet integrerats i skolan och för att gemensamt arbeta mot samma läroplan ochde uppsatta målen för verksamheterna. I resultatet framkom det att för att kunna skapa en helhetssyn övereleverna och för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, så krävs det ett bra samarbete mellanklasslärare och fritidslärare. Med denna studie vill vi bidra med några olika förutsättningar för arbetet medelever i behov av särskilt stöd. Som i sin tur skulle kunna leda till att fritidslärarna får en möjlighet attutforma en lärorik, utvecklande och trygg fritidsverksamhet för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Denna uppsats behandlar hur människans sparande av föremål kan påverka och bevara en platskänsla i en globaliserad värld, där människor flyttar mer och lämnar platser de har ett emotionellt band till. Detta besvaras genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där informanterna besvarar frågor om platskänsla, identitetskapade på en plats samt hur föremål kan agera mnemotekniska hjälpmedel, vilket innebär föremål som agerar hjälpmedel för att påminna ett subjekt om dåtiden. Resultatet påvisar att en del föremål agerar mnemotekniska hjälpmedel vilket gjorde att en del informanter kände sig närmre platsen när de upplevde föremålet genom perception och således hjälpte det dem att hantera en saknad platsen. Däremot var resultatet inte homogent och en del föremål hjälpte istället en del informanter att minnas personer eller specifika händelser och inte en specifik plats.

Föreliggande studie har undersökt det sensomotoriska hjälpmedlet tyngdväst. Genom tryck och kontakt med kroppen på olika sätt ska tyngdvästen ge lugn och koncentration åt personer som är hyperaktiva eller är oroliga på annat sätt. Användandet av tyngdvästar har främst utvecklats från den amerikanska forskaren Jean Ayres (1988) teorier om den neurologisk funktionen sensorisk integration. Studiens syfte är att undersöka om användandet av tyngdväst gör miljön i förskola och förskoleklass mera tillgänglig för barn med koncentrationsproblem, hyperaktivitet och/eller bristande impulskontroll. Metoden som använts är en explorativ kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjupersonerna i studien är två förskollärare, två specialpedagoger, en arbetsterapeut och en förälder kring två barn i förskola och förskoleklass. Eftersom studien enbart rört sig kring två barns användande av tyngdväst är det svårt att dra några generella slutsatser av studien men resultatet pekar på att användande av tyngdväst till viss del kan ge lugn och koncentration. Resultaten indikerar att användandet av tyngdväst även kan ha viss betydelse för den fysiska, den sociala och den didaktiska tillgängligheten i förskola och förskoleklass.

