Spelling suggestions: "subject:"horticulture."" "subject:"horticultura.""
1 |
Morgondagens stadsträd : Med Gävle som exempelJansson, Helen January 2017 (has links)
Med tanke på stadsträdens stora betydelse för människan i både miljömässiga och hälsomässiga aspekter, har denna studie i syfte att utforska lämpliga stadsträdsarter/sorter med fokus på att förebygga för dagens och framtidens sjukdomsepidemier. Gävle ligger till grund för denna studie då det är av intresse att se vad som lämpar sig lite högre upp i Sverige, zon 4. Denna litteraturstudie bygger på vetenskapliga artiklar, andra litterära skrifter och samtalsreferenser med inom branschen kunniga personer och dessa frågor har varit i fokus. *Hur ser stadsträdspopulationen ut i Gävle idag? *Hur väljer man nya stadsträd utifrån dagens och framtidens sjukdomsbild? *Vilka parkträd och gatuträd lämpar sig vid nyplantering i Gävle i syfte att öka mångfalden? I Gävle har man tidigare likt många andra kommuner planterat stadsträd efter rådande trender. Detta har resulterat i en överrepresentation av trädsläkterna lind, oxel och lönn. Invasiva sjukdomar, liknande askskotssjukan och almsjukan, kan slå ut stora delar av stadsträdspopulationen. Mångfald är av stor vikt i detta hänseende. Stadsträdpopulationen bör ej överstiga mer än 10 % av en art, 20 % av en släkt eller mer än 30 % av en familj. Det har framkommit två vikta riktlinjer vid val av stadsträd: *Få ökad kunskap om vilka förhållanden som råder i stadsklimatet och öka erfarenheten kring vilka arter som trivs i dessa förhållanden. *Utöka befintliga trädpopulationen genom att inhämta mer kunskap och våga prova nya och/eller oprövade trädslag. Rekommendationer av såväl gatuträd som pakträd i både zon 3 och zon 4 har presenterats i rapporten. Intresseväckande är att det framkommit både arter/sorter som förekommer hos plantskolor idag men även trädarter/sorter som inte introducerats än. / Considering urban trees importance for humans in both environmental and health aspects, this study aimed to explore appropriate urban tree species and varieties with a focus on prevention for current and future epidemics. The basis for this study is Gävle. It is of interest to see what suited a little further north in Sweden, zone 4. This literature survey is based on scientific articles, other literary writings and conversations references with industry expertise and these issues have been the focus. * How does the city tree population looks in Gävle today? * How to choose the new urban trees based on current and future disease epidemics? * What park trees and street trees are suitable for planting in Gävle in order to increase diversity? Gävle has previously, like many other municipalities, planted trees prevailing on trends. This has resulted in an over-representation of the tree genera Tilia, Sorbus and Acer. Invasive disease similar to Ash dieback and Dutch elm disease can knock out large parts of the urban tree population caused by monoculture. Diversity is of great importance in this regard. City tree population should not exceed more than 10% of a species, 20% of a family or more than 30% of a family. It has been a two folded guidelines in the selection of urban trees: * Get a better understanding of the prevailing conditions in the urban environment and to enhance the experience on which species thrive in these conditions. * Expand the existing tree population by gathering more knowledge and dare to try new and / or untested species. Recommendations of street trees and park trees in both zone 3 and zone 4 are presented in the report. Interestingly, it emerged both species / varieties that occur in nurseries today but also tree species / varieties that have not yet been introduced.
