Om ett hjärta stannar, är döden endast tio minuter bort.  För att överleva ett hjärtstopp gäller det att ha marginalerna på sin sida. Faktorer som tid, plats och omgivning är helt livsavgörande.

<p>Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan medverka till att livsstilsförändringar efterlevs bland kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar.</p><p>Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie och sökningarna gjordes i Pub Med och Academic Search. Slutligen valdes 20 artiklar ut att ingå i resultatet. Resultatet av sjuksköterskors arbete att medverka och låta kvinnorna vara delaktiga presenteras under rubriker: vägleda, ge stöd och undervisa. Det är de tre sätt som sjuksköterskan handlar efter utifrån Orhems teori om omvårdnadssystem.</p><p>Det som framkom i artiklarna var att vägledning stöd och undervisning från sjuksköterskor kan hjälpa patienterna att hitta en balans i sin egenvård och införa olika livsstilsförändringar i sin vardag. Det framkom även att utbildning och stöd till familjen var lika viktigt som att få stöd av dessa eller signifikanta andra. Behovet av stöd i olika former var slutligen det som genomsyrade hela undersökningen.</p>

Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan medverka till att livsstilsförändringar efterlevs bland kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie och sökningarna gjordes i Pub Med och Academic Search. Slutligen valdes 20 artiklar ut att ingå i resultatet. Resultatet av sjuksköterskors arbete att medverka och låta kvinnorna vara delaktiga presenteras under rubriker: vägleda, ge stöd och undervisa. Det är de tre sätt som sjuksköterskan handlar efter utifrån Orhems teori om omvårdnadssystem. Det som framkom i artiklarna var att vägledning stöd och undervisning från sjuksköterskor kan hjälpa patienterna att hitta en balans i sin egenvård och införa olika livsstilsförändringar i sin vardag. Det framkom även att utbildning och stöd till familjen var lika viktigt som att få stöd av dessa eller signifikanta andra. Behovet av stöd i olika former var slutligen det som genomsyrade hela undersökningen.

Hjärta och lever är vitala organ och när de inte fungerar blir konsekvenserna förödande. Under 2013 genomfördes 55 hjärttransplantationer och 161 levertransplantationer i Sverige. Transplantation är en lång och svår process som generellt leder till förbättrad livskvalitet. Patienten går från att ha varit nära döden till att få en ny chans till livet. Det är en stor omställning som kan vara svår att förstå och hantera. Syftet var att beskriva patienters existentiella upplevelser efter en lever- eller hjärttransplantation. En litteraturöversikt gjordes där totalt 10 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar tre huvudteman. Det första temat var Det nya livet som visar hur patienten genomgår en känslomässig berg-och-dalbana när de försöker finna sitt nya jag i livet. Det andra temat benämns som Paradoxala känslor där tacksamhet blandat med skuld är centralt. Den andliga dimensionens betydelse är det sista temat där patienten vänder sig till högre makter för att klara av sin livssituation. Diskussionen tar upp huvudfynden från resultatet samt sjuksköterskans roll i patientens helandeprocess. Slutsatserna som dras är att patientens upplevelser är unika och att vårdpersonalen behöver mer utbildning i existentiella frågor för att bättre kunna bemöta patienten.

Depression är en sjukdom som 15-20% av befolkningen någon gång kommer att drabbas av.Vid behandling av depression används, förutom psykoterapi och elektrokonvulsiv behandling (ECT), antidepressiva läkemedel. De flesta läkemedlen påverkar serotoninåterupptag, men dåserotonin har effekt på andra ställen i kroppen än hjärnan kan det uppstå biverkningar. Vidmånga eller långvariga depressioner kan det bli aktuellt med långtidsbehandling. Riskerna medlångtidsbehandling är inte helt kända, och därför har i denna studie effekterna avlångtidsbehandling med antidepressiva läkemedel undersökts. Detta gjordes med hjälp av enlitteraturstudie utifrån frågeställningarna ”vilka effekter har långtidsbehandling medantidepressiva läkemedel på hjärt-kärlsystemet och frakturrisk?” och ”har långtidsbehandlingmed antidepressiva läkemedel några effekter på depressionssjukdomens prognos?” Studienvisar att antidepressiva läkemedel kan öka risken för frakturer samt påverka hjärt-kärlsystemet,samt att mekanismerna bakom detta fortfarande är oklara. / Depression is an illness that 15-20% of all people at some point will suffer from. In thetreatment of depression antidepressants are used but also psychotherapy and electroconvulsivetherapy. Most drugs affect serotonin reuptake, but since serotonin has an effect on other parts of thebody than the brain it may cause side effects. In the case of many or prolonged episodes ofdepression it may be necessary with long-term treatment. The risks of long-term treatment are notfully known, and therefore, in this study the effects of long-term treatment with antidepressants wasexamined. This was done by means of a literature study based on the questions "what is the impactof long-term treatment with antidepressant drugs on the cardiovascular system and fracture risk?"and "has long-term treatment with antidepressants any effects on the prognosis of depression?" Thestudy shows that antidepressants may increase the risk of fractures and affect the cardiovascularsystem, and that the mechanisms behind these are still unclear.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig.

