Bakgrund: En större andel människor drabbas idag av hjärt- kärlsjukdomar till följd av ökad vällevnad och en allt äldre befolkning. Därmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Att genomgå ett hjärtstopp kan innebära stora livsförändringar för individen. Detta är något sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förståelse för hur livet kan förändras efter ett hjärtstopp kan bidra till bättre omvårdnadsåtgärder för dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur livet kan förändras  för personer som genomgått  ett  hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande fyra kvalitativa artiklar, åtta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgränsat område på ett strukturerat sätt. Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förändras på flera vis för patienter som genomgått ett hjärtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och existentiell påverkan. Dessa teman innehåller sammanlagt 12 underkategorier: kvarstående minnesförluster, svårigheter att leva som tidigare, skuldkänslor för sitt tidigare ohälsosamma leverne, att känna livskvalitet och välbefinnande, känslosamt efteråt, arbetsförmågan kan förändras, familjen och närstående blev viktigare, behov av att ha någon att anförtro sig till, viktigt att finna en förklaring, att leva i nuet, rädsla för döden och oro för anhöriga. Slutsats: Hjärtstoppspatienter  har kvarstående behov efter att ha skrivits ut från sjukhuset. Därför vill författarna av föreliggande litteraturstudie vända sig till sjuksköterskor och övrig vårdpersonal för att påvisa behovet för uppföljning och stöd efter utskrivning från sjukhus.

Bakgrund: Varje år drabbas omkring 10 000 människor av ett hjärtstopp i Sverige. Av dessa överlever cirka 500 personer. Att drabbas av ett hjärtstopp är en omtumlande händelse där känslan av sammanhang kan försvinna. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie där 16 stycken artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats ingick i resultatet. Resultat: Många upplevde en förändrad fysisk aktivitet och flertalet drabbades av oro och ångest. Studiens resultat visade även att patienterna upplevde att de sociala relationerna påverkades och det fanns ett behov av att dela sina erfarenheter med andra. Slutsats: Hjärtstoppet ledde till att patienterna värderade livet annorlunda efteråt. Många upplevde det väldigt betydelsefullt att dela erfarenheter med andra i och med att många tankar och frågor uppstod. Längtan att komma tillbaka till vardagen som infann sig innan hjärtstoppet bidrog till en förstärkt upplevelse av mening och känsla av sammanhang.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar som bland annat innefattar hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, fler överlever och kan räddas med hjälp av HLR. En förutsättning för att överleva ett hjärtstopp är att snabbt få adekvat vård. Sjuksköterskan har genom sin profession ett omvårdnadsansvar, därför är det viktigt att ha förståelse för hur personer upplever tiden efter ett hjärtstopp och anpassar bemötande samt omhändertagandet efter det. Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Överlevarna upplevde uppvaknandet och minnesluckorna efter hjärtstoppet som ett tomrum. De kände sig sårbara och saknade känslan av sammanhang. Hjärtstoppet ledde till att personerna upplevde en osäkerhet kring sin kropp och dess begränsningar. Överlevare upplevde fysiska och psykiska utmaningar. Personerna upplevde en längtan efter att återgå till vardagen och kände ett behov av att hitta en mening med det som hänt för att återfå sitt välbefinnande. Hjärtstoppet väckte existentiella funderingar och personerna upplevde hjärtstoppet som en vändpunkt och att de hade fått en andra chans. Slutsats: Överlevarna upplevde att deras liv påverkas utifrån flera aspekter, både fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt. Personerna hade en längtan att återgå till sitt tidigare liv och hitta en mening med det som hänt. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i sitt kliniska arbete, genom att förståelsen bidrar till ett bättre bemötande och individen kan därför få bästa möjliga omvårdnad.

Bakgrund: Hjärtstopp utgör ett stort hälsoproblem och förknippas med en hög dödlighet. Idag överlever allt fler hjärtstopp då kunskapen om behandling har ökat. Behandlingen utgörs av hjärt-lungräddning, och om det inte ges uppkommer skador på hjärnan och hjärtat som kan leda till döden. Hjärtstopp påverkar sannolikt patientens livssituation och livsvärld, vilket den grundutbildade sjuksköterskan kan behöva möta med en personcentrerad vård.Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.Metod: En litteraturöversikt över både kvalitativ- och kvantitativ forskning.  Resultat: Fyra kategorier identifierades: Livsvärld, Mental hälsa, En förändrad kropp och Trygghet, med tolv identifierade underkategorier: En förändrad livsvärld, Förlora självständigheten, Tillbaka till livet innan hjärtstoppet, Kognitiva förändringar, Ångest, Minnesbild, Otillräcklighet och frustration, Kroppsliga begränsningar, Smärta, Information, Gemenskap och Tacksamhet.Slutsats: Ett hjärtstopp är omtumlande både för kroppen och själen. Livets förutsättningar ändras vilket medför ett stort behov av stöd från både närstående och sjukvården. Detta gör att hälso-och sjukvården behöver en större och bättre kunskap om patienters erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.

