Bakgrund: Hjärtstopp är en vanlig dödsorsak i världen. Antal individer som överlever ett hjärtstopp har ökat och ligger på 2-11% globalt sett. Forskningen går inte i samma takt som överlevnaden ökar och informationen kring upplevelser av att överleva ett hjärtstopp är bristfällig. Att överleva ett hjärtstopp kan vara traumatiskt och påverkar individens kroppsliga förmågor samt det psykiska välmåendet. Omvårdnaden och sjuksköterskan har en betydande roll för att främja patientens hälsa och välbefinnande efter ett hjärtstopp, men det krävs fortfarande mer forskning för vad individen behöver från vården.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design, grundad på åtta vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet visade två huvudteman. Upplevelsen av förlorad trygghet där livet kantas av oro, ångest och rädsla för framtiden. Se livet med nya ögon då vardagen helt plötsligt förändras och ens syn på livet fått en ny vändning. Livsstilsförändringar kan vara tvunget och många har fått nya värderingar och prioriteringar i livet. För vissa individer har hjärtstoppet inneburit fysiska begränsningar och många har börjat tänka på existentiella frågor. Det saknas stöd och vägledning för att ta sig vidare i livet. Slutsats: Patienter som överlevt ett hjärtstopp behöver mer stöd och vägledning från sjuksköterskan.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett oförutsägbart tillstånd och för att patienten ska överleva krävs ett snabbt omhändertagande. Omhändertagandet och dess kvalitet är livsavgörande och obehandlat hjärtstopp leder oavsett till döden. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse i samband med omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av tillvägagångssättet av metasyntes med en induktiv ansats genomfördes på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det fem olika teman, "Att vara förberedd", "Att sakna eller ha kontroll", "För- och nackdelar med närståendes närvaro", "Teamarbete" och "Behov av stöd". De fem temana presenteras under tre rubriker "Innan omhändertagandet av hjärtstopp", "Under omhändertagandet av hjärtstopp" och "Efter omhändertagandet av hjärtstopp". Slutsats: Sjuksköterskan upplevde hjärtstoppsomhändertagandet som stressande och kände en viss osäkerhet kring sin roll. Genom debriefing kunde sjuksköterskorna ta lärdom, ventilera och få stöd av kollegor. Det upplevdes dock finnas en avsaknad av debriefing. Genom att tillgodose debriefing efter hjärtstoppssituationer finns möjlighet att minska sjuksköterskors stress och osäkerhet inför framtida hjärtstoppssituationer.

Bakgrund: År 2019 rapporterades 8404 hjärtstopp i Sverige. Enligt de europeiska riktlinjerna för hjärt-lungräddning (HLR) rekommenderas närstående att erbjudas att delta vid HLR. Studier har dock visat att det finns en negativ inställning hos vårdpersonal mot närståendebevittnad HLR med anledning av en oro över för negativa konsekvenser av deltagandet. Följsamheten mot riktlinjerna är därför låg. Det finns behov av ökad kunskap om närståendes upplevelser. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelse av att bevittna hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där 10 vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Analysen är genomförd med hjälp av Kristenssons integrerade analysmetod. Resultat: Resultatet redovisas i fyra huvudkategorier: en känslomässig utmaning, att närvara eller inte närvara, behov vid händelsen ochhändelsens långsiktiga påverkan respektive sex underkategorier: att inse allvaret, utomståendes påverkan på närstående, att närvara, att inte närvara, verkligheten sätts i gungning, psykisk påfrestning. Slutsats: Närstående som bevittnat hjärtstopp upplever ofta känslor som hjälplöshet, rädsla och otillräcklighet där bemötande och information från sjuksköterskan är mycket viktig. Resultatet bidrar till medvetenhet och förståelse hos sjuksköterskan kring de närståendes livsvärld och de behov som finns hos de närstående för att förbättra välbefinnandet under och efter bevittnat hjärtstopp.