|
2 |
Hållbar skolträdgård : Ett designförslag med skogsträdgården som förebildEdlund, Karin F January 2021 (has links)
Growing is a creative activity in lower school subject matter. It is an outdoor activity that creates movement. Gardening activities give favorable effects for the social teamwork in studentgroups and cultivation is a way to increase students' awareness of our food production. This argument exists in earlier studies that it is significant when school staff have motivated reasons to create school gardens. Of course, school gardens have always created problems. To get enough resources for management and lesson planning and to handle summer supervision presents in modern times as the largest obstacles for growing activities to work. Against this background, the purpose of this thesis is to find a way forward for gardening as a school activity that increases students' consciousness of sustainable food production. Forest gardening is a cultivation model within the Agro Forestry movement. Using literature study as a methodology, it is found that forest gardening principles can be applied to school gardening to solve the identified isues with cultivation in primary schools. Regarding forest gardening principles, one can create a cultivation that occupies a small area and recieves the ideal microclimate with an array of plants with different hights. This cultivation model lowers the work time required and the need for summer supervision. In addition, this cultivation gives the ecosystem increased biodiversity and carbon storage. Another advantage with this cultivation model is that through plant selection, one can control harvest times to spring and autumn, when students are in school. However, it appears that this cultivation model is knowledge- intensive during the construction phase and that it is a good idea to get outside help from an expert, for example, a gardener with expertise in forest gardening. A design proposal for lower school grades is also included, with a plant list and design plan that can be adapted and suited to schools. / Odling är ett kreativt redskap i grundskolans ämnesundervisning. Det är en utomhusaktivitet som skapar rörelse. Trädgårdsaktiviteter ger gynnsamma effekter för det sociala samspelet i elevgruppen och odling är ett sätt att öka elevernas medvetenhet om vår matproduktion. Dessa argument framgår som betydelsefulla i tidigare studier där skolpersonal har motiverat sina skäl till att driva skolträdgårdar. Skolträdgårdar har dock i alla tider brottats med problem. Att få resurser att räcka till för skötsel och lektionsplanering och att klara av sommartillsynen, framträder i modern tid som de största hindren för att få odlingarna att fungera. Mot den bakgrunden är syftet med denna uppsats att söka en väg frammåt för skolträdgården, som är hållbar i skolornas verksamhet och som ökar elevernas medvetenhet om en miljömässigt hållbar matproduktion. Skogsträdgården är en odlingsmodell inom Agro Forestry rörelsen. Med litteraturstudie som metod undersöks här vilka av skogsträdgårdens principer som kan tillämpas i en skoltärdgård för att möta de identifierade problemen för odling inom grundskolan. Det framgår att man med idéer från skogsträdgården kan skapa en odling som tar en liten yta i anspråk och får ett gynsammt microklimat tack vare växter i olika höjdskickt. Odlingsmodellen kräver en låg skötselinsats i förhållande till skörd tack vare ståndortsanpassning, marktäckning, själförsörjning av näring och perenna grödor som tillsammans minskar behovet av bevattning och skötsel. Resultatet påvisar att man med hjälp av flera av skogsträdgårdens odlingsprinciper kan minska behovet av arbetstid och sommarlovsskötsel. Dessutom ger odlingen ekosystemtjänster som ökad biologisk mångfald och kollagring. Ytterliggare en fördel är att man med hjälp av växtval kan styra skördetiden till vår och höst, då eleverna är på plats i skolan. Det framkommer dock att odlingsmetoden är kunskapskrävande under anläggningsfasen och att det är en god idé att vid etableringen ta hjälp utifrån av expertis som tillexempel en trädgårdsmästare med kompetens inom skogsträdgårdsodling. Här presenteras också ett designförslag fö en grundskola, med växtlista och design som kan anpassas och modifieras till att passa på flera skolor.
|
3 |
Hållbara växtbäddar för perenner i offentliga miljöerJansson, Katarina January 2017 (has links)
Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka problem det finns i perennplanteringarna i offentliga miljöer samt hur man kan förebygga problemen och hur man bygger upp växtbäddar för perenner utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes hösten 2011 och baserades på litteratur som böcker, artiklar, faktablad samt intervjuer. I undersökningen ingick fem angränsande kommuner till Gävle samt tre erkända trädgårdsmästare. Utgångspunkten för valet av trädgårdsmästarna var att de skulle ha erfarenhet av att skapa väl fungerande och hållbara exempel på offentliga perennplanteringar i Sverige. Det finns många olika orsaker till att perennrabatterna i våra offentliga miljöer inte ser så attraktiva ut. Oavsett orsak så kan man säga att grundproblemet är bristfällig kunskap och eventuellt brist i kommunikationsleden från ”idé till planta” när det gäller de offentliga planteringarna. Det är många delar som är viktiga i en växtbädd för att perenner, träd och buskar ska kunna etablera sig och utveckla sin prakt år efter år. En av dessa komponenter är en bra jord. Det är viktigt att man väljer en rotogräsfri jord utifrån växtvalet redan från början. Ett av problemen i kommunerna var att fel sorts jord hade använts från början. Trots att alla påstod att de använde sig enbart av rotogräsfri jord i dagsläget så hade de problem med ogräs. Två orsaker till detta kan vara att man väljer fel växter och att skötseln inte fungerar, vilket resulterar i att ogräset tar över. Den perfekta växtbädden, finns den? Eftersom det är naturen vi arbetar med är det svårt att uppnå det ultimata resultatet, men vi kan göra det bästa utifrån förutsättningarna som finns med alla de delar som ingår i en växtbädd.