Abstract This report aims, through interviews, observations and literature review to examine what some of the youngest children know about the heart, blood and bloodstream. The sample size was twenty children, half of them are at the age of three and the other half is at the age of six. The interviews showed that children at the age of six had better knowledge than children at the age of three, but one child knew that we have the blood corpuscle in the body. He was also the only one who mentioned the blood corpuscle of all children who participated in the research. Children at the age of three could not see the functional relationship between the blood and heart. One child who was six years told that the air we breathe goes directly in the heart from where the blood is circulating to the rest of the body, together with the food. Keywords: heart, blood, bloodstream, the body / Sammanfattning Uppsatsens syfte är att genom intervjuer, observationer och litteraturstudie undersöka vad några av de yngsta barnen vet om hjärtat, blodet och blodomloppet. Undersökningen gäller tjugo barn, hälften av dem är i treårsålder och den andra hälften är i sexårsåldern. Intervjuerna visade att sexåringar hade i stort sett bättre kunskaper än treåringar men en av treåringar visste att vi har blodkroppar i kroppen. Han var också den enda som nämnde blodkroppar av alla barn som deltog i undersökningen. Treåringar kunde inte se det funktionella sambandet mellan blodet och hjärtat. En av sexåringarna berättade att luften vi andas in hamnar direkt i hjärtat där den blir blod som cirkulerar vidare till resten av kroppen, tillsammans med maten. Nyckelord: hjärta, blod, blodomlopp, kroppen

The aim of this study is to analyse how the Hebrew word heart, לב, is used in the Old Testament: as an expression of the intellect, emotions, actions – all of those or only the intellect. The study also aims to see if the author, or groups of authors of the different texts where לב appears affect the use of the word. I work inductively with a lexical invention of the texts and I do an analysis on some different text to see if there are any differences.

