Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg. I resultaten av studierna framkommer det att majoriteten av alla som har drabbats av ett hjärtstopp och överlevt, upplever en god livskvalité efteråt. De har fått nya insikter och värderingar i livet och även prioriterat sitt familjeliv mer. Vanliga komplikationer är minnessvårigheter och trötthet, vilket har påverkat deras livskvalité.Slutsats: De som överlever ett hjärtstopp, känner en oerhörd glädje och tacksamhet över att ha överlevt och där med en god livskvalité. Trots denna glädje har många upplevt hela sin tillvaro som kaotisk och många nya tankar väcks. Faktorer som påverkar vår livskvalité är till exempel vår kognitiva och fysiska förmåga. Trots en begränsad kroppslig förmåga har många en möjlighet till att leva ett självständigt liv. Efter den traumatiska händelsen ser man livet ur ett annat perspektiv. Det är viktigt att följa upp och ge stöd åt de patienter som upplever ångest och sämre livskvalité.

<p>I Europa vårdar ambulanspersonal årligen cirka 300 000 människor med hjärtstopp. Ungefär en av tio överlever. Tidigare forskning har inte i någon större utsträckning berört hur överlevande patienter och närstående mår efteråt eller vilka etiska aspekter och problem som möter ambulanspersonal i dessa situationer. Med hjälp av en reflekterande livsvärldsansats är syftet med denna licentiatavhandling att beskriva vad det innebär att överleva hjärtstopp utanför sjukhus respektive närvara vid en nära persons hjärtstopp. Med utgångspunkt i det empiriska resultatet är syftet att belysa och diskutera etiska aspekter och problem av betydelse för ambulanspersonals vårdande ur ett normativt perspektiv.</p><p>Avhandlingens empiriska resultat visar hur ogripbart det är att drabbas av hjärtstopp och hur uppvaknandet ur medvetslösheten innebär vilsenhet och kontrollförlust genom den minneslucka som tillfogats. Att överleva innebär därför ett sökande efter sammanhang så att situationen kan ges mening och förklaring till tankar, känslor och upplevelser. Känslan av sammanhang nås via andra människors berättelser tillsammans med egna minnen. I det fortsatta livet finns existentiell rädsla och otrygghet där den egna identiteten och meningen i livet omvärderas i takt med en växande insikt om hur den egna kroppen påverkats av hjärtstoppet. Ibland upplevs kroppen som begränsad vilket skapar otrygghet och rädsla. I det fortsatta livet kan det finnas skuldkänslor för det inträffade likväl som att hjärtstoppet ses som en opåverkbar händelse. Men det finns även tacksamhet och glädje över välbefinnande och trygghet i ett förändrat liv där vardagliga sysslor ger tillvaron en viss stadga. Det passerade livshotet införlivas i ett liv där mänskliga relationer blivit än viktigare värden i ett gott liv.</p><p>Närvaro vid en nära persons hjärtstopp omkullkastar känslan av kontroll. Allt upplevs overkligt, tiden tycks stanna upp och samtidigt är verkligheten extremt påtaglig. Förvåning övergår snabbt till ett kaos av tankar och känslor där panik, chock och fruktan griper tag. Verkligheten innebär ett överväldigande och ensamt ansvar där närstående känner sig otillräckliga. Väntan på professionell hjälp känns lång och det är en befriande känsla då ambulanspersonal anländer och övertar ansvaret. Samtidigt väcks hopp om att patienten ska överleva. För närstående är allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande då de kastas mellan hopp och misströstan för att slutligen få ett overkligt och ogripbart besked om den nära personens överlevnad eller död. Livets grundvalar skakas om och uppmärksammar livets skörhet och att inget kan tas för givet. Efter händelsen finns obesvarade frågor och oro som riskerar att leda till ensamhet i sorg eller i en oro för den överlevandes framtid. Oavsett vilket, riskerar ensamheten att leda till uppoffring av egna och viktiga behov.</p><p>I ett gott beslut balanseras etiska normer att rädda liv, rätten till värdig/god död, autonomiprincipen samt att göra gott och inte skada. Den övergripande normen vid hjärtstopp är att rädda liv. Att i det akuta skedet avgöra om patienten räddas till ett acceptabelt liv är svårt. Det empiriska resultatet ger dock stöd för att återupplivning bör göras vid behandlingsbara hjärtstopp samtidigt som resultatet visar hur svårt det är att dra en gräns för vad ett acceptabelt liv är. Undantagsvis är det goda beslutet att avstå från eller avbryta återupplivning, exempelvis vid förekomst av ett giltigt förhandsdirektiv. En värdig/god död är då det primära. Ett utökat etiskt ansvar för ambulanssjuksköterskor kan vara att de ges beslutsrätt för avbrytande av återupplivning. Ett annat ansvar handlar om möjligheten att främja ett gott liv för överlevande genom att efteråt bidra med kunskap som kan skapa förlorade sammanhang. Ansvaret för närstående kan innebära att meningslös återupplivning inte görs ”för deras skull” utan att deras behov möts på bättre sätt.</p>