Digitaliseringstakten inom svensk byggindustri är låg, speciellt under produktionsfasen i ett byggprojekt. Flera studier visar på fördelar med att använda mer digitala hjälpmedel, exempelvis BIM samt digital ärendehantering på byggarbetsplatserna. I och med ökade energikrav och ökad komplexitet som följd, ökar kostnaderna för installationer i byggnader. Kostnaderna uppgår i vissa fall till så mycket som 50-60% av den totala produktionskostnaden och det finns stora vinningar att effektivisera förfarandet med hjälp av digitala hjälpmedel för exempelvis samordning av de olika arbetsmomenten och ärendehantering under produktionsfasen. Trots de möjligheter och fördelar som ett mer digitalt arbetssätt kan skapa för byggproduktionen sker inte införandet av digitala hjälpmedel på bred front i de olika projekten. Genom att kartlägga vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion samt undersöka hur kunskapsöverföring kan bidra till att effektivisera införandeprocessen, syftar denna studie till att undersöka hur byggföretag kan öka användningen av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie med ett fokus på installationsområdet under produktionsfasen. För att få en ökad förståelse för hur digitala hjälpmedel införs och sprids i byggbranschen samt belysa vilken roll kunskapsöverföring har vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion, har litteratur från två forskningsområden studerats närmare i en litteraturstudie: innovationsspridning samt kunskapsöverföring. Litteraturstudien mynnar ut i den teoretiska referensram som sedan användes som grund till den tematiska analys som utförts i studien. I studiens slutsats presenteras vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel, vilka är decentraliserad organisationsstruktur, kortsiktighet samt anpassning av digitala hjälpmedel. För att effektivisera införandet framkom att erfarenhetsutbyte, personligt stöd under implementering, lärdomar från pilotprojekt och fördelning av individer med digital kompetens är viktiga aspekter för att effektivisera och således öka användandet av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. / The rate of digitization in the Swedish construction industry is low, especially during the production phase. Several studies show the benefits of using more digital tools, such as BIM and digital tools for case management, at the construction sites. As a result of the increased energy requirements and complexity, the cost of installations in buildings increases. In some cases, the costs are as much as 50-60% of the total production cost, and there are great benefits to streamline the process using digital tools such as coordination of the various work moments and case management during the production phase. Despite the opportunities and benefits that a more digital way of working can create for the construction industry, the wide-fronted introduction of digital tools does not occur in the various projects. By mapping challenges when introducing digital tools in the construction phase and investigating how knowledge transfer can help streamline implementation, this study aims at investigating how construction companies can increase the use of digital tools during the production phase. To answer the purpose of the research, a qualitative case study was conducted with a focus on installation work during the production phase. To gain a better understanding of how digital tools are introduced and spread in the construction industry, as well as highlighting the role of knowledge transfer when introducing digital tools in building production, literature from two research areas has been studied in more detail in a literature study: Diffusion of innovation, and Knowledge transfer. The literature study appears in the theoretical reference framework, which was then used as the basis for the thematic analysis that was made in the study. The study's conclusion presents the challenges involved in the introduction of digital tools, which are a decentralized organizational structure, short-sightedness and adjustment of digital tools. In order to streamline the introduction, experience sharing, personal support during implementation, lessons learned from pilot projects and an even distribution of individuals with digital skills are important aspects of efficiency, thus increasing the use of digital tools during the production phase.

Studiens syfte var att undersöka undersköterskans upplevelse av hur munhygien utförs samt vilka rutiner som finns för att upprätthålla munhygien hos vårdtagare med demens samt hur oral hälsa påverkas av demens. För studiens genomförande användes en kvalitativ metod som baserades på en intervjuguide. I studien deltog nio informanter som arbetar på två äldreboende i Norra Skåne. Allt insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Efter analysen framkom temat ”brister i munhygiensutförandet, trots tillämpning av fasta rutiner” som identifieradesmed följande tre kategorier: hälsa, rutiner och upplevelser. Studiens resultat visade att informanterna ansåg att god munvård hos personer med demens är betydelsefullt och lika viktigt som andra omvårdnadsmoment Informanterna upplevde att vårdtagarna har eftersatt munhygien och de flesta av deltagarna ville ha ytterligare munvårdsutbildning. Slutsatsen av studien är att brister i munhygienutförandet på personer med demens kan förekomma trots att rutiner för munvård tillämpas. Fastän olika sorters munvårdsprodukter används samt kvalificerad personal besöker vårdtagarna regelbundet, upplever informanterna att mer undervisning och konkreta råd behövs.

Detta arbete handlar om antivirusprogram och vad det finns för hjälpmedel för hemanvändare utan teknisk bakgrund att finna det antivirusprogram som passar dem bäst. Målet med arbetet är att producera en guide för hemanvändare som ska hjälpa dem inför deras val av antivirusprogram. I detta arbete har tre olika metoder använts för att besvara de frågor och den hypotes som ställts. Först gjordes en litteraturstudie där bakgrundsmaterial inhämtades. Nästa steg var att genomföra intervjuer med experter inom området för att ta reda på vad guiden skulle innehålla. Som sista steg utfördes en enkätundersökning som riktade sig till hemanvändare för att ta reda på om den framtagna guiden besvarade hypotesen. Enkätundersökningen besvarades av både hemanvändare med och utan teknisk bakgrund. Detta gjordes för att få fram synpunkter på om guiden var tillräckligt lättförståelig för en hemanvändare utan teknisk bakgrund och för att ta reda på om guiden skulle hjälpa dem inför deras val av antivirusprogram. Resultaten av enkätundersökningen ledde oss fram till slutsatsen att en guide för hemanvändare behövs och att den guide som producerats i detta arbete skulle kunna vara till hjälp för hemanvändare inför deras val av antivirusprogram.