Syftet med studien är att sätta ord på förändringarna som sker på Möllevången i Malmö genom att testa om det skulle kunna förklaras med ordet gentrifiering. Samt hur dessa förändringar har påverkat och kommer att påverka människor.Metoden för genomförandet kommer till största del att bestå av djupgående intervjuer med människor som bor och vistas i området. Detta för att uppmärksamma vilka förändringar som sker, har skett och hur de upplevs. Sedan kommer berättelserna från intervjupersonerna att jämföras med gentrifieringen som den beskrivs av samhällsvetare och författare.Resultatet visar att det med högsta sannolikhet pågår en gentrifiering av Möllevången men att denna uppfattas olika av olika människor och inte behöver vara negativ. / The study aims to put into words the changes that occur on Möllevången in Malmö by testing whether it could be explained by the word gentrification. And how these changes have affected and will affect people. The method of implementation will largely consist of in-depth interviews with people who live and reside in the area. This is to pay attention to the changes taking place, the changes that have taken place and how they are perceived. Then come the stories of the interviewees which are compared with gentrification as outlined by social scientist and authors. The result shows that the highest probability is an ongoing gentrification of Möllevången but this is perceived differently by different people and not necessarily negative.

Syfte: Segregation har blivit aktuellt för kommunerna i Sverige under de senaste åren.Den ojämna fördelningen av människor beror främst bland annat på sociala ochekonomiska anledningar, vilket skapar den så kallade boendesegregation. Med tanke påhållbar utveckling försöker kommunerna ständigt att främja integration genom olikasatsningar, fysisk planering är då ett av de verktygen som används. Detta sker på olikanivåer och översiktsplanering är här av särskilt intresse då den täcker hela kommunensyta och visar hur olika områden ska utvecklas. Hur kommunerna försöker att styraöversiktsplaneringen för att motverka segregation är den frågan som studien handlarom. Vidare är målet med denna studie är analysera om översiktsplan är ett bra verktygför att uppnå ett mångkulturellt samhälle. Metod: Studien genomförs som en jämförande fallstudie mellan Ronneby, Nässjö ochVellinge kommun. Statistiken för alla tre kommuner samlas och presenteras i form aven tabell. Extra fokus ligger på Nässjö kommun då mer statistik presenteras för tätortenNässjö och området Runneryd. En semistrukturerad intervju medsamhällsplaneringskontoret i Nässjö kommun har också genomförts. Översiktsplanernaför alla tre kommuner analyseras utifrån den socioekonomiska klassen. Resultat: Planeringsavdelning i en kommun lägger översiktsplaner för kommunen ochdär kan man betona integration som ett mål inom långsiktig hållbarhet vision, genomt.ex. att blanda boende och verksamheter. Däremot begränsas möjligheterna förkommunen att styra mot detta mål då den inte har alla verktyg för att uppnå målet.Dessutom finns det andra intressenter som kan också påverka situationen men dekanske inte prioriterar integration i dess insatser. För att motverka segregation visar sigatt man behöver hantera olika aspekter, fysiska och icke-fysiska. Det första är den delensom går att styra med fysiskplanering. Dock kan detta särskilt motverkaboendesegregation. Det andra, alltså den icke-fysiska aspekten, är svårare att hanteraoch behöver ständigt arbete med bl.a. sociala organisationer. Konsekvenser: Blandat boende och funktionsblandning är en bra lösning tillboendesegregation. Dock har översiktsplanen i sig vissa förhinder eftersom den ärberoende på intressenter. Därför krävs samarbete mellan alla medverkande parter ikommunen. Begränsningar: I denna uppsats avgränsas national planering, regional planering ochdetaljplanering, utan bara planering på översiktlig nivå undersöks. Vi studerar främstsmå kommuner och behandlar inte storstäderna. Studien begränsas tillboendesegregation inom det socioekonomiska perspektivet och berör inte andraaspekter för. Politikens roll framförs inte i denna uppsats heller. / Purpose: Segregation has become an important issue for the municipalities in Swedenin the recent years. The uneven distribution of people depends mainly on social andeconomic reasons, which creates the so-called housing segregation. With a view tosustainable development, the municipalities are constantly trying to promote integrationthrough various initiatives, then physical planning is one of the tools used. This is doneat different levels and overview planning here is of interest as it covers the entiremunicipality's area and shows how different areas should be developed. How themunicipalities try to control the overview planning to counter segregation is thequestion that