Bakgrund: Hjärtstopp drabbar cirka 13000 personer per år i Sverige och mortaliteten är hög. De viktigaste behandlingsmetoderna är hjärt- och lungräddning, och ofta även en strömstöt från en defibrillator. Det finns flera orsaker som kan leda till ett hjärtstopp. Människor med bakomliggande hjärt- och kärlsjukdomar löper större risk att drabbas. Att drabbas av sjukdom kan påverka både vardagen och en människas KASAM, känsla av sammanhang. Sjuksköterskans arbete syftar till att göra gott och främja patientens hälsa. Därför är det viktigt att sjuksköterskan försöker förstå hur patienten erfar sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna överlevares erfarenheter av vardagen efter att ha överlevt ett hjärtstopp.                Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats och ligger som grund för studiens resultat. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram vetenskapliga artiklar. Sökorden som skapades för att hitta artiklarna är i enlighet med studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats enligt en integrerad analys.  Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier: förändring i det dagliga livet, fysiska utmaningar samt psykisk och emotionell påverkan. Resultatet visar att ett hjärtstopp påverkar den drabbade individens vardag på olika sätt. Överlevande erfor en förändrad kropp, emotionell och kognitiv påverkan samt en förändrad livssituation efter hjärtstoppet.                             Slutsats: Överlevarna erfor att vardagen förändrades efter hjärtstoppet. Det var psykiska, fysiska och kognitiva utmaningar som gjorde att överlevarna erfor förändringar. Ökad kunskap kring överlevarnas erfarenheter av vardagen efter ett hjärtstopp skulle kunna implementeras av sjuksköterskor i all verksamhet.

Varje år sker cirka 6000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Patienter som varit med om ett plötsligt hjärtstopp kan drabbas av mer eller mindre uttalade fysiska, kognitiva, sociala och emotionella konsekvenser som minskar deras upplevda livskvalitet. Patienter som har överlevt ett hjärtstopp är en växande patientgrupp och sjukvården bör lägga mer fokus på evidensbaserad uppföljning, hälsofrämjande stöd och rehabilitering till dessa patienter och deras närstående för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god livskvalitet.  Syftet är att fördjupa kunskaperna om patientens livskvalitet under det första året efter ett överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus.  En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi enligt metod beskriven av Polit och Beck(2017) samt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) har använts för att granska 16 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att livskvaliteten påverkades mer eller mindre av olika faktorer relaterat till behandling, individ, efterförlopp och social situation. Ett snabbt ingripande, en defibrillerbar första rytm och en kort vårdtid var associerade med goda förutsättningar för god återhämtning och ökad livskvalitet. Vidare visade resultaten att livskvaliteten var beroende av hur väl patienterna återhämtade sig fysiskt och mentalt och hur aktiva var de i det sociala sammanhanget. Resultaten beskrev även att livskvaliteten påverkades av ålder och kön. Det framkom även att livskvaliteten förbättrades i tid och att efter ett år många patienter uppgaven god livskvalitet ett år efter händelsen. Examensarbetets resultat kan bidra till att kunna se vilka faktorer har starkt samband och kan påverka patientens livskvalitet efter hjärtstopp. Detta för att få kunna anpassa vårdåtgärderna utifrån patientens behov. För att öka förståelse i hur livskvaliteten upplevs på individnivå krävs det mer forskning inom ämnet av kvalitativ ansats. / Every year, approximately 6,000 cardiac arrests occur outside hospitals in Sweden. Patients who have experienced a sudden cardiac arrest may experience physical, cognitive, social and emotional consequences that reduce their perceived quality of life. Patients who have survived a cardiac arrest are an increasing patient group, and healthcare should focus more on evidence-based follow-up, health-promoting support and rehabilitation for these patients and their relatives in order to create the best conditions for a good quality of life. The aim is to deepen the knowledge about the patient's quality of life during the first year after surviving a sudden cardiac arrest outside hospital. A literature review with a systematic search strategy according to the method description of Polit and Beck (2017) and Bettany-Saltikov and McSherry (2016) has been used to review 16 quantitative articles. The results showed that the quality of life was affected by treatment, individual, course and social situation. A quick intervention, a defibrillable first rhythm and a short care period were associated with good conditions for good recovery and increased quality of life. Furthermore,the results showed that the quality of life depended on how well the patients recovered physically and mentally and how active they were in the social context. The results also described that quality of life was affected by age and gender. It also emerged that the qualityof life improved in time and that after one year many patients reported a good quality of life one year after the event.  The results of the degree project can help to be able to see which factors are strongly related and can affect the patient's quality of life after cardiac arrest. This is to be able to adapt the care measures based on the patient's needs. To increase understanding of how the quality of life is experienced at the individual level, more research is needed in the subject of a qualitative approach.

Bakgrund: hjärtstopp är orsaken till hälften av alla dödsfall relaterade till hjärt-kärlsjukdomar. Svensk forskning visar att under det senaste decenniet överlevde fler personer hjärtstopp än tidigare. Sjuksköterskan behöver därför ha kunskaper om hur vården och omvårdnaden utformas på bästa sätt för att främja hälsa och hjälpa personerna som överlevt hjärtstopp tillbaka till ett tillfredställande dagligt liv. Syfte: syftet med studien var att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design användes. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt Friberg (2022a) analysmodell. Resultat: tre huvudkategorier identifierades efter analys, upplevelser av emotionella förändringar, upplevelser av fysiska förändringar och upplevelser av förändrat behov av stöd. Slutsats: att överleva ett hjärtstopp betyder en stor upplevd förändring i det dagliga livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i att stötta personen i denna förändring och bör agera utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att bidra till bästa möjliga omvårdnad.

Bakgrund: Att medverka vid ett hjärtstopp och påbörja hjärt-och lungräddning innebär en känsloladdad situation. Forskning visar att sjuksköterskans attityder och upplevelser i den akuta situationen också kan orsaka stressiga reaktioner. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans möjlighet att snabbt kunna påbörja en hjärt- och lungräddning, vilket också kan öka patientens chans att överleva. Därför är det av betydelse att kunna belysa sjuksköterskans positiva och negativa upplevelser.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärt- och lungräddning på sjukhus.  Metod: Denna litteraturöversikt har skapats med en kvalitativ ansats som bygger på tio vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier; (1) Faktorer som har betydelse inför hjärt- och lungräddning, (Att vara förberedd genom  kontinuerlig träning och god kompetens och Begränsad kunskap och utbildningens betydelse), (2) Faktorer som har betydelse under själva hjärt- och lungräddningen ( betydelse av familjens närvaro - för och nackdelar, Teamarbetets betydelse - samverkan i team, Inre upplevelse och känslomässig påverkan) och (3) Att kunna hantera och gå vidare efter hjärt- och lungräddning (Debriefing - kommunikationens betydelse, Patientens integritet och etiska dilemma).  Slutsats: Under ett återupplivningsförsök kunde sjuksköterskan känna många olika känslomässiga upplevelser beroende på erfarenhet och yttre faktorer. Dessa slutsatser innebär i sin tur viktiga utmaningar för olika professioner i vården, såsom att stärka utbildning, samverkan i team och säkerställa att debriefing alltid genomförs. Som sjuksköterska är det också viktigt att bevara och respektera patientens integritet och att ta hänsyn till patientens autonomi och att individens unika livsvärld ska ligga till grund i vårdandet

Bakgrund: Ett hjärtstopp kommer plötsligt och kan inträffa vart som helst, när som helst. Tiden är viktig och behandling med hjärt - och lungräddning (HLR) behöver snabbt påbörjas för att öka chansen för överlevnad. Personer som överlevt ett hjärtstopp upplever ofta att de befinner sig i en kris då livet tagit en tvärvändning. Sjuksköterskan har för överlevaren en ansvarande roll och ska bidra med personcentrerade omvårdnadsåtgärder för att bibehålla personens välbefinnande.  Syfte: Beskriva personers upplevelser av att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp.   Metod: Den allmänna litteraturöversikten har grundats på kvalitativ forskning och har haft en induktiv ansats. Arbetet har baserats på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats med hjälp av Fribergs analysmodell.   Resultat: Den allmänna litteraturöversikten har ett genomgående tema vilket var upplevelsen av en ny vardag. Utöver det resulterade analysen i tre huvudkategorier, att känna tacksamhet och trygghet, att uppleva stöd samt att uppleva att synen på omvärlden förändras. Kategorin att uppleva stöd har två subkategorier, att uppleva stöd från hälso- och sjukvården samt att uppleva hur relationen till vänner och familj förändras.  Kategorin att uppleva att synen på omvärlden förändras har två subkategorier, att vakna upp i ett kaos och att se framtiden på ett nytt sätt. Slutsats: Den allmänna litteraturöversiktens resultat påvisade att flera överlevare upplever utmaningar i den nya vardagen. Eftersom många överlevare upplevde händelsen som livsomvälvande var det utmanande att adaptera till livet efteråt. Det är tydligt att det finns bristande kunskaper bland sjuksköterskor kring hjärtstoppsöverlevares upplevelser. Bristerna kan visas kring den personcentrerade vården då överlevare bekräftar att de inte känner sig sedda. Genom personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan hjälpa individen att adaptera till den nya vardagen.

SAMMANFATTNING Introduktion Årligen inträffar omkring 10 000 hjärtstopp i Sverige och endast 12% av de som drabbas överlever. Vid ett hjärtstopp förlorar hjärtat sin pumpförmåga och blodcirkulationen upphör. Kroppen utsätts för ett stort trauma och de långsiktiga komplikaitonerna hos överlevarna är ofta många. Det saknas nationella riktlinjer från Socialstyrelsen avseende vårdandet av personer som överlevt hjärtstopp. Samtidigt är det en patientgrupp som ökar i antal och som har ett stort vårdbehov. Således är det av relevans att öka kunskapen inom aktuellt område.  Syfte Att undersöka upplevelser och erfarenheter efter utskrivning från sjukhus hos personer som överlevt hjärtstopp.  Metod Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. Elva kvalitativa studier hämtade från PubMed eller CINAHL stod till grund för resultatet. Resultatanalys utfördes enligt Fribergs (2017) modell för resultatanalys.  Resultat Tre teman och nio kategorier identifierades: En förändrad vardag inkluderar kategorierna: somatiska komplikationer, kognitiva komplikationer, familjesituation, begränsningar och anpassningar. Inom temat: Emotionella upplevelser återfinns kategorierna: psykologiska utmaningar och existentiella tankar. Slutligen innefattar temat: Upplevelser av vården kategorierna: avsaknad av information och stöd och deltagarnas förbättringsförslag.  Slutsats Komplikationerna efter ett hjärtstopp resulterar i en förändrad vardag som präglas av begränsningar, vilka i sin tur resulterar i en försämrad psykisk hälsa hos överlevarna. De upplever att vården inte tillgodoser deras behov. De kommer med förslag på förbättringar till vårdpersonalen, varav de flesta hör till sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Bakgrund: Årligen drabbas 6000 människor av ett hjärtstopp utanför sjukhus och 2500 människor på sjukhus i Sverige. Andelen överlevare ökar både på och utanför sjukhus, vilket medför att fler människor bland annat upplever psykiska utmaningar som komplikationer till hjärtstoppet. Tidigare forskning beskriver att många patienter upplever bristande information och stöd från sjukvården efter hjärtstoppet.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av psykisk hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: Studiens valda design var en litteraturstudie baserad på Kristensson (2014), som inkluderade sex kvalitativa, två kvantitativa och en mixad artikel från databaserna PubMed och CINAHL. För att analysera det insamlade materialet tillämpades en integrerad analys.  Resultat: Resultatet visade att patienterna upplevde både negativa och positiva upplevelser efter hjärtstoppet. Psykiska påfrestningar och förändrade känslouttryck var de två kategorier som representerade litteraturstudiens resultat. De psykiska påfrestningarna innebar att patienterna upplevde ångest, rädsla och nedstämdhet medan de förändrade känslouttrycken innebar att patienterna upplevde en förstärkt livslust samt känslomässiga utmaningar.  Slutsats: Slutsatsen var att patienternas psykiska hälsa påverkades både negativt och positivt av att ha överlevt ett hjärtstopp. Betydande för den psykiska hälsan var en bra eftervård, där sjuksköterskor gav adekvat stöd anpassat för den enskilda patienten.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett akut och traumatiskt tillstånd där cirkulationen i kroppen upphör på grund av att hjärtat har slutat slå. Vid hjärtstopp är sjuksköterskor ofta först på plats och börjar återupplivning. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av återupplivning vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design. 10 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fyra kategorier identifierades genom analysen: Att struktur och ordning ökar kvalitén vid HLR, att känna sig stressad och osäker under hjärtstopp, att ta hänsyn till patientens behov och fria vilja under HLR och att anhörigas närvaro påverkar under HLR. Slutsats: Resultatet från denna studie beskriver att sjuksköterskor upplever återupplivning som påfrestande. Sjuksköterskor kan exempelvis behöva stöd i form av debriefing eller samtal efter återupplivning.

Introduktion: Traumatiska hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna hos unga vuxna i världen. Överlevnadsstatistiken har historiskt sett varit väldigt låg. På senare tid har det dock visat sig att chansen till överlevnad har ökat. Detta tros bero på en förändrad syn gällande patofysiologi, prioritering av att snabbt åtgärda reversibla orsaker och utveckling av behandlingsriktlinjer inom ämnet. De reversibla orsakerna bör prioriteras före hjärtkompressioner, som visat sig ha en mindre betydande roll i det initiala skedet av ett traumatiskt hjärtstopp jämfört med ett icke-traumatiskt hjärtstopp. Syfte: Syftet med studien är att undersöka beredskapen för omhändertagande av patienter med traumatiskt hjärtstopp bland sjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvården. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade frågor. 100 sjuksköterskor deltog i studien. Resultat: Resultatet visade att det råder en blandad beredskap bland studiedeltagarna att omhänderta patienter med traumatiska hjärtstopp. Att åtgärda en övertryckspneumothorax och hjärttamponad visade på lägre beredskap jämfört med att åtgärda kritisk hypovolemi och asfyxi/hypoxi. De som tidigare tränat praktiskt på att omhänderta en patient med traumatiskt hjärtstopp kände sig säkrare på momenten bilateral nåldekompression, ventilera med mask och blåsa, applicera endotrakealtub, applicera bäckengördel, samt att arbeta utifrån handlingsplanen för traumatiska hjärtstopp, än de som inte hade tränat praktiskt. Slutsats: Studien belyser hur praktisk träning är en viktig faktor för sjuksköterskors beredskap att hantera traumatiska hjärtstopp prehospitalt. Med denna insikt bidrar studien till tidigare forskning, och kan också vara till nytta för HLR-instruktörer, stations- och verksamhetschefer, beslutsfattare inom ambulanssjukvården, och sjuksköterskor.

Bakgrund: Ett hjärtstopp är en förändring i hjärtats rytm där hjärtats pumpförmåga slutar fungera. För att öka överlevnadschansen är en tidig påbörjan av HLR avgörande. Personer som överlever ett hjärtstopp förlorar förtroendet över sin kropp och lever i rädsla över att återuppleva ett nytt hjärtstopp. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av stöd som främjar psykisk hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp.Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning med inspiration av metasyntes. Studien har utgått från en induktiv ansats och analysen utgick från Fribergs (2022) femstegsanalys för en integrerad sammanställning. Cinahl och PubMed är databaser som valdes för att söka fram relevant data för studiens syfte. Resultat: Analysen av de valda studier som svarade på syftet mynnade ut i två huvudkategorier: Stödets avgörande betydelse för den psykiska hälsan och Vägen till återhämtning. Första huvudkategorin fick tre underkategorier Vårdens stöd, Källan till styrka och tröst och Familjens stöd. Slutsats: Studiens resultat visade på att upplevelsen av stödet från deltagarna upplevdes olika. Stödet från sjukvården påverkade patienternas psykiska hälsa och hur snabbt de kom tillbaka till den normala vardagen. Familjen hade en nyckelroll i återhämtningen efter ett hjärtstopp och att få dela med sig om sin upplevelse med andra överlevare hade en positiv påverkan på patientens psykiska hälsa.