|
4 |
Biokol i stadsträdens växtbäddar : med fokus på Stockholm stadBoman, Malin January 2017 (has links)
Marken är en viktig faktor att ta hänsyn till i dagens hårda klimat för våra stadsträd. Allra helst för de träd som skall stå i det mest utsatta delarna av staden, så som på torg, längs med tungt trafikerade vägar eller omringade av bara hårdgjorda ytor. En lösning är skelettjord som används i många städer i Sverige men även i andra länder. I ett projekt i Stockholm testas just nu en vidareutveckling av skelettjordar där AMA-jorden har bytts ut mot biokol. Fördjupningen i denna uppsats kommer därför att handla om hur biokol används rent praktiskt i trädens växtbäddar och vilka effekter detta har på trädens utveckling. Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur biokol i stadsträdens växtbäddar används med exempel från Stockholm Biochar Project. Syftet är också att undersöka vilka parametrar som används för att mäta biokolets effekt på trädens tillväxt, samt att bedöma vilka effekter biokol har på träd. Arbetet har genomförts som en intervjustudie som sedan kompletterats med faktasökning i vetenskapliga artiklar och böcker. Intervjupersonen är verksam inom området och arbetar som trädspecialist på trafikkontoret Stockholm stad och är delaktig i Stockholm Biochar Project. Fakta har sökts i olika databaser där sökorden biochar, biokol, terra preta, urbana stadsträd och trädinventering har använts. Uppbyggnaden av växtbädden med biokol i Stockholm stad har visat sig vara snarlik den gamla modellen men skillnaden kan ses i att AMA-jorden har blivit utbytt mot biokol och även att dimensionerna på makadamen i skelettjorden är något ändrade. De parametrar som används i Stockholm stad för att mäta trädets tillväxt är stamomkrets. Det finns andra parametrar som går att användas för att bedöma träds tillväxt och dessa skulle även kunna appliceras för att undersöka biokolets effekt på träd. I en jämförelse av träds tillväxt, där träd av samma art hade växt i liknande förhållanden men i tre olika växtbäddar, visade resultatet att träden som planterats i biokol inte hade den största tillväxten. / The ground is an important factor to consider in today's tough climate for our urban trees. Especially for the trees that shall live in the most vulnerable parts of the city, such as the square, along heavily trafficked roads or surrounded by only paved surfaces. One solution is structured soils which is used in many cities in Sweden but also in other countries. An interesting new development of structured soils where AMA-soil has been replaced with biochar is now being tested in a project in Stockholm. The focus in this paper will therefore be on how biochar is used practically in the tree plant beds and the effects this has on the trees' development. The purpose of this paper is to get an insight on how biochar in urban tree plant beds are used with examples from Stockholm Biochar Project. And also to examine the parameters used to measure the effect biochar have on tree growth, and to assess the impact of biochar has on the trees. The work of this paper was carried out as an interview study and was then also combined with research in scientific books and articles. The interviewee is active in the area and works as a tree specialist at the traffic office,Stockholm city and complicit in Stockholm Biochar Project. Researched have been done in various databases where the keywords biokol, biochar, terra preta, urban city trees and tree inventory have been used. The construction of the plant bed with biochar in Stockholm city has proved to be similar to the old model, but it differs in that the AMA-soil has been exchanged for biochar and also in that the dimensions of the macadam instructured soil is changed. The parameters used in the Stockholm city to measure tree growth are stem circumference. But there are also other parameters that could be used to measure growth and these could also be applied to assess effect of the biochar on the tree. In a comparison of tree growth, where tree of the same species had grown in similar conditions but in three different types of plant beds, the results showed that the trees planted in biochar did not have the best growth.