Bakgrund: Hjärtstopp sker oftast i hemmet och oavsett orsak till hjärtstoppet är det viktigt att påbörja hjärt- och lungräddning. Chanserna till överlevnad ökar markant om detta påbörjas tidigt. Genom att arbeta personcentrerat främjas hälsa för den drabbade och närstående.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av livet efter hjärtstopp.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar där analysmetoden följde Fribergs (2017) trestegsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; En omtumlande första tid med behov av stöd, Att förhålla sig till förändrade roller och relationer, En ständig jakt på kroppslig och mental kontroll, Att överleva döden och En kamp för att återgå till ett normalt liv.Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Följande tre fynd lyfts fram; Behovet av kontroll för att uppnå välbefinnande, Omgivningens betydelse för att kunna gå vidare och Andlighet som hjälpmedel. Fynden diskuteras utifrån transitionsteorin utarbetad av Meleis (2010). Genom att ha ett helhetsperspektiv och arbeta med omvårdnad på ett familjefokuserat sätt kan sjukvårdspersonal främja hälsa. Litteraturöversikten kan vara av betydelse för alla som möter drabbade och närstående efter en traumatisk händelse, såsom hjärtstopp.

Bakgrund: Varje år drabbas miljontals personer av hjärtstopp runt om i världen där cirka 3,7 miljoner avlider. De senaste åren har dock överlevnaden ökat stadigt men nuvarande forskning kring överlevandes erfarenheter är bristfällig. Att överleva ett hjärtstopp är traumatiskt och innebär avsevärda förändringar i det vardagliga livet.  Syfte: Att beskriva vuxna personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.  Metod: Det genomfördes en litteraturstudie med åtta kvalitativa studier som hittades i PubMed och Cinahl. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av Olsson & Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier och analyserades sedan med stöd från Popenoe et al. guide för innehållsanalys till litteraturstudier.  Resultat: Resultatet visade två kategorier; Att anpassa sig till det nya livet och Att ha omvälvande känslor samt sju underkategorier. I resultatet framkom erfarenheter av en förändrad kropp, bristande minne och förlorad identitet. Även splittrade känslor, osäkerhet vid utskrivning, otrygghet och existentiella frågor uppstod.  Konklusion: Att överleva ett hjärtstopp skapade många olika erfarenheter hos personerna men framför allt ett förändrat liv. Litteraturstudien bidrar till att sjuksköterskor får bättre förståelse av händelsen och kan därmed ge bättre vård. Ytterligare forskning behövs för att få en mer omfattande överblick kring personers erfarenheter efter hjärtstopp. / Background: Every year, millions of people suffer from cardiac arrest and approximately 3,7 million dies. However, in recent years the survival rate has steadily increased but existing research on the subject is lacking. Surviving a cardiac arrest is traumatic and involves a major change in daily life.  Aim: To describe adult’s experiences of surviving a cardiac arrest.  Methods: A literature study was conducted using qualitative studies found in PubMed and Cinahl. The studies were quality reviewed using Olsson & Sörensen’s assessment template and then analyzed using Popenoe’s guide for analysis of results to literature studies.  Results: The results showed two categories; Adapting to the new life and Experience overwhelming feelings and seven subcategories. The results showed that the participants experienced a changed body, lacking memory and a lost identity. Besides that, mixed emotions, uncertainty related to discharge, insecurity and existential questions also emerged.  Conclusion: Surviving cardiac arrest created many different experiences for the participants, but above all a changed life. This literature study can contribute to nurses gaining a better understanding of the experience and thus providing better care. Further research is needed to get a wider overview of people’s experiences after cardiac arrest.