Introduktion: Hjärtstopp är en av de ledande orsakerna till oväntade dödsfall och svarar för ungefär hälften av alla dödsfall som orsakas av hjärt- och kärlsjukdom. Hjärtstopp är även ett stort globalt hälsoproblem. År 2019 drabbades 8404 personer av hjärtstopp i Sverige både på och utanför sjukhus. Livets aspekter kan förändras efter ett hjärtstopp, och då får personerna lära sig att leva i den nya livssituationen. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. 11 artiklar som inkluderades söktes i två databaser, PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudteman och sex subteman identifierades. I resultatet framkom att personer som överlevt ett hjärtstopp upplevde fysiska begränsningar och emotionella förändringar. Dessa personer upplevde även ett ökat behov av information och uppföljning från hälso- och sjukvården. Slutsats: Personer som överlevt ett hjärtstopp kan ha fysiska och emotionella upplevelser. Det är vanligt att personerna upplever minnesproblem, ångest och blir osäkra inför framtiden. Dessa upplevelser gör att deras vardagliga liv påverkas negativt. Det krävs därför förståelse och kunskap från sjuksköterskor som vårdar dem för att kunna ge anpassat stöd och information samt utforma mer optimal eftervård. Det behövs även mer forskning inom området för att förbättra vård och uppföljning efter ett hjärtstopp.

Bakgrund: Överlevnadschansen av ett hjärtstopp är låg där medelålders män är den mest utsatta gruppen. De mest förekommande orsakerna är bakomliggande hjärtsjukdomar varav hjärtinfarkt dominerar. Ett hjärtstopp kan leda till kognitiva problem och att se över livsstilen är viktigt för att förebygga så att det inte händer igen. Mötet med döden ändrar perspektivet till livet och spirituella frågor kan väckas. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livet efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats där data analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna fick en ny syn på sin kropp och ändrade prioriteringar i livet med en längtan efter normalitet. Att ha mött döden gav en tacksamhet till livet. Det fanns ett behov av att fylla minnesluckorna som uppstod under hjärtstoppet. Överlevnaden innebar blandade känslor som rädsla och oro över sin kropp och inför framtiden. Stödet från familjen och vården spelade en stor roll för tillfrisknandet, dock upplevde informanterna att vården negligerade dem. Slutsats: Hjärtstoppet gav upphov till psykologiska svårigheter som inte tycks uppmärksammas av vården. Mening i livet tycks vara en faktor för att uppleva normalitet och att fylla avbrottet där minnen saknas tyder på behovet av att forma ett sammanhang. Omgivningens stöd är av vikt för tillfrisknandet. Med inblick i personernas livsvärld kan sjuksköterskan få kunskap för att underlätta tillfrisknandet.

Bakgrund: 15000 drabbas årligen av hjärtstopp i Sverige och detta bevittnas ofta av närstående. Många närstående i Sverige i dag både påbörjar och bevittnar hjärt-och lungräddning. Sjuksköterskans ansvar är att tillgodose även den närståendes behov vid ett hjärtstopp. Med systemteorin kan närståendes perspektiv belysas på ett lämpligt sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av hjärt- och lungräddning när en person drabbas av hjärtstopp. Metod: Studien är genomförd som litteraturstudie med material i form av vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Åtta artiklar inkluderades i studien. Analysen är influerad av Danielsons innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: ”Att utföra HLR” och ”Att bevittna HLR” respektive fem subkategorier: ”Att inte räcka till”, ”Att göra så gott man kan”, ”Att finnas där för den drabbade”, ”Sjukvårdens bemötande av närstående” och ”Se att allting har gjorts för den drabbade”. Slutsats: Närstående upplevde att de i situationer där de förväntades utföra HLR kände att de inte räckte till. Utbildning och erfarenhet verkar ha en inverkan på upplevelsen då andra närstående upplevde att de gjort så gott de kunde. Närstående önskade närvara under HLR. De ansåg det underlätta bearbetningen av händelsen. En diskrepans kan finnas mellan närståendes uttryckta behov och sjukvårdens bemötande.