|
5 |
Lyckad trädflytt : Förberedande åtgärder och efterskötsels inverkan på trädets etablering efter flyttJärnevi, Sara January 2017 (has links)
Syftet med denna rapport är att sammanställa fakta kring hur åtgärder före och efter trädflytt kan påverka trädets etablering. Rapporten behandlar även vilken inverkan rotbeskärning har på träd och hur nybildning av rötter kan främjas. Rapporten besvarar frågor kring hur ett träd reagerar på att bli flyttat och hur trädart, växtplats och tidigare åtgärder kan påverka resultatet av en trädflytt. Rapporten besvarar även frågor angående vilka åtgärder som kan genomföras, innan och efter trädflytt, för att förbättra trädets etablering på sin nya växtplats, vilken inverkan rotbeskärning har på det flyttade trädet och hur nybildning av finrötter kan främjas. Rapporten är skriven som en traditionell akademisk rapport och är baserad på litteratur som har samlats in från vetenskapliga artiklar, böcker och uppslagsverk. Vid trädflytt förlorar ett träd stora delar, cirka 90 procent, av sitt rotsystem och drabbas av stressymptom. Ett friväxande, sådd i naturen och icke-rotbeskuret, träd kan förlora ännu större delar av sitt rotsystem. Det är viktigt att undersöka om det är ett plantskoleträd eller ett friväxande träd och även vilken trädart som ska flyttas då det kan ha betydelse för hur lyckad trädflytten blir. Genom att utföra rotbeskärning skapas ett kompakt rotsystem som ger en minskad rotförlust. Rotbeskärning främjar även tillväxten av finrötter i rotklumpen, vilket gynnar trädet vid etablering och ger minskad vattenstress. Ofta genomförs en kronreducering för att reducera obalansen mellan krona och rötter. En måttlig kronreducering, mellan 10 och 30 procent, kan gynna trädet. Om trädet ska kunna etablera sig och överleva flytten måste det övervinna stressymptomen. Om ett träd ska kunna bilda nya rötter och ha tillväxt av grenar och skott behöver trädet ha god vitalitet. Bevattning spelar en essentiell roll för trädets överlevnad och etablering. Mulch kan ge god tillväxt av finrötter och bidra till en förbättrad etablering. Rapportens slutsats är att både förberedande åtgärder och efterskötsel har inverkan på trädets etablering och hur väl trädet klarar av att bli flyttat. En korrekt genomförd rotbeskärning bör utföras, en måttlig kronbeskärning av 10-30 procent av kronan bör utföras, träd ska flyttas under sin viloperiod och träd som flyttas bör ha hög vitalitet. Nybildning av rötter främjas av god markfukt, varm jord, jämn bevattning och att mulch läggs på. / The purpose of this report was to put together facts regarding how the measures before and after tree transplanting can affect the establishment of the tree. The report also dealt with the impact that root pruning might have on trees and how regeneration of roots can be promoted. The report answers questions concerning how tree transplanting affects a tree and how tree species, locality and previous measures can influence the effect of a tree transplanting. The reports also answers a question concerning which measures could be performed, before and after tree transplanting, to improve the tree’s establishment in it’s new locality. The last question that this report answers is what impact root pruning has on the tree and how regeneration of fine roots can be favoured. The report is written as a traditional academic report and is based on literature that was collected from scientific articles, books and encyclopedias. A tree loses a large amount, approximately 90 percent, of its root system during the tree transplanting. This causes stress symptoms in the tree. A tree, sown and grown in nature, that has never been root pruned will lose even larger amounts of its root system when it’s transplanted. It’s important to do investigations before tree transplanting. Investigations should be done before tree transplanting to determine what kind of tree, nursery-grown or grown in nature, and what species is about to be transplanted. Both of these aspects may have an influence on how successful the transplanting is. Root pruning can make the root system more compact which reduces root loss during transplanting. Root pruning also increases the amount of fine roots in the root ball which is beneficent during establishment and also reduces water stress. The high amount of root loss causes an imbalance between crown and roots. The crown is often reduced to correct this imbalance and in this report it was proven that a moderate crown reduction is beneficial for the tree. The tree must overcome the stress symptoms to be able to survive and to establish itself. Trees need good vitality to be able to regenerate roots, shoots and branches. Irrigation plays an important part in the establishment and the survival of the tree. Mulch can promote regeneration of fine roots and contribute to an improved establishment. The conclusion of the report is that both preparatory measures and after care has an impact on the establishment and on how successful the transplanting of a tree will be. A correctly executed root pruning and a moderate crown pruning (10 to 30 percentage of the crown) should be carried out. Trees should be transplanted during their dormant season and trees, that are going to be transplanted, should have high vitality. Regeneration of roots is promoted by having good soil moisture, warm soil, even watering and applying mulch.