Bakgrund Hjärtat är livsviktigt för den kroppsliga funktionen och ansvarar för syresättning till alla kroppens organ. När ett plötsligt hjärtstopp inträffar slutar hjärtats pumpförmåga att fungera och blodtillförseln till kroppen och hjärnan avtar. Vid ett hjärtstopp skall sjuksköterskan påbörja hjärt- och lungräddning, initiera defibrillering samt kontakta akutteam. Allt detta skall ske inom ett fåtal minuter för att öka överlevnadschanserna för patienten. Sjuksköterskan skall även finnas som stöd till anhöriga om de närvarar under en sådan situation. Det påvisas dock en bristfällighet gällande sjuksköterskans utförande av arbetsuppgifter vilket leder till intresse för det professionella ansvar som sjuksköterskan har vid det akuta omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp på sjukhus. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans professionella ansvar vid det akuta omhändertagandet av patienter med hjärtstopp på sjukhus. Metod Den metod som valts är en icke-systematisk litteraturöversikt. De 18 inkluderade artiklar som använts har antingen varit av kvalitativ eller kvantitativ ansats och har analyserats genom en integrerad analys. De inkluderade studierna återfanns i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat De granskade vetenskapliga artiklarna i resultatet framhäver brister gällande sjuksköterskans utförande av arbetsuppgifter. Litteraturöversikten påvisade att det föreligger ett tillkortakommande hos sjuksköterskan gällande utförandet av arbetsuppgifter då en osäkerhet och rädsla kunde beskådas i samband med behandlingsåtgärder vid ett inträffat hjärtstopp. I studierna framkommer det även en bristande händelseregistrering samt en farhåga att kontakta akutteamet. Slutsats Åtskilliga brister råder i sjuksköterskans agerande vid hjärtstopp som sker på sjukhus. Dokumentering är bristfällig, en rädsla förekommer för att kontakta akutteam samt en bävan för att använda defibrillatorn föreligger. Konklusionen av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan ständigt är i behov av utbildning för att upprätthålla sin kompetens. Kontinuerligt lärande kommer även leda till en högre självsäkerhet hos sjuksköterskan, vilket resulterar i en mer patientsäker vård.

Introduktion: Överlevnadsprevalensen vid prehospitala hjärtstopp är i dagens läge låg och för varje minut som går utan påbörjad hjärt- och lungräddning minskar chansen för människans överlevnad. Vid ett plötsligt hjärtstopp är tiden för insättandet av HLR avgörande men kvaliteten på utförandet spelar också en viktig roll för personens överlevnad. Objektiv feedback i samband med HLR-träning innebär att den som tränar får direkt återkoppling från en monitor om hur väl de utfört HLR-träningen. Syfte: Syftet var att belysa ambulanspersonalens erfarenheter av objektiv feedback i samband med HLR-träning. Metod:Kvalitativ forskningsansats valdes och data har samlats in genom intervju. Undersökningsgruppen bestod av 18 ambulanspersonal som tränat HLR med objektiv feedback under varje arbetspass under en 6 månaders period. Deltagarna intervjuades ungefär ett år efter genomgången träning. Data analyseras enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Resultatet redovisas i de tre huvudkategorierna förståelse, utveckling och kompetens. Resultatet visar att objektiv feedback gav ambulanspersonalen en insikt om sin egen förmåga att utföra HLR. Objektiv feedback fungerade som incitament för fortsatt HLR-träning. Objektiv feedback var ett betydande komplement i HLR-träningen för att utveckla kunskaper i HLR och stärka kompetensen. Kontinuerlig träning med objektiv feedback visade sig bidrar till ett säkert utförande av HLR vilket stärkte ambulanspersonalen. Slutsats: Objektiv feedback gav ambulanspersonalen en möjlighet att utvecklas i sin HLR-teknik och således utvidga sin kompetens. Sjuksköterskan behöver god kunskap om HLR för att kunna ge individuellt anpassad omvårdnad.

Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskanhar ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter attförbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysasjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin 6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet avstudien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför attutföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för litekunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sigsamt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultatbedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföraadekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.

Hjärtstopp är ett tillstånd som årligen drabbar cirka 10 000 personer i Sverige. Idag överlever allt fler vilket innebär att sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet av den drabbade. Sjuksköterskan kan utifrån sin profession förmedla trygghet och hjälpa patienten att finna ett välbefinnande. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av livet efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Denna studie består utav åtta kvalitativa artiklar som svarar an på syftet. Metoden utgår ifrån Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultatet visar att ett hjärtstopp medför kognitiva, psykiska och fysiska förändringar samt existentiella tankar. Hjärtstoppet har lett till livsstilsförändringar och omprioriteringar i livet hos de drabbade. I resultatet belyses vikten av tydlig information från sjukvårdspersonal samt otryggheten som uppstod vid en bristande känsla av sammanhang. I diskussionen problematiseras de tankar och känslor som hjärtstoppet medfört hos deltagarna samt vikten av en bra vårdrelation och kontinuerlig vårdkontakt. Reflektioner fördes kring sjuksköterskans betydande roll i återhämtningen hos de drabbade efter händelsen. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa och lindra lidande vilket utifrån ett patientperspektiv blir effektivt och utifrån patientens livsvärld kan sjuksköterskan tillgodose varje patients enskilda behov.