Sammanfattning Syfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp. Den fysiska förmågan var försämrad och med en för många uttalad trötthet försvårades det dagliga livet för dessa individer. Många upplevde oro och ångest och detta tillsammans med depression var en betydlig bidragande del till en minskad upplevelse av livskvalitet. Slutsats: Upplevelsen av livskvalitet är individuell och många upplever en sämre livskvalitet efter hjärtstoppet medan andra upplever att livet är lika bra som innan eller bättre efter hjärtstoppet. Sjuksköterskan har i sitt arbete ett stort ansvar att se till den enskilda individen och förmedla information, kunskap och hopp. / Abstract Aim: To describe how individuals who have survived a cardiac arrest, and individuals who have survived a cardiac arrest and received an ICD perceive their quality of life from a physical, psychological and social perspective. Furthermore, the aim was also to describe the quality of the included articles relating to the investigation group.Methods: Descriptive literature review study of 12 articles detailed results. Searches were made in the databases Cinahl, PubMed and PsychInfo. Main results: The perception of quality of life is affected by several aspects in individuals suffering from cardiac arrest. The physical ability was impaired and many experienced an extreme fatigue hampered the daily lives of these individuals. Many felt anxiety and this along with depression was a significant contributing factor to a reduced perceived quality of life. Conclusion: The experience of life is individual and many experience a poorer quality of life after cardiac arrest, while others feel that life is as good as before or even better after the arrest. The nurse has a large responsibility to the individual and to convey information, knowledge and hope.

Bakgrund och problemformulering: Tjänsten SMS-livräddnings syfte är att i händelse av hjärtstopp ta hjälp av frivilliga personer som kan påbörja livräddande insatser innan ambulansens ankomst. SMS-livräddning fyller en viktig funktion i samhället då tidig hjärt-lungräddning och tidig defibrillering ökar överlevnaden för patienten. SMS-livräddaren kan ses som en ny partner till ambulanssjuksköterskan och därför är det av stor vikt att undersöka hur samarbetet mellan ambulanssjuksköterskan och SMS-livräddaren fungerar samt hur ambulanssjuksköterskan upplever SMS- livräddarens roll. Syfte: Att undersöka hur ambulanssjuksköterskan upplever SMS-livräddarens roll samt hur samarbetet mellan dessa fungerar vid misstanke om hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en elektronisk enkät. Enkäten skickades ut till 166 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Svarsfrekvensen var 43 % varpå 44 respondenter hade varit på ett ärende med SMS-livräddare vid misstanke om hjärtstopp. Resultatet baseras på dessa 44 respondenter. Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde SMS-livräddarens roll som positiv och ansågs vara en stor tillgång i samband med hjärtstopp. Respondenterna ansåg att SMS-livräddaren kunde bidra med viktig information om hjärtstoppet och hjälpa till med kompressioner samt övriga praktiska saker. Oftast fungerade samarbetet mellan ambulanssjuksköterskan och SMS-livräddaren bra. De flesta respondenter trodde att patientens överlevnad kunde öka genom ett bra samarbete. Diskussion: Ett väl fungerande samarbete mellan SMS-livräddaren och ambulanssjuksköterskan ligger till grund för att förbättra utgången i händelse av hjärtstopp. Att utveckla samarbetet kan förbättra omhändertagandet av patienten.