|
6 |
Fruktodlingsarealens utveckling i socknarna Västra Karup och Södra Mellby mellan åren 1926 och 2014 / The development of the fruit cultivation area in the parishes Västra Karup and Södra Mellby between 1926 and 2014Mikkelä, Marcus, Hallgren, Joel January 2019 (has links)
Det har under lång tid odlats frukt i Sverige. Fruktodlingen var länge knuten till herrgårdar och slott. Sedan slutet av 1800-talet började fruktodlingar anläggas i områdena runt Vånga, Kivik och Båstad i Skåne. Det växer fram en ny typ av näring som är mer industriellt präglad än den tidigare herrgårds- och slottsodlingen. Syftet med studien är att undersöka industrifruktodlingsarealens utveckling mellan åren 1926 och 2014 i socknarna Västra Karup vid Båstad och Södra Mellby vid Kivik. Socknarna valdes som undersökningsområden för att de ligger i två fruktodlingsdistrikt i Skåne. Metoden som används är digitalisering av fruktodlingarna i kartmaterialet och beräkning av arealen i GIS-programmet ArcMap. Fruktodlingsarealen ökade i båda socknarna under första hälften av undersökningsperioden och minskade under den andra. I Västra Karup är arealen minst i slutet av undersökningsperioden och i Södra Mellby i början, arealen var störst i båda socknarna i mitten av perioden. Ökningen beror bland annat på avskärmningen från världsmarknaden under andra världskriget samt ett importstopp på utländsk frukt och minskningen på tullar och ett borttaget importstopp.
|
7 |
Kolinlagring : Hur kan målet om 4‰ praktiseras inom småskaligt ekologiskt jordbruk i Sverige?Rekestad, Emilia January 2017 (has links)
The thesis examines the potential for sequestration of Soil Organic Carbon (SOC) in Sweden based on small-scale agriculture and horticulture. The essay is written from a perspective where climate change has reached a level where it is no longer enough to limit emissions, the earth must in addition serve as a sink for carbon dioxide and thus long-term storage of carbon (IPCC 2014). The initiative of 4 per mille (4 ‰ initiative, 4p1000.org) was initiated during the COP21 climate summit in Paris, which was seen as a step to move to concrete action in the context of agriculture in collaboration with civil society. The initiative is based on the knowledge that terrestrial systems hold far more carbon than the atmosphere, and that plants potential to facilitate carbon sequestration in soil is an underutilized potential in mitigating climate change. An additional and long term carbon storage of 0,04% annually of the already existing SOC would not only drastically mitigate climate change, but also contribute to increased food security and adaptation to climate change as an increase in SOC means an increase of Soil Organic Matter (SOM), soil health, fertility and resilience. Literature studies support an analysis of carbon sequestration as a concept, and serves as a base from which questions related to carbon sequestration in Swedish farmland are formulated. The potential for carbon sequestration in Sweden is examined from the perspective of the 4 ‰ initiative, with a review of methods advocated within the initiative; eg. cover crops, mulch, no-till/low-till, polyculture, intercropping, crop rotation and succession, agroforestry systems and perennial crops, buffer zones, organic residue amendments and optimized grazing. Relevant methods and concepts such as biochar, conservation agriculture, regenerative agriculture and holistic management are also described. This is complemented with descriptions of four practical examples of horticulture and farming in Sweden in order to anchor the theory into practice. All practitioners have been selected on the basis that they have a conscious desire to promote carbon sequestration in soil. Rather than describing these practitioners solely from the perspective of carbon sequestration, a broader view is presented mirroring the need to address carbon farming from an angle of holistic context and agroecology. With the support of scientific references and qualitative interviews, the study highlights the importance of; multifunctional approaches; established root biomass and ground coverage; increased net primary production (NPP) through plant available nitrogen; the potential of biochar as well as mycorrhiza for long term carbon sequestration. The study also highlights the great need for research in Swedish contexts in bringing clarity to questions around soil saturation