Huddinge kommun införde under våren 2018 ett nytt IT-system. Att införa ett IT-system i en kommun berör många inom organisationen, det innebär att den interna kommunikationen blir en viktigt del av införandet. Sex olika respondenter har deltagit i kvalitativa intervjuer för att besvara hur den interna kommunikationen ser ut vid införande av IT-system. En dokumentstudie har även genomförts där Huddinge kommuns kommunikationspolicy har studerats. Slutsatserna för studien visar att Huddinge kommun framförallt använder mail och intranätet för att kommunicera internt vid införande av IT-system, men också möten används för informationsspridning. Respektive projekgrupp upprättar en kommunikationsplan själva eller med hjälp av en kommunikatör. Att kunna säkerställa att medarbetare får rätt information vid införande av IT-system ansågs dock svårt. Respondenterna i studien hade även olika uppfattningar kring tydligheten i den information som användarna av ett nytt IT-system får vid införande av IT-system. Respondenterna ansåg att de kommunikationskanaler som används idag för den interna kommunikationen är nödvändiga.

<p>The overall aim of this study was to examine if there were any difference between two different upper secondary schools with regard to the schools' work with the basic values.</p><p> Our supposition was that if there were differences between the schools basic values work then it could be observed that the school that works more with the basic values has also more students expressed as a percentage who leave the school with final grades within four years.</p><p> We have chosen to work with the qualitative method and made group interviews as well as individual interviews with six persons.</p><p> We came to the conclusion that one of the schools worked with the basic values continuously while the other school had the intention to do it but according to our interpretation the school didn't do it. It also appeared that one of the schools had more students who finished school with final grades.</p><p> The result that we have got showed that there is a difference between these two schools in the basic values work and that the school that worked with this continuously has also bigger amount of students with final grades.</p><p> During work on this study we discovered other issues that we hope someone else can answer in the future.</p>

The overall aim of this study was to examine if there were any difference between two different upper secondary schools with regard to the schools' work with the basic values.  Our supposition was that if there were differences between the schools basic values work then it could be observed that the school that works more with the basic values has also more students expressed as a percentage who leave the school with final grades within four years.  We have chosen to work with the qualitative method and made group interviews as well as individual interviews with six persons.  We came to the conclusion that one of the schools worked with the basic values continuously while the other school had the intention to do it but according to our interpretation the school didn't do it. It also appeared that one of the schools had more students who finished school with final grades.  The result that we have got showed that there is a difference between these two schools in the basic values work and that the school that worked with this continuously has also bigger amount of students with final grades.  During work on this study we discovered other issues that we hope someone else can answer in the future.

The study of citizen dialogues primarily focuses on which citizens are included in dialogues, and how those citizens are included in dialogues, despite the fact that the influence perspective is at least as important as the inclusion perspective for the right to political participation. This essay thus addresses the challenge of citizen dialogues regarding their impact on political decisions. This study examines how citizen dialogue as a democratic innovation operates within a local political context, this to answer how the dialogue functions as a channel of political influence. The overall aim is to determine whether democratic innovation can revitalize representative democracy. This is answered by a qualitative case study of one of the dialogues of Huddinge municipality. The study is conducted with semi-structured interviews as primary materials. Graham Smith's institutional democracy theory forms the analysis framework, which is made up of various institutional and democratic ideals. The study's findings show that citizen dialogues, as democratic innovation, work well in a local political context, since the innovation is considered effective and because the innovation has a structure and a clear function in the political system. The results also show that citizens have a good chance of influencing political processes through citizen dialogues. This is mainly due to the fact that the studied citizen dialogue took place at an early stage of the decision-making process, which enabled better conditions for political participation. The results also reveal that there are no mechanisms within the political system that ensure that the participation will have significance. Consequently, it is not possible to draw conclusions as to whether a citizen dialogue is generally a good channel for political influence or not. The conclusions from this study are that a citizen dialogue can be considered to revitalize representative democracy, provided that it both fits in the local political context and has good conditions for integrating citizens' participation in the subsequent political decisions. / Studiet av medborgardialoger kretsar främst kring vilka och hur medborgare inkluderas i dialoger, trots att perspektivet inflytande har en minst lika viktig betydelse för rätten till politiskt deltagande som inkluderingsperspektivet. Uppsatsen tar därmed fasta på medborgardialogens utmaning kring inflytande. Studien undersöker hur medborgardialogen fungerar som demokratisk innovation i en lokalpolitisk kontext, detta för att svara på hur dialogen fungerar som kanal för politiskt inflytande. Det övergripande syftet är huruvida en demokratisk innovation kan vitalisera den representativa demokratin. Detta besvaras genom en kvalitativ fallstudie av en av Huddinge kommuns medborgardialoger. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som primärmaterial. Med avstamp i Graham Smiths institutionella demokratiteori skapas analysramverket bestående av olika institutionella och demokratiska ideal. Studiens resultat visar att medborgardialogen som demokratisk innovation, fungerar väl i en lokal-politisk kontext då innovationen ses som effektiv och innehar en tydlig funktion inom det politiska systemet. Resultatet visar även att medborgare har en god möjlighet till inflytande på politiska processer. Detta beror främst på att den studerade medborgardialogen skedde i ett tidigt skede av beslutsprocessen, vilket möjliggjorde bättre förutsättningar för politisk delaktighet. Av resultatet framkommer det även att det saknas mekanismer inom det politiska systemet som garanterar att deltagandet blir betydelsefullt. Det går följaktligen inte att dra slutsatsen kring om medborgardialogen i allmänhet är en bra kanal för politