Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som är förknippat med hög dödlighet. Tillståndet medför ett frekvent behov av sjukvård och utgör en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Hjärtsviktsvården har även påverkan på ett samhällsekonomiskt plan, då en betydande del av den svenska sjukvårdsbudgeten går till denna vård. Personer med hjärtsvikt lever under oförutsägbara förhållanden och kan behöva genomgå stora livsstilsförändringar. Tillståndet är både fysiskt samt psykiskt påfrestande och påverkar såväl patienter som deras närstående. Syftet var att genom en allmän litteraturstudie belysa sjuksköterskors omvårdnad av patienter med hjärtsvikt. Litteraturstudiens resultat grundades på 10 vetenskapliga artiklar som framkommit genom en systematisk litteratursökning. I resultatartiklarna kunde tre kategorier av omvårdnad identifieras: sjuksköterskors stödjande funktion, sjuksköterskors utbildande funktion samt sjuksköterskors instrumentella funktion. Den stödjande funktionen innebär att omvårdnaden personcentreras samt att sjuksköterskor samarbetar med och agerar som psykosocialt stöd för patienter. Den utbildande funktionen innefattar att sjuksköterskor informerar samt utbildar patienter om hjärtsvikt, dess inverkan på patienters liv samt egenvård. Informationen och utbildningen syftar till att öka patienters medvetenhet samt göra dem kapabla att hantera tillståndet. Den instrumentella funktionen innebär att sjuksköterskor utifrån mätvärden och bedömningar kan utvärdera patienters symtom och tecken på hjärtsvikt samt medicinska och omvårdnadsmässiga behov. / Heart failure is a serious condition associated with high mortality. The condition entails a frequent need for medical care and constitutes a major part of the Swedish health care system. Heart failure care also has an impact on a socioeconomic level, as a significant part of the Swedish health care budget is dedicated to this care. People with heart failure live under unpredictable conditions and may need to undergo major lifestyle changes. The condition is both physically and psychologically stressful and affects both the patients and their relatives. The purpose of the general literature study was to illustrate nurses’ care of patients with heart failure. The results of this literature study are based on 10 scientific articles, which were found through a systematic literature search. Three categories of nursing care were identified in these articles: the nurses’ supporting function, the nurses’ educational function, and the nurses’ instrumental function. The supportive function includes a person-centred nursing approach, and also that nurses cooperate with and act as a psychosocial support for patients. Within the educational function, nurses inform and educate patients about heart failure, its impact on patients’ lives, and self-care. This information and education aim to increase patient awareness and enable them to manage their condition. The instrumental function is comprised of nurses’ evaluation of patients’ symptoms and signs of heart failure, as well as the evaluation of medical and nursing needs based on measurements and assessments.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig orsak till sjukhusinläggning i Sverige. Patienter behöver stöd från vården, aktuell forskning visar på att detta stöd brister. Sjuksköterskan behöver mer förståelse för patientens livsvärld för att kunna lindra dennes lidande. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt Metod: Uppsatsen är en kvalitativ litteraturöversikt där 15 kvalitativa artiklar med ett patientperspektiv analyserats. Resultat: Patienter upplever känslomässigt lidande härledande från deras symtom, deras möten med vården och deras sociala sammanhang. De finner hopp och mening hos sin tro, hos sina närstående och hos en god vård. Patienter upplever att en acceptans av deras begränsningar och en anpassning därefter leder till hälsa. Slutsats: Hela patientens livsvärld påverkas vid hjärtsvikt, detta behöver sjuksköterskan bemöta och ha i åtanke vid vårdande möten. Hjärtsviktspatienter behöver uppleva kontinuitet och förståelse från vården. Förståelsen ska inte enbart beröra patientens symtom utan även behovet av spiritualitet. Denna kan bemötas genom att sjuksköterskan är öppen för att ha existentiella samtal med patienten, eller genom hänvisning till sjukhuspräst eller liknande profession. / Background: Heart failure is a common cause of hospitalization in Sweden. Patients need support from health care, current research shows that this support is lacking. The nurse needs more understanding of the patient's world of living in order to relieve his suffering. Purpose: The purpose is to illuminate patients' experiences of living with heart failure Method: The essay is a literature review where 15 qualitative articles with a patient perspective were analyzed Result: Patients experience emotional disorder derived from their symptoms, their meetings with care and their social context. They find hope and meaning in their faith, with their close relatives and in good care. Patients experience that acceptance of their limitations and an adjustment subsequently leads to health. Conclusion: The entire life of the patient is affected by heart failure, this requires the nurse to keep in mind and respond to when treating the patients. Heart failure patients need to experience continuity and understanding from the healthcare. Understanding should not only be limited to the patient's symptoms but also the patients need for spirituality. This can be addressed by the nurse being open to having existential conversations with the patient, or by referring to a hospital or similar profession.

Trots att hjärtsviktspatienter har en sämre prognos än vissa cancerformer, får dessa patienter ofta en begränsad information om sin sjukdomsprognos samt en begränsad tillgång till välutvecklad vård i livets slutskede. Studier visar att patienter med avancerad hjärtsvikt kan ha en dålig förståelse för sitt tillstånd och sjukdomsprognos. Detta kan innebära att de kan sakna möjligheter att diskutera sina önskemål om vård i livets slutskede. Syftet med studien var att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos sjuksköterskor som arbetar med hjärtsviktspatienter i livets slutskede. I denna studie har det använts elva vetenskapliga artiklar. Analys av materialet resulterade i tre huvudteman vilket är brist på kunskap, brist på kommunikation och psykisk påverkan samt sex subteman. Resultatet visar att sjuksköterskor så väl som patienten och närstående har ett stort behov av utbildning och information. Det visar sig också att många hjärtsviktspatienter och deras närstående inte får tillräckligt med information om sin sjukdomsprognos, de symptomen som ger signal till att sjukdomen har blivit sämre samt hur de kan få kontakt med olika insatser. Som sjuksköterska är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur hjärtsviktspatienter upplever brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård.

Background: Patients with heart failure are a common patient group in many caring facilities. Previous research shows that the number of heart failure patients may increase in the future and that nurses do not have enough knowledge of how to treat patients with heart failure. Aim: To describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: A literature study with descriptive synthesis. Result: Patients with heart failure may experience a change in life. These changes are limitations in performing physical activities which may result in increased stress on relatives and friends. Patients can feel that they are a burden as they become more dependent on others. Heart failure causes patients to experience anxiety and fear in their lives. Despite adverse consequences of heart failure, patients can accept the situation and thereby experience well-being. Conclusion: lack of knowledge, bodily and emotional changes were the root cause of patients experiencing a change in life due to heart failure. Nurses can help patients deal with the new life through support and good information. They should be perceptive to patients' experiences and can therefore promote patient’s well-being. / Bakgrund: Patienter som lever med hjärtsvikt är en patientgrupp som förekommer inom flertalet vårdverksamheter. Tidigare forskning visar att antalet hjärtsviktspatienter kan komma att öka framöver och att sjuksköterskor inte har tillräcklig kunskap om hur de ska vårda patienter som lever med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Patienter som lever med hjärtsvikt kan uppleva förändringar i vardagen. Dessa förändringar är begränsningar av att utföra fysiska aktiviteter vilket kan resultera i ökad påfrestning för närstående och vänner. Patienter kan uppleva att de är en börda då de blir mer beroende av andra. Hjärtsvikt leder till att patienter kan uppleva oro och rädsla i vardagen. Trots negativa konsekvenser av hjärtsvikt kan patienter acceptera situationen och genom detta uppleva välbefinnande. Slutsats: Kunskapsbrist, kroppsliga- och emotionella förändringar var grundorsaken till att patienter upplever en förlorad kontroll över vardagen orsakat av hjärtsvikt. Sjuksköterskor kan hjälpa patienter att hantera den nya vardagen genom stöd och god information. De bör vara lyhörda till patienters upplevelser och kan därmed främja patienters välbefinnande.

Bakgrund: De som lever med hjärtsvikt är en stor patientgrupp i Sverige. Tidigare forskning påvisar att egenvård är viktigt vid en kronisk sjukdom. Sjuksköterskans roll är att utbilda och informera patienter om egenvårdsåtgärder. Det eftersträvas att patienten själv ska känna igen symtom, tecken och försämring för att kunna utföra god egenvård. Syfte: Beskriva erfarenheter av egenvård hos patienter med hjärtsvikt utifrån Riegel et al. egenvårdsmodell. Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod och deduktiv ansats. En egenvårdsmodell har använts som teori och en kvalitativ analysmodell har använts i analysprocessen där 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Patienter med hjärtsvikt beskrev ett behov av att bland annat utforma strategier, ha ett socialt stöd och uppleva psykiskt välbefinnande för att förbättra upplevelsen av egenvård uttryckt från egenvårdsmodellens kategorier self-care maintenance, self-care monitoring och self-care management. Slutsats: Patienternas anpassning i vardagen, psykiska välbefinnande och sociala samhörighet påverkade egenvård. Sjuksköterskan kan utifrån litteraturöversikten få en ökad förståelse för individens upplevelser vilket förväntas påverka bemötandet och utformandet av den personcentrerade omvårdnaden.

Bakgrund: Epidemiologiska studier har visat att hjärtsvikt ökat över hela västvärlden. En ökning av antalet patienter med hjärtsvikt, kan innebära ökade krav på vården och vårdpersonalen. Det har framstått som nödvändigt att utbilda all vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor och distriktsköterskor inom äldreomsorgen, i omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt då patienter som drabbas av försämring är i stort behov av stöd. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien som utfördes var en litteraturöversikt, enligt Friberg (2012), innehållandes åtta vetenskapliga studier av kvalitativ design. Datainsamling har skett via Pub Med och CINAHL Complete. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman med sju underteman. Det första huvudtemat var: Upplevelser av förändringar i livssituationen med följande tre underteman: Att leva med begränsningar, Rädsla inför framtiden och Upplevelser av ensamhet. Det andra huvudtemat var: Erfarenheter av symtom och sjukvård med följande två underteman: Symtom i det dagliga livet och Erfarenheter av sjukvården. Det tredje huvudtemat var: Strategier för att underlätta livet med hjärtsvikt med följande två underteman: Anpassning och Betydelsen av socialt stöd. Diskussion: I resultatdiskussionen belyses upplevelser hos personer med hjärtsvikt i förhållande till Roys adaptionsmodell. Personer med hjärtsvikt har beskrivit olika upplevelser av sjukdomen, de flesta rörande anpassning till den nya livssituationen efter diagnosen. / Background: Epidemiological studies have shown that heart failure have increased all over the western world. An increase in the number of patients with heart failure can entail an increase in the demands on the healthcare system and healthcare personnel. It have shown to be necessary to educate all health care personnel, especially nurses and district nurses active in elderly care, in how to care for patients with chronic heart failure since when the patients deteriorate they are in great need of support. Aim: The aim of this literature review was to enlighten patients experiences of living with heart failure. Method: The conducted study was a literature review, according to Friberg (2012), containing eight scientific studies of qualitative design. Collection of data have been via PubMed and CINAHL Complete  Results: The result identified three main themes with seven sub themes. The first main theme was: Experiences of changes in the life situation with the three following sub themes: Living with limitations, Fear of the future and Experiences of loneliness. The second main theme was: Experiences of symptoms and health care with the two following sub themes: Symptoms in daily life and Experiences of health care. The third main theme was: Strategies to facilitate life with heart failure with the two following sub themes: Adaptation and The importance of social support. Discussion: The result discussion enlightens the experiences of people with heart failure in relation to Roys adaptation model. People with heart failure have described different experiences of the illness, most of them involving adapting to the new life situation after the diagnosis.

Hjärtsvikt påverkar patienters dagliga liv och kräver ofta inläggning på sjukhus. Egenvård utförs av patienten och kan leda till en bättre hälsa och ett bättre liv. Genom att beskriva patienternas erfarenheter av faktorer som påverkar egenvård ökar sjuksköterskans kunskap kring hur patienten kan bistås i utförandet av egenvård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens erfarenheter av faktorer som påverkar egenvård vid hjärtsvikt. Metoden som användes var allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet visade på att faktorer som påverkar egenvård vid hjärtsvikt var kunskap om sjukdomen samt om hur kroppen fungerar för att kunna vidta korrekta åtgärder vid symtom eller försämring. Genom att besitta kunskap om sjukdomstillståndet skapades det en känsla av kontroll hos patienterna, vilket skapade en bättre självkänsla som medförde att patienterna kunde fatta egna beslut om och utföra egenvård. Utöver kunskap var det viktigt att få stöd och motivation från familj och sjukvårdspersonal för att kunna utföra egenvård. Det krävs mer forskning på hur yngre personer med hjärtsvikt upplever sin livssituation för att kunna erbjuda rätt stöd i egenvård för den här patientgruppen. / Heart failure affects a patient’s daily life and sometimes, hospital care is needed. A patient can use self-care to improve their health and create a more satisfying life for themselves. Nurses can gain knowledge, concerning how to assist patients in their self-care, by listening and being receptive to the patients’ different experiences and thoughts on self-care. The aim of the literature review was to describe patients’ experiences of factors that affects self-care in heart failure. A literature review with an inductive approach has been applied. The result showed that factors affecting self-care concerning heart failure were knowledge, of the disease and the human body, to be able to institute accurate actions when symptoms arises, or the patient deteriorates. By gaining knowledge of the medical condition, the patient experienced a sense of control over their lives and their disease. This resulted in a better self-esteem, which made it easier for patients to implement self-care, and make their own decisions. In addition to knowledge, support and motivation were needed for the patient to be able to perform self-care. More research is needed on how younger people with heart failure experience their life situation to provide the right support in self-care for this patient group.

Den äldre befolkningen i Sverige ökar dramatiskt medans resurser minskar. Hjärtsvikt är en av Sveriges främsta folksjukdomar och en vanlig orsak till vårdkontakt och sjukhusvistelse för äldre personer. Symtom vid hjärtsvikt kan vara påfrestande och påverkar livskvalitén negativt för både patienter och närstående. Många äldre personer med hjärtsvikt bor kvar hemma och är i behov av stöd för att kunna hantera sin sjukdom och minska återinläggningar. Syftet med litteraturstudien är att beskriva distriktssköterskans strategier för att stärka egenvård hos patienter med hjärtsvikt i hemsjukvård. Metoden är en integrativ litteraturstudie där 19 artiklar av både kvalitativa och kvantitativa metoder ingår. Resultatet visar på fyra kategorier som tar upp strategier vilka distriktssköterskan kan tillämpa för att stärka egenvården hos patienter med hjärtsvikt; grundläggande förutsättningar för distriktssköterskan, vikten av att utgå från patientens situation och behov, att arbeta med mål och uppföljning samt erbjuda utbildning och kunskap. De grundläggande förutsättningarna handlar främst om distriktsköterskans specialistutbildning och att erfarenhet har stor betydelse i arbetet med egenvård. Andra strategier som framkommer är att se varje individ, arbeta med delaktighet, involvera anhöriga och individanpassa utbildning samt följa upp. Det finns ingen generell strategi att stärka egenvården som fungerar på alla. Distriktssköterskans kompetens är nödvändig i arbetet med att ge individuellt stöd som stärker egenvård. / The older population in Sweden increases dramatically while resources are decreasing. Heart failure is one of the most common diseases in Sweden which causes hospitalization for elderly people. Symptoms of heart failure can be stressful and affect the quality of life negatively for both patients and close relatives. A lot of old people with heart failure lives at home and need support to cope with their illness and reduce hospitalization. The aim of the literature study is to describe district nurses' strategies to strengthen self-care in patients with heart failure in home care. The method is an integrative literature study where 19 articles of both qualitative and quantitative methods are included. The results show four categories that address strategies district nurses can apply to strengthen self-care in patients with heart failure. These are essential conditions for district nurse, the importance of starting from the patient's situation and needs, to work with goals and follow-up as well as offer education and knowledge. The essential conditions are mainly that higher education and experience are of great importance in the work of self-care. Other strategies emerging is to see each individual person as unique, work with participation, involve relatives and individualized education as well as follow up. There is no general strategy to strengthen self-care that works for all. District Nurse skills are necessary in the work of providing individual support that strengthens selfcare.