the study is about. Furthermore, the aim of this study is to analyse whetherthe overview plan is a good tool for achieving a multicultural society. Method: The study is conducted as a comparative case study between Ronneby, Nässjöand Vellinge municipality. The statistics for all three municipalities were collected andpresented in the form of a table. By focusing more on Nässjö municipality morestatistics were presented for the urban area Nässjö and the area Runneryd. A semistructuredinterview with the community planning office in Nässjö municipality wasalso conducted. The overview plans for all three municipalities were analysed based onthe socio-economic class. Findings: Planning department in a municipality places overview plans for themunicipality and there one can emphasize integration as a goal within long-termsustainability vision, through e.g. to mix accommodation and activities. However, thepossibilities for the municipality are limited to steering towards this goal as it does nothave all the tools to achieve the goal. In addition, there are other stakeholders who canalso influence the situation, but they may not prioritize integration into its efforts. Tocounter segregation, it turns out that one needs to handle different aspects, physical andnon-physical. The first is the part that can be controlled by physical planning. However,this can counteract housing segregation. The other, that is, the non-physical aspect, ismore difficult to handle and needs constant work with, for instance, socialorganizations. Implications: Mixed-income housing and mixed urban function is a good solution tohousing segregation, but the overview plan itself has problems because of itsdependence on private stakeholders, therefore cooperation of all participating parties inthe municipality is required. Limitations: In this paper, national planning, regional planning and detailed planningare delimited, but only planning at a general level is examined. We mainly study smallmunicipalities and do not treat the big cities. The study is limited to housing segregationwithin the socio-economic perspective and does not concern other aspects. The role ofpolitics is not presented in this paper either.

The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around Malmvägen that is located in Sollentuna. Malmvägen is a millionprogramarea that’s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on Malmvägen are low and many of the residents belong to the subclass of society. Because of limited options many families have to live crowded. There is a lot of prejudice against the area due to brawls and damage that took place in the 1990s. The fact that a new custody has been built in the area has not reduced the public prejudice. The purpose of the survey is to investigate how ethnic housing segregation affects young people and how this type of segregation can be prevented. The result shows five young adults experiences and their experiences of living in the ethnically housing segregated Malmvägen. Also, the statements given by a field recreation leader regarding the perceptions of the circumstances of the area is presented. Through all the respondents statements it was confirmed that the area is ethnically segregated and that this leads to a variety of consequences. The youths of Malmvägen fall victim to the current ethnic housing segregation and this is also corroborated by a statement that the field recreation leader made; “The youths lack a sense of not having an opportunity in life”. / Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att granska den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Malmvägen som är belägen i Sollentuna. Malmvägen är ett miljonprogramsområde som består av oattraktiva höghus med gråa fasader. Majoriteten av befolkningen har utländsk bakgrund och det råder en hög arbetslöshet bland områdets ungdomar. Hyrorna på Malmvägen är låga och många av invånarna är låginkomsttagare. På grund av begränsade valmöjligheter bor många familjer trångt. Det förekommer mycket fördomar mot området på grund av bråk och skadegörelse från 1990-talet. Att ett häkte nyligen byggts i området har inte minskat allmänhetens fördomar. Studiens syfte är att undersöka hur etnisk boendesegregation påverkar ungdomar samt hur denna typ av segregation kan förebyggas. Resultatet visar  fem unga vuxnas erfarenheter samt upplevelser av att bo i det etniskt boendesegregerade Malmvägen. Även en fältfritidsledares utsagor gällande upplevelser av omständigheterna i området presenteras. Genom samtliga respondenters utsagor bekräftades att området är etniskt segregerat samt att detta medför en rad olika konsekvenser. Malmvägens ungdomar faller offer för den rådande etniska boendesegregationen vilket styrks av fältfritidsledarens utsaga; ”Hos ungdomarna saknas en känsla av att inte ha möjlighet i livet”.