I Sverige drabbas cirka 5000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Tiden är en viktig faktor för patientens överlevnad och irreversibla skador på kroppen sker redan efter cirka 5 minuter. Chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp är helt beroende av tidigt utförd hjärt-lungräddning (HLR) samt tidig behandling med en hjärtstartare. Ambulansens framkörningstid har ökat de senaste åren. Tidigare studie visar tidsvinsterna med att en hjärtstartare skickas med drönare i väntan på att ambulans anländer. Det finns dock inga studier som undersöker närståendes upplevelser och hur de interagerar med en drönare som kommer med en hjärtstartare. För att få kunskap om vilket emotionellt och praktiskt stöd de närstående behöver och hur bästa möjliga handlingsberedskap kan skapas vid dessa hjärtstoppssituationer bör en sådan studie utföras. Syftet med studien var att beskriva och förstå närståendes upplevelser och handlingsförmåga i en prehospital HLR-situation där hjärtstartare levereras med en drönare, samt hur situationen påverkas av att vara en eller två närstående på plats. Den metod som användes var ett kvasiexperiment med två jämförande grupper. Åtta studiedeltagare genomförde två olika typer av simuleringar där de hittade sin anhöriga medvetslös på golvet i hemmet. 112 larmades och en hjärtstartare levererades med drönare. Simuleringarna filmades och deltagarnas intervjuades. Resultatet redovisas med hjälp av tre generiska kategorier: Teknik och handlingsberedskap; Stöd från samtalet med larmoperatören samt Hjälpen och beslutsfattande. De mest framträdande slutsatserna av resultatet var att stress har en negativ inverkan på följsamheten samt att ”hands-off” tiden (den tiden ingen närstående befinner sig bredvid patienten och kan utföra kompressioner) skiljer sig markant om det är en eller två närstående på plats.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen omkring 8000 personer av plötsligt hjärtstopp. Merparten drabbas till följd av ischemisk hjärtsjukdom. Behandling och omvårdnadsåtgärder är avgörande för överlevnad och fortsatt liv. Det föreligger idag ett begränsat kunskapsläge om personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp och därjämte hur omvårdnaden ska utformas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Graneheim och Lundmans innehållsanalys för kvalitativ metod tillämpades. Resultat: I studien framkom tre kategorier. Den förändrade kroppen där personerna beskriver minnesproblematik, en förändrad fysisk förmåga och upplevelser av att vara en börda för familj och vänner. Stöd och information där det framkom att stöd och information från familj, anhöriga och vårdpersonal upplevdes betydelsefullt, men där de samtidigt upplevde att information från vårdpersonal var bristfällig.  Att leva igen där personerna beskriver en osäkerhet inför framtiden men också en glädje för överlevnad och en önskan att återgå till livet de hade innan hjärtstoppet. Slutsats: Genom att sjuksköterskan tillförskaffar sig kunskaper om personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp kan det bidra till en ökad förståelse och en bättre omvårdnad som kan förebygga upplevd osäkerhet inför framtiden efter ett hjärtstopp.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 10000 svenskar av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Efterförloppet vid ett plötsligt hjärtstopp kräver omfattande vård och övervakning på sjukhus, men trots detta överlever endast cirka 6 %. Litteraturöversiktens teoretiska referensram är KASAM- känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att överleva ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats som består av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod genomfördes. Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av tre huvudkategorier: ”En förändrad människa”, ”En andra chans i livet” och ”Ett behov av information och stöd”.  Patienterna hade ofta inget minne av händelsen och upplevde oro och rädsla över att drabbas igen. Resultatet visade att patienter fick nytt perspektiv på livet och stöd från närstående och hälso- och sjukvården ansågs betydelsefullt för att kunna gå vidare. Slutsats: Sjuksköterskan bör se till att patienten har fått tillräcklig information för att få förståelse för vad som hänt och därmed bidra till att stärka patientens känsla av sammanhang. Det krävs ytterligare kvalitativ forskning inom området för att få ett bredare perspektiv av patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp.

No description available.

Hjärtstopp hos barn i åldrarna 0-16 år är ett ovanligt tillstånd och drabbar cirka 100 barn årligen i Sverige. Den främsta orsaken till hjärtstopp hos barn är drunkning, trauma, luftvägsstopp, lungsjukdom och plötsligt spädbarnsdöd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn 0-16 år med hjärtstopp prehospitalt. Genom ostrukturerade öppna intervjuer med en kvalitativ forskningsmetod där en induktiv ansats valts var avsikten att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av vårdandet av barn med hjärtstopp. Åtta sjuksköterskor deltog. De arbetar eller har arbetat inom ambulanssjukvården och vårdat minst ett barn med hjärtstopp i åldrarna 0-16 år. Antal år i tjänst, utbildning, kön och ålder skiljde deltagarna åt. Genom kvalitativ innehållsanalys analyserades insamlad data till kategorier och resulterade i När det blir övermäktigt och overkligt, Samtal som riskerar att utebli och En händelse som aldrig glöms. Studiens resultat visar att sjuksköterskor som arbetar i ambulansverksamhet kan få uppdrag som upplevs som övermäktiga. Ett sådant uppdrag innebär att ta beslut som är livsgörande för kritiskt sjuka barn samtidigt som de egna känslorna måste sättas åt sidan. Att arbeta med kompetent personal speciellt om kollegan var högre utbildad, skapade trygghet och en känsla av att kunna dela på ansvaret. För att lättare kunna hantera strömmen av känslor framkom det ett behov av att erbjudas samtal efter avslutat uppdrag samtidig med ett behov av att bli tagen ur tjänst under pågående pass. Önskvärt var också utvidgade utbildningsmöjligheter för att utvecklas inom vårdandet av kritiskt sjuka barn. Vidare påvisar resultatet att det finns ett behov av bekräftelse för att känna sig nöjd med sin egen insats. Därför upplevdes det viktigt att veta att omhändertagandet av barnet varit bra. Detta skapar även trygghet och självsäkerhet inför kommande och liknande situationer.

Hjärtstopp innebär en stor förändring i livet och medför många frågor och funderingar för de drabbade och de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelsen av att ha överlevt ett hjärtstopp ur de drabbades och deras närståendes perspektiv. I analysen ingick nio vetenskapliga studier som analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultatet av litteraturstudien presenteras sedan i fyra kategorier som skapats utifrån analysen; Den första tiden är svår, Upplevelser av vården, Kroppen och sinnet begränsar, samt Händelsen väcker existentiella frågor. I resultatet framkom att sociala relationer och mötet med vården var av stor betydelse för känslor och upplevelser av tiden efter hjärtstoppet. Det framkom också att de drabbade efter hjärtstoppet fick fysiska och kognitiva svårigheter och de svåraste att acceptera var minnessvårigheterna. Hjärtstoppet väckte också många existentiella frågor, tankar om framtiden och hopp om en god framtid. Ett hjärtstopp påverkar inte bara de som drabbats utan även de närstående påverkas i hög grad, därför kan det också behövas mer forskning på området eftersom det finns begränsat antal vetenskapliga studier inom ämnet. Det framkom även att det finns utvecklingspotential gällande det stöd och informationsunderlag som idag används.