Kardiovaskulära sjukdomar är fortfarande en av de främsta dödsorsakerna i dag. Den främsta orsaken till sjukdomen är skador på hjärtcellerna, som kanske inte kan repareras av sig själva, så att utveckla en ny terapi för att regenerera eller reparera hjärtcellerna är ett viktigt mål inom forskningen om hjärtsjukdomar. Tidigare forskning har visat att vissa kardiogena parakrina faktorer som tillväxtfaktorer eller utsöndrade proteiner kan påverka hjärtats utveckling och regenerering. I den här studien valdes en av de parakrina faktorerna, placentaväxtfaktor (PLGF), ut för att verifiera dess inflytande på kardiomyogenes och vaskulogenes genom in vivo- och in vitro-experiment. Genom in vivo-experiment injicerades humana embryonala stamceller (hESC) som innehöll kemiskt modifierat PLGF mRNA i njurkapselskiktet hos musen, och en månad senare samlades njurarna in och färgades genom sektionering för att bestämma differentieringen av hESC. Genom in vitro-experiment inducerades hESC som avlägsnats PLGF-genen genom CRISPR-Cas9 till tre olika celler (kardiomyocyter, glatta muskelceller och endotelceller) enligt ett etablerat protokoll, och sedan analyserades cellerna med fluorescensaktiverad cellsortering (FACS) för att bestämma differentieringsnivån. Enligt experimenten krävs PLGF för induktion av kärlceller in vitro (endotelceller och glatta muskelceller) och skapandet av in vivo-kärl som genererats från hESCs, och det kan också påverka induktionen av kardiomyocyter i viss utsträckning, vilket krävde ytterligare forskning. Denna studie ger information om PLGF:s kritiska funktioner i kardiomyogenes och vaskulogenes, vilket kan bana väg för utvecklingen av nya terapier för regenerering av hjärtat. / Cardiovascular disease is still a leading cause of mortality nowadays. The main cause of the disease is the damage to heart cells, which may not be repaired by itself so developing a new therapy to regenerate or repair the heart cells is a major goal in cardiac disease research. Through previous research, some cardiogenic paracrine factors like growth factors or secreted proteins may influence heart development and regeneration. In this study, one of the paracrine factors, the placental growth factor (PLGF), was selected to verify its influence on cardiomyogenesis and vasculogenesis through in vivo and in vitro experiments. Through in vivo experiments, human embryonic stem cells(hESCs) containing PLGF mRNA which was modified chemically were injected into the mouse kidney capsule layer, and one month later the kidneys were collected and stained by sectioning to determine the differentiation of hESCs. Through in vitro experiments, hESC which were removed PLGF gene by CRISPR-Cas9 were induced into three different cells (cardiomyocyte, smooth muscle cell, and endothelial cell) followed an established protocol, and then the cells were analyzed by fluorescence-activated cell sorting (FACS) to determine the differentiation level. According to experiments, PLGF is required for the induction of in vitro vascular cells (endothelial cell and smooth muscle cell) and the creation of in vivo vasculature generated from hESCs, and it may also influence cardiomyocyte induction to some extent which needed further research. This study offers information on the critical functions of PLGF in cardiomyogenesis and vasculogenesis, potentially paving the way for the development of new heart regeneration therapies.

Maternell immunisering är ett sjukdomstillstånd där moderns försvarsmekanism förstör fostrets röda blodkroppar och orsakar anemi hos fostret. Den primära behandlingsmetoden är intrauterina blodtransfusioner. Undersökning av foster under graviditeten utförs i stor utsträckning med hjälp av ultraljud. Ultraljudsundersökning begränsas av att fostret rör på sig och har en hög hjärtfrekvens. Målet med arbetet var att undersöka deformationen av myokardiet hos två grupper av foster. Den ena bestod av nio foster som genomgår intrauterina blodtransfusioner, den andra bestod av nio normala foster i motsvarande graviditetsvecka. Mätningar utfördes i programmet EchoPAC med 2D STE metoden, en tvådimensionell metod där speckle från myokardiet markeras och observeras över tid för att studera förändringen i hjärtats segment, hjärtdeformationen. Detta gjordes som en pilotundersökning primärt i syfte att bedöma genomförbarheten samt möjliga svårigheter med undersökningarna samt undersöka om metoden skulle kunna påvisa skillnader i deformationen mellan foster som behandlas med intrauterina blodtransfusioner och normala foster. Metoden visades vara genomförbar. Resultaten visar att deformationen i hjärtat hos foster som genomgår intrauterina blodtransfusioner är en aning högre än hos normala foster. Skillnaden i hjärtdeformationen mellan grupperna har visat sig vara signifikant. / Maternal immunization is a condition in which the mother's defense mechanism destroys the red blood cells in the fetus, which causes anemia. The primary treatment method is intrauterine blood transfusions. Ultrasound is one of the most common tools used to assess fetuses. Examination with ultrasound is limited by the fetal movements and a high fetal heart rate. The aim of this project was to pilot an investigation of myocardial strain within two groups of fetuses. One group consisted of nine fetuses undergoing intrauterine blood transfusions, the other consisted of nine normal fetuses in the corresponding week of pregnancy. Measurements were performed in the program EchoPAC with the 2D STE method, a two-dimensional method where speckles from the myocardium are marked and observed over time to study the change in the heart segment, the strain. This was done primarily to investigate if measurements were feasible and what problems could occur, and secondarily whether the method could show a difference in strain between fetuses treated with intrauterine blood transfusions and normal fetuses. The results show that the measurements were feasible. Results show that the strain of the heart in fetuses undergoing intrauterine blood transfusions is higher than in normal fetuses. The difference in the strain between the groups has shown to be significant