The study is a qualitative study that aims to examine how foreign-born parents affect second-generation immigrants choice of form of housing and residential areas and what differences there are between Swedish native-born and foreign-born parents. The study also examines how ethnicity affects young adults' choice of housing and residential area and the importance of second-generation immigrants attitudes towards segregated areas in the future have. The study focuses on the residential neighbourhoods of Sätra located in Gävle and Vivalla located in Örebro. Both neighbourhoods are million program areas but in different ways. The data collection consisted of ten people, five women and five men. The method asked specific questions and then interviewees spoke about themselves and how they perceive housing segregation. The selection has been made strategically thus the people that have been interviewed are born in Sweden and have parents that are born abroad. Also all of the interviewed individuals live in segregated areas. There is a lot of prejudice in the media and the public about segregation and the vulnerability of segregated areas. The results shows five women and five men’s own experiences and thoughts about living in segregated residential areas, having foreign- born parents, how both have affected them and their views of ethnic segregation. / Undersökningen är en kvalitativ studie där intervjuer kommer göras för att jag somforskare ska kunna befinna mig i den sociala miljön som analyseras. Studien syftar tillatt granska hur utlandsfödda föräldrar påverkar andra generationens invandrares val avbostadsform och bostadsområde samt vilka skillnader det finns mellan inlandsfödda ochutlandsfödda föräldrar. Samt hur etnicitet påverkar unga vuxnas val av bostadsform ochbostadsområde och vilken betydelse andra generationens invandrares inställning tillboendesegregerade områden i framtiden har. För att utföra arbetet har en fallstudieanvänts. Anledningen till att en fallstudie har använts är för att arbetet ska utföras underen tidsbegränsad period. I studien ligger fokus på bostadsområdena Sätra och Vivalla,det dessa två områden har gemensamt är att de är segregerade på olika sätt och ärmiljonprogramsområden. Datainsamlingen bestod av tio personer, fem kvinnor och femmän. I studien tas intervjupersonernas erfarenheter, tankar och upplevelser med ochmetoden går ut på att ställa bestämd frågor och sedan har intervjupersonerna fått pratautifrån sig själva och hur de själva upplever ämnet. Urvalet är strategiskt, detintervjupersonerna har gemensamt är att de själva är födda i Sverige och harutlandsfödda föräldrar från olika länder samt bor i segregerade områden. Detförekommer mycket fördomar av media och människor utifrån på grund avsegregationen och utsattheten som råder i områdena. Resultatet visar fem kvinnor ochfem mäns egna erfarenheter, upplevelser och tankar av att bo i bostadsområdena och attha utlandsfödda föräldrar, hur det har påverkat dem och hur de ser på den etniskaboendesegregationen.

Urban segregation is considered a major social problem in Sweden and several national anti-segregation initiatives have been launched to decrease social and ethnic segregation but so far only with marginal effects (SOU 2005:29). Urban design and town planning are rarely the focus in national anti-segregation initiatives; the architectural issue has mainly been confined to matters concerning housing policies. This thesis argues that the strong focus on residential segregation in prevailing research on urban segregation is unfortunate and skewed, confusing issues related to urban design.This licentiate thesis explores urban segregation in relation to urban form because physical separation between people or between activities has an obvious direct relationship to how cities are shaped and structured by built form. Urban public space is often neglected in discussions on segregation and this thesis suggests that its role has been underrated. If it can be shown that segregation in public space influences such aspects of life as accessibility to other people and amenities, movement flows, co-presence in public space, and movement patterns, then it can be established that urban public space – as it is structured and shaped by built form – very directly influences people’s everyday lives. The thesis explores how urban segregation can be conceptualized, analysed, and described in a way that increases knowledge and under­standing regarding the role of urban form. Using a configurational morphological approach, this study shifts the focus by bringing attention to spatial relations within the city through public space, i.e., from spatial location to spatial relations. Hence, analysis focuses on distributions of space and through space rather than distributions in space. The result shows that configurational theories, methods, and tools contribute to more nuanced descriptions of spatial relations on both a local and a comprehensive level and analysis has the ability to shed light on essential differences in neighbourhoods and in the city as a whole. Using Södertälje as a case study, this thesis found a pronounced ruptured interface between the global and the local structure that clearly speaks of segregation in public space; this finding suggests that whether the neighbourhoods are residentially segregated or not, public space in most areas already is segregated. Results show that the built environment has a significant influence: urban space can both reinforce and mitigate certain social outcomes. This thesis identifies various negative social consequences of the hierarchical and segregated spatial structure found in Södertälje. Although it is not possible to say that integration processes are hindered by urban form, it is possible to conclude that spatial properties may both create and reproduce segregation patterns.Segregation in public space is found to be a far more urgent issue in the context of urban segregation than earlier recognised, and the result shows that urban form has a distinguishable influence on people’s everyday lives. This understanding opens for the possibility to address urban segregation from an urban design perspective, contributing to a significant discussion of space and society as well as issues related to urban sustainability. The findings of this study widen the possibility for urban design practice to be an important tool within anti-segregation initiatives in the future, a tool that in Sweden is used only to a very limited extent. / <p>QC 20101109</p>

Många svenska städer står idag inför utmaningen att dämpa de negativa effekterna som uppstår från den ökade segregationen. Det finns en tydlig rumslig åtskillnad mellan personer med olika socioekonomiska förutsättningar vilket påverkar individens valmöjligheter att arbeta, utbilda eller bosätta sig var hen vill. Syftet med detta arbete är att undersöka, genom en fallstudie, hur arbetet i Linköping ser ut för att motverka boendesegregationen i staden. Genom kvalitativa intervjuer med personer, involverade i segregationsfrågan, har detta undersökts med den fysiska miljön och organisatoriska åtgärder som utgångspunkt. Studien visar att genom tydlig tvärsektoriell samverkan och blandade bostadsmiljöer möjliggörs förutsättningarna för en blandad befolkningssammansättning, men att det krävs ett mångsidigt ansvar från alla individer för att minska stigmatiseringen kring utsatta områden. / Many Swedish cities face the challenge of mitigating the negative effects that arise from the increased segregation. There is a clear spatial segregation between people with different socio-economic backgrounds which affects the individual's choices to work, education or live wherever they want. The purpose of this study is to investigate, based on a case study, how measures are taking place in Linköping to counteract increased housing segregation. Through qualitative interviews with people involved in the segregation issue, the subject has been investigated with the physical environment and organizational actions as a starting point. The study shows that through cross-sectoral cooperation and incorporating mixed housing environments the conditions for a mixed population are made possible, but that responsibility is required from all individuals to reduce the stigma around the vulnerable areas.

Abstract   The purpose of this essay is to compare the integration policy between Socialdemokraterna, Moderaterna and Sverigedemokraterna with focus on labor-market integration, housing segregation and language knowledge. The international immigration has in recent years increased significantly and this has also enriched the receiving countries and still the numbers of extreme right parties have increased. In Sweden a racist populist party, Sverigedemokraterna, are only a few steps away from entering the parliament.   The question in focus is: What differences or similarities are there between the integration politics between Moderaterna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna with focus on the areas housing, work and language?   By applying the theoretical framework to the data, I have been able to present answers and build up an analysis. The study concludes that there are more similarities than differences in the integration policy between Moderaterna and Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna on the other hand have very radical integration politics in comparison to the two other parties.