Bakgrund: År 2020 drabbades ungefär 8000 personer av hjärtstopp i Sverige. Tiden från hjärtstopp till det att defibrillering utförs är ofta avgörande för överlevnad. Av de 8000 drabbade kunde ungefär 1500 personer räddas. Kunskap om deras hälsa är viktig för att kunna erbjuda god eftervård.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av hälsa hos personer som överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie med resultat från kvalitativa artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Samtliga artiklar analyserades med utgångspunkt från en integrerad analys. Resultat: Resultat redovisas utifrån de tre kategorierna upplevelser av förändrad hälsa, existentiella tankar och betydelsen av stöd efter hjärtstopp. Slutsats: För att kunna identifiera överlevarnas behov av stöd behöver rutiner för vård efter hjärtstopp förbättras globalt för att främja hälsan.

Bakgrund: Hjärtstopp är associerat med en hög dödlighet men allt fler överlever hjärtstopp på grund av större kunskaper i samhället och hjärtstartande utrustning. Tiden vid ett återupplivningsförsök är avgörande för vilka skador som kan uppkomma vid hjärtstoppet. Kroppen kommer förändras för patienten och behovet av stöd kommer bli viktigt för den drabbade. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Patienterna strävade efter att leva och återgå till ett normalt liv och lära känna sin kropp på nytt. Nya och starka känslor uppkom och synen på livet förändrades med existentiella frågor. Behovet av relationer och att få stöd var betydande för en positiv återhämtning efter hjärtstoppet. Slutsats: Ett plötsligt hjärtstopp är en händelse som förändrar hela livet och påverkar allting i den drabbades vardag, där patienten tvingas anpassa sig till ett nytt normalt liv och omprioritera vad som är viktigt i livet.

SAMMANFATTNING I Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL. Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och sökorden var: cardiac-heart-arrest, heart arrest, cardiac arrest, cognitive disorders, cognitive dysfunction, quality of life, daily life och activities of daily living. Resultatet visade att de flesta patienter fick någon form av kognitiv funktionsnedsättning, framför allt minnesnedsättning och sämre förmåga att planera samt att lösa problem. Många patienter klarade sig självständigt vad gällde personlig ADL, men flera var beroende av andras hjälp då det kom till instrumentell ADL. Livskvaliteten skiljde sig i stort sett inte från normalbefolkningen, men vissa studier pekade på ett lägre deltagande i det sociala livet och andra uppgav minskad vitalitet och brist på energi. Slutsatsen var att patienter som drabbats av hjärtstopp får en påverkan på den kognitiva förmågan vilket får effekter i det dagliga livet. Med viss distans till hjärtstoppet upplever de flesta trots detta god livskvalitet som inte skiljer sig nämnvärt från övriga befolkningen. Det är viktigt att informera patienten och dennes anhöriga hur deras dagliga liv kan påverkas efter hjärtstoppet för att ge bättre förutsättningar inför hemgång och återgång till en vardag. Nyckelord: Hjärtstopp, livskvalitet, kognitiv funktion, ADL

Bakgrund: Hjärtstopp utanför sjukhus är en traumatisk upplevelse som oftast uppstår utan förvarning. Individer som har överlevt ett hjärtstopp upplever flertalet förändringar som kommer inverka på deras fortsatta liv. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om hur dessa förändringar kan upplevas för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad efter individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa individens upplevda förändringar av vardagslivet efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med utgångspunkt från kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studien har baserats på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrån Fribergs analysmetod för allmän litteraturöversikt. Resultat: Studien resulterade till sju huvudkategorier vilket var tacksamhet för livet, förlorad identitet, inverkan på relationen med nära och kära, känslomässiga påfrestningar, livsstilsförändringar, behov av stöd samt behov av information.  Slutsats: Litteraturöversiktens resultat påvisade att individerna upplevde flertalet förändringar i vardagen efter att ha överlevt ett hjärtstopp. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa individerna är det viktigt att sjuksköterskan har en god kunskap om vilka efterföljande konsekvenser som hjärtstoppet medfört samt vilka förändringar som påverkar individerna i den nya vardagen som väntar i hemmet. Genom att sjuksköterskan erbjuder ett professionellt och personcentrerat stöd hjälper det individernas adaption och återhämtning till den nya vardagen.