of SOC in cases when rare methods such as agroforestry are used. Finally, the need for a more radical change within agricultural practices is highlighted as well as the need of support to practitioners who want to explore new regenerative ways of managing soils which promote carbon sequestration, food sovereignty and climate resilience. / Examensarbetet undersöker potentialen för kolinlagring i jord utifrån småskaligt jordbruk och trädgårdsodling i Sverige. Uppsatsen skrivs utifrån en värld där klimatförändringarna har nått en nivå där det inte längre räcker att begränsa utsläpp, jorden måste därtill verka som en sänka för koldioxid och därmed långsiktigt lagra in kol (IPCC 2014). 2015 togs Initativet om 4 ‰ ( 4p1000.org ) under klimatmötet COP21 i Paris, med ambitionen om att gå till konkret handling inom ramen för jordbruk i samarbete med det civila samhället. Initiativet baseras på vetskapen om att terrestra system håller långt mer kol än atmosfären, och att växters kapacitet till kolinlagring är en underutnyttjad potential i begränsandet av klimatförändringar. En långsiktig kolinlagring av ytterligare 4 tusendelar av det befintliga markkolet (Soil Organic Carbon, SOC) skulle enligt initiativet inte endast drastiskt dämpa klimatförändringar, utan även bidra med ökad matsäkerhet och klimatanpassning. En ökning av organiskt markkol betyder en ökning av jordens organiska material (Soil Organic Matter, SOM), dess mikroliv, näringshalt och resiliens. Litteraturstudier ligger till grund för analys av kolinlagring som begrepp där huvudsakliga frågetecken relaterade till kolinlagring i svensk trädgårdsodlings och jordbruksmark adresseras. Potentialen för kolinlagring i Sverige undersökts utifrån perspektivet av 4 ‰ initiativet med utgångspunkt i de metoder som det förespråkar; minskad jordbearbetning; marktäckning; samodling, succession och växtföljd; agroforestrysystem och perenna grödor; kantzoner; näringstillförsel och optimerat bete. Relevanta metoder och koncept såsom biokol, conservation agriculture, regenerativt jordbruk och holistic management beskrivs också. Detta kompletteras med beskrivningar av fyra praktiska exempel på odling och jordbruk i Sverige i syfte att förankra teori i praktik. Samtliga praktiker har valts utifrån att de har en medveten ambition att gynna kolinlagring i jord. I beskrivningarna vävs en större helhet av dessa verksamheter in, exempelvis i form av agroekologiska och socio-ekonomiska mervärden som exempelvis ökning av näringsrika jordar, biologisk mångfald samt lokala ekonomier och nätverk. Utifrån insamlad data visar examensarbetet på betydelsen av; multifunktionella tillvägagångssätt inom markanvändning; perenn etablerad rotmassa och långliggande marktäckning; ökad nettoprimärproduktion (NPP) genom växttillgänglig kväve; samt potentialen i biokol och mykorrhiza för långsiktig kolinlagring. Studien belyser också det stora behovet av forskning i svensk kontext för att skapa klarhet i frågor som exempelvis rör jordars mättnadsgrad av kol när mer "radikala" metoder såsom agroforestry används. Slutligen lyfts behovet av en mer radikal förändring inom jordbruk och matproduktion liksom behovet av stöd till praktiker som vill utforska regenerativa metoder inom markanvändning som främjar kolinlagring, matsuveränitet och klimatresiliens.
|
8 |
Fungerar våtmarkstorv som jordförbättringsmedel i sandig åkermark : Ett växthusexperimentForsström, Hannes January 2020 (has links)
Peat is one of the most important materials used for soil amendment in commercial horticulture. Traditionally, sphagnum peat has been the dominating form of peat used, but other forms of peat may also prove to be of great use. Sometimes, peat must be removed from restored wetlands in order to create more open patches of water. This offers a potential to use the removed peat for something productive. In this study, it was examined if peat made up from Cladium sp. could be used to mix with a sand soil to gain a higher yield of crops. Corn were planted in sand soil containing varying amounts of peat mixed in. The crops were then allowed to grow for around 50 days before harvest. After harvesting, it was found that the yield was higher from the crops that had been growing in a soil that had some amount of peat mixed in with the sand. Further large-scale studies could determine if this could be used as an economic and sustainable alternative to sphagnum peat.
|
9 |
Studium av material för dammkonstruktion : En djupdykning i dammaterialWillgren, Marcus January 2017 (has links)
Trädgårdsdammen utgör en naturlig oas där både människor och djur kan söka vila och skydd. Den lugna miljön eller innovativa vattenleken skänker observatören både glädje och inre lugn. Idag finns det en uppsjö av material och hjälpmedel på marknaden för att konstruera dammar och vattensystem. Men informationen om materialen och produkternas ursprung och tillverkningsprocess är inte lika lätt att få tag på och därför ämnar jag med denna uppsats ge en övergripande bild av de vanligaste materialen som används vid konstruktion av trädgårdsdammar. De material som tas upp i jämförelsen är bentonit, betong, polyeten, polyvinylklorid och syntetgummi. Materialen jämförs därefter utifrån sina respektive koldioxidutsläpp från råvarukällor till färdiga dammaterial eller produkter. Målet är således att på ett överskådligt sätt påvisa de olika materialens klimatpåverkan. Resultatet visar att de dammdukar som baseras på olja och gummi påverkar miljön mindre i form av koldioxidutsläpp, vilket beror på att det krävs mindre material för att anlägga en trädgårdsdamm med dessa material jämfört med bentonitlera och betong. Detta kan dock i viss mån vägas upp av de respektive materialens hållbarhet på längre sikt.
|
10 |
Trädgårdsarbete som hälsopromotivt verktyg : En litteraturstudie / Gardening as a tool in Health Promotion : A literature studyJohansson, Emelie, Lidholm, Tove January 2023 (has links)
Litteraturstudiens bakgrund presenterar att behov finns för att öka jämlikheter inom hälsa i samhället samt att detta kan utföras genom att främja hälsans bestämningsfaktorer som påverkas bland annat av individers levnadsvanor, miljörelaterade förhållande och sociala nätverk. Utomhusvistelse i natur och trädgård en viktig hälsofrämjande faktor. Trädgårdsarbete har studerats i översiktsstudier, dock utifrån en preventiv ansats och därmed saknas översikter med promotiv ansats. Litteraturstudien syftar till att sammanställa evidens för hur trädgårdsarbete kan fungera som hälsopromotiv friskfaktor. Detta görs genom att besvara frågeställningarna hur utformningen av TA kan se ut för att verka hälsofrämjande samt vilka hälsoeffekter som bidrar till att TA fungerar hälsofrämjande. Med litteraturstudie som metod undersöks kvalitativa, kvantitativa och mixed method studier med samtliga i populationen som urval. Resultatet visar på hälsoeffekter gällande levnadsvanor, välmående och social hälsa samt förslag på fungerande utformning av trädgårdsarbete i form av trädgårdsaktiviteter & trädgårdstyp, trädgårdsmaterial, kontakt med naturen, ledarskap & kunskap samt tidsspann. Sammanfattningsvis föreslås trädgårdsarbete vara ett hälsopromotivt verktyg som kan främja befolkningens välbefinnande, hälsa och jämlikhet bland hälsoklyftor i samhället genom anpassningar utefter behov. / The literature study presents in the background the need to increase equalities in health insociety with promotion of the social determinates of health. Which is influenced by individuals' lifestyles, environment and social networks for example. Time spent outdoors in nature and gardens is an important factor for health-promotion. Gardening has been studied in overview studies, but based on a preventive approach and an overview with promotive approach is lacking. The literature study amins to compile evidence for how gardening can function as a health-promoting health factor. Which is answered with questions at issue about how the gardening design can be health promotive and which health related effects can contribute to gardening being health promotive. With a literature study as method, qualitative, quantitative and mixed method studies are examined with the population assample. The results showed health effects regarding lifestyle, well-being and social healt has well as suggestions for functional design of gardening in the form of gardening activities & garden type, gardening materials, contact with nature, leadership & knowledge and timespan. In summary, gardening is proposed as a health promotive tool to support and improve the population's well-being, health, and increase equalities in health in society through adaptations when necessary.
|
Page generated in 0.0582 seconds