Bakgrund: År 2017 rapporterades drygt 8000 hjärtstopp där 1444 människor räddades till livet. Trots överlevnad kan hjärtstoppet innebära en traumatisk upplevelse för både den drabbade och familjen. När någon i familjen drabbas av ohälsa kommer även övriga familjemedlemmar påverkas. Sjuksköterskan är i regel den person som träffar den som drabbats av hjärtstopp och deras familj vid uppföljning. Med ökad kunskap om familjens hälsa efter att en familjemedlem överlevt ett hjärtstopp kan eftervården utvecklas så att ohälsa i familjen kan förebyggas. Syfte: Syftet var att beskriva hälsa hos övriga familjemedlemmar efter att någon i familjen överlevt ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar utgjorde studiens resultat. Fyra av artiklarna var kvalitativa och sex artiklar var kvantitativa. Resultat: I analysen identifierades fyra huvudkategorier ”Psykisk hälsa”, ”Psykosocial hälsa”, ”Psykosomatiska besvär” och ”Hälsan över tid”. Slutsats: Resultatet visar att familjemedlemmar upplever en mängd olika hälsoproblem efter att deras närstående överlevt ett hjärtstopp. Sjuksköterskan bör uppmärksamma familjemedlemmarnas behov av stöd genom att inkludera dem i eftervården. Om eventuella hälsoproblem inte identifieras i tid kan de sannolikt leda till ett större lidande och ökade vårdbehov i ett senare skede.

Hjärtstopp drabbar cirka 10 000 personer årligen i Sverige. Antalet personer som överlever ett hjärtstopp har ökat stadigt de sista åren, men fortfarande är det den vanligaste orsaken till plötslig död utanför sjukhus. För de personen som överlever innebär det att livet plötsligt förändras och fokus i det dagliga livet blir på händelsen och dess konsekvenser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de drabbades upplevelser av ett hjärtstopp. En kvalitativ design användes och nio vetenskapliga studier analyserades systematiskt med innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro, att få ett nytt livsperspektiv, att kroppsliga begränsningar leder till känslor av rädsla och maktlöshet, att känna tacksamhet men vara i behov av stödsamtal, att vara i behov av information. Resultatet visade att personer som överlevt ett hjärtstopp hade många frågor och funderingar kring det inträffade men upplevde att de fick bristande information från sjukvården. Känslor som otrygghet, ångest och osäkerhet var vanligt samt oro inför framtiden. Resultatet från denna litteraturstudie kan användas för att öka kunskapen om hur personerna mår psykiskt och fysiskt, samt vilka behov de har för att hantera livet. Det behövs mer omvårdnadsforskning inom området med fokus på sjuksköterskors upplevelser av att vårda de drabbade personerna. Målet är att skapa trygghet hos sjukvårdspersonal så att de kan stötta dessa personer på bästa sätt och främja en läkning hos dem och anhöriga.

Bakgrund: Uppskattningsvis drabbas 8000 människor årligen av hjärtstopp i Sverige. Antalet som räddas till livet har ökat. Hälsan och livskvaliteten tycks vara relativt god men varierar kraftigt bland överlevarna. Eftersom kunskapen om hälsa är baserat på kvantitativa studier, kan vi inte säkert säga om eventuella hälsoproblem beror på hjärtstoppet och de problem som rapporteras har betydelse för överlevarna. En sammanställning av kvalitativa studier som undersökt upplevelser av hälsan skulle kunna bidra med betydelsefull kunskap för att förbättra vården efter hjärtstoppet. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie som baseras på åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen identifierade tre teman: 1)     Upplevelse av den fysiska hälsan med subteman fysiska förändringar och kognitiva förändringar. 2)     Upplevelse av den psykiska hälsan med subteman förändrande känslor och en andra chans. 3)     Upplevelse av hälso-sjukvården Slutsats: Denna studie är sammanställd utifrån tidigare kvalitativ forskning som studerat upplevelser av hälsa hos patienter som överlevt hjärtstopp. Resultatet visar att patienterna upplever olika fysiska och psykiska hälsoproblem som även påverkar deras sociala hälsa. Patienterna upplever också tydliga brister när det gäller hälso-sjukvårdens information och stöd. Vid uppföljning av patienter som överlevt ett hjärtstopp har sjuksköterskan en viktig roll i identifiera hälsoproblem samt att stödja överlevarna i att återfå sin hälsa.

Bakgrund: År 2017 drabbades 7995 personer av hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige där hjärt-lungräddning (HLR) påbörjades och 1444 personer räddades till livet. Vid ett hjärtstopp förlorar den drabbade medvetandet och saknar livstecken, den vanligaste anledningen är kranskärlssjukdomar. För att undvika bestående hjärnskador behöver hjärtats normala rytm återställas inom några minuter och ett snabbt insättande av åtgärder enligt “kedjan som räddar liv” är av stor betydelse. Hälsa och livskvalitet efter ett hjärtstopp har bedömts vara likvärdig med populationsdata vilket dock skulle kunna bero på brister i de mätinstrument som använts. Även riktlinjer och uppföljning efter ett hjärtstopp har visats vara bristande. Syfte: Syftet var att utforska patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Tre övergripande teman identifierades: Medvetenhet om en förändrad kropp, Existentiella funderingar och Behov av stöd och kommunikation. Slutsats: Resultatet i studien visade på att tydliga problem och olika former av känslomässig påverkan kunde uppstå efter ett hjärtstopp. Kroppen kunde upplevas förändrad med förlorade kroppsfunktioner och ångest. Patienterna sökte efter mening och sammanhang i det förändrade livet och de kunde värdera livet på ett annat sätt. Hos vissa patienter fanns en brist i stöd från sjukvården vilket kunde ge känslor av ensamhet.

Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet. Resultatet visar att de flesta som överlever ett hjärtstopp har en god efterföljande livskvalité. Slutsats: Livskvalitén var generellt sett god i de genomgångna studierna. Viktiga faktorer som har betydelse för inverkan på livskvalitén blev identifierade som kognitiva funktioner och tiden till HLR sattes in och utförandets kvalité. Faktorn som vi sjuksköterskor direkt kan påverka är HLR, där utbildning och information till allmänheten är det främsta verktyget.

Chansen att överleva ett hjärtstop är i dag liten. Riktlinjerna för hur HLR ska genomföras är beskrivet i arbetsmodellen Kedjan som räddar liv och har genom åren förändrats stort. De studier som är gjorda visar på varierande resultat där en del studier visar att kvalitén på HLR försämras drastiskt redan efter ett par minuter medan andra studier visar att kvalitén av utförd HLR inte försämras nämnvärt på upp till tio minuter. Ett stort problemen är svårigheten att utvärdera sig själv samt att uppskatta sin kvalité av HLR under och efter en återupplivningssituation. Syftet med studien var att undersöka hur erfarna ambulanssjuksköterskor gör basal HLR över en period om 10 minuter och hur faktorer såsom kön, ålder, längd, vikt, BMI, ambulanserfarenhet, specialistutbildning, tid sedan HLR repetition samt självskattad trötthet korrelerar med uppmätt resultat. Femtioen ambulanssjuksköterskor deltog i studien där de fick utföra basal HLR på en simuleringsdocka under 10 minuter. Dockan registrerade ventilationsvolym, kompressionsdjup och kompressionstakt vilket analyserades och sammanställdes. Försökspersonerna uppgav även subjektivt när de ansåg sig påverkas av trötthet och vilka parametrar som de ansåg påverkades. Resultatet visade att förändringen från minut ett till minut 10 i medelvärdet för de respektive parametrarna var 665ml till 753ml för ventilationsvolymen, 46,5mm till 42,1mm för kompressionsdjup och 125n/min till 126n/min för kompressionstakten. För de demografiska faktorerna korrelerade ålder och antalet år i ambulans mot ventilationsvolymen, kön och ålder mot kompressionsdjupet samt längd och ålder negativt mot kompressionstakten. Ambulanssjuksköterskorna ansåg sig klara av att göra godkänd HLR i 6 minuter och 17 sekunder innan tröttheten försämrade resultatet. Därefter ansåg 94% att kompressionsdjupet, 24% att kompressionstakten och 6% att ventilationsvolymen påverkades. Ambulanssjuksköterskors uppfattning av deras trötthet kunde inte signifikant korreleras mot deras objektiva mätresultat.

Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö̈ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. För att svara på syftet genomfördes en intervjustudie med kvalitativt beskrivande forskningsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade goda möjligheter att vara följsamma till sina behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. Handlingsplanen för A-HLR uppfattades vara ett hjälpmedel och en resurs vilket förbättrade fö̈ljsamheten. Dock uppfattades svårigheter att vara följsam till de exakta tiderna i handlingsplanen. Utbildning och träning uppfattades vara nyckeln till god följsamhet. Andra faktorer som uppfattades öka följsamheten var bland annat införandet av LUCAS och ett väl fungerande teamsamarbete. Svårtillgänglig miljö kring patienten uppfattades vara det största hindret för god följsamhet. Även ambulanssjuksköterskans etiska värderingar beträffande patientens förutsättningar till fortsatt liv uppfattades kunna påverka följsamheten. För att utveckla ambulanssjukvården ytterligare tros det vara av betydelse att utbildning och träning fortsätter vara prioriterad inom verksamheten. Utbildning och träning med fokus på att förmedla kunskap gällande den senaste evidensen, träning i specifika moment, teamsamarbete, arbete i svårtillgänglig miljö samt etiska dilemman efterfrågas för att förbättra ambulanssjukvården.

Bakgrund: Av de som drabbas av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast några få. För att överleva krävs snabb start av hjärt-lungräddning och att snarast komma under behandling på sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervårdena att förmedla kunskap och hopp då hjärtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att påverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssätt skapades en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod. Resultat: De flesta klarade sin ADL självständigt och anpassade vardagen efter ork. Många hade en god mental funktion, men en stor del av speciellt yngre personer besvärades av oro och ångest. Socialt framkom att cirka hälften återgick till sitt arbete. Umgänge med familj och vänner samt en aktiv fritid var faktorer som påverkade livskaliteten positivt. Slutsats: Majoriteten av patienterna som överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus skattade sin livskalitet som god överlag. Detta är viktigt för sjuksköterskan att veta när hen möter dessa patienter och ävende närstående. Genom samtal kan hen förmedla kunskap och hopp om möjlighet till god livskalitet efter hjärtstopp.

<p>Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv.</p><p>Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.</p><p>Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet.</p><p>Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet. Resultatet visar att de flesta som överlever ett hjärtstopp har en god efterföljande livskvalité.</p><p>Slutsats: Livskvalitén var generellt sett god i de genomgångna studierna. Viktiga faktorer som har betydelse för inverkan på livskvalitén blev identifierade som kognitiva funktioner och tiden till HLR sattes in och utförandets kvalité. Faktorn som vi sjuksköterskor direkt kan påverka är HLR, där utbildning och information till allmänheten är det främsta verktyget.</p>

Plötsliga och oväntade hjärtstopp orsakas till störst del av ischemiska händelser och föregås ofta av en akut hjärtinfarkt. Totalt inträffade det år 2016 cirka 8200 oväntade hjärtstopp och cirka elva procent av de drabbade överlever. Ambulanssjuksköterskor arbetar utifrån behandlingsriktlinjer för att ta beslut om att påbörja, avstå, avbryta eller avsluta hjärtlungräddning (HLR) och upplevelser kring hjärtstopp varierar. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda vid hjärtstopp hos vuxna. En öppen intervjustudie med kvalitativ design med induktiv ansats valdes då målet var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter. Deltagarna var tio ambulanssjuksköterskor med varierande kön, ålder, antal år i yrket och arbetsplatser. En kvalitativ innehållsanalys valdes och analysen resulterade i fyra kategorier; Kontroll som villkor för trygghet, Känsla av maktlöshet, Ambivalens inför närstående samt Behov av bekräftelse. Resultatet visar att genom noggranna förberedelser, fokus på uppgiften samt kompetenta kollegor upplevs trygghet i den komplexa hjärtstoppssituationen. Yttre opåverkbara faktorer som påverkar vården negativt ger ambulanssjuksköterskorna en känsla av maktlöshet. Närstående kan ses både som ett stöd och ett hinder i hjärtstoppssituationen. Känslan av att ha gjort ett bra arbete både för patient och närstående ger bekräftelse och tillfredsställelse. Vårdandet vid en hjärtstoppssituation är mycket komplex och det krävs därför kontinuerlig utbildning inom HLR och omhändertagandet av närstående för att säkerställa en god kompetens och samarbetsförmåga. Det är av stor vikt att känna sig trygg i rollen som ambulanssjuksköterska för att lättare kunna lägga tankar och känslor bakom sig samt känna en trygghet inför kommande hjärtstoppssituationer.