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som ökar och uppstår när hjärtats pumpförmåga är försämrad. En person med hjärtsvikt kan uppleva hälsa, välbefinnande eller lidande utifrån livsvärldsteorin. Det behövs mer kunskap och förståelse om hur det är att leva med hjärtsvikt för att kunna erbjuda en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen baserades på Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visade att personer som lever med hjärtsvikt upplevde sig begränsade där tröttheten upplevdes som en stor begränsning. Personerna upplevde en rädsla och oro av att leva med hjärtsvikt och symtomen som förekom. Försämrad ekonomi på grund av att inte kunna arbeta upplevdes som en rädsla och oro. Det framkom att personer med hjärtsvikt kunde uppleva både positiva och negativa känslor för symtomen som hjärtsvikten medförde. Personer med hjärtsvikt upplevde att stöd från andra personer var av stor betydelse, till exempel stöd från hälso- och sjukvårdpersonal och närstående. Slutsats: Studien visade att personer som lever med hjärtsvikt upplever att symtomen av hjärtsvikten är en begränsning i det dagliga livet och påverkar personernas sociala relationer, ekonomiska situation, rädsla och oro för framtiden samt synen på livet. Det är viktigt att sjuksköterskan har en förståelse om hur det är att leva med hjärtsvikt för att kunna erbjuda god omvårdnad, vara ett bra stöd samt bidra med information. Framtida studier som skulle kunna göras är kvalitativa studier baserade på intervjuer om hur det är att leva med hjärtsvikt för att få fram fler upplevelser för att öka förståelsen och på så sätt kunna förbättra omvårdnaden.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är idag en folkhälsosjukdom vilket vanligtvis drabbar den äldre generationen som i sin tur påverkar både patienter, anhöriga men även samhället med stora sjukvårdskostnader. Fysisk aktivitet har visat sig ge positiva effekter hos personer med hjärtsvikt gällande morbiditet, livskvalité samt fysisk kapacitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om en förbättrad livskvalité kunde uppnås med egenvård inriktad mot fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie, 11 randomiserade kontrollerade studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens två frågeställningar som berörde olika träningsprogram med fokus på fysisk aktivitet samt egenvårdshantering och livskvalité hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet visade att strukturerade träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga i interventionsgrupperna efter programmens slut. Det fanns även ett samband mellan den förbättrade prestationsförmågan och undervisningen vilket innebar stöttning och utbildning hur patienterna kunde uppnå ett bättre resultat under träningsperioden. Genom utbildning, information och rådgivning kunde patienterna förbättra sin egenvårdshantering genom att få insikt om sin sjukdom och kunde därmed identifiera tidiga tecken på försämring av symtomen vilket i sin tur resulterade i en bättre livskvalité efter interventionens slut. Genom ett gruppbaserat egenvårdsprogram vilket baserades på att deltagarna skulle utbyta erfarenheter och få ökad kunskap om sin sjukdom från varandra uppnåddes en bättre egenvård, dock inte en ökad livskvalité. Slutsats: Det framgår att olika former av strukturerade träningsprogram kan öka den fysiska prestationsförmågan hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Genom att patienten utövar någon form av fysisk aktivitet som en egenvårdsåtgärd kan det resultera till en förbättrad fysisk prestationsförmåga samt en ökad livskvalité. Gällande vilken typ av fysisk aktivitet som är den mest effektivaste metoden kan dock inte fastslås och det behövs mer omfattande forskning inom området. / Background: Chronic heart failure is today a public health disorder that usually affects the older generation and it´s relatives, but also the community with high medical costs. Physical activity has been shown to have positive effects in people with heart failure regarding morbidity, quality of life and physical capacity. Objective: The aim of the literature study was to investigate whether an improved quality of life could be achieved with self care focused on physical activity. Method: This was a literature study with 11 randomized controlled trials from the databases PubMed and Cinahl. Results: The result was presented on the basis of the two questions of the literature study, which concerned different training programs focusing on physical activity, self-care and quality of life in patients with chronic heart failure. The results showed that structured exercise programs gave increased physical performance in the intervention groups after the end of the programs. There was also a relationship between the improved physical performance and teaching, which meant support and education how patients could achieve better results during the training period. Through education, information and counseling, patients could improve their self-care management by gaining insight into their illness and thus identify early signs of impairment of the symptoms, which in turn resulted in a better quality of life after the end of the intervention. Through a group-based self-care program, which was based on the participants exchanging experiences and gaining knowledge about their illness from each other, better self-care was achieved, but not an increased quality of life. Conclusion: It appears that different types of structured exercise programs can increase the physical performance of patients with chronic heart failure. As the patient perform some kind of physical activity as a self-care method, it can result in improved physical performance and increased quality of life. However, which kind of physical activity is the most effective method couldn´t be determined and more extensive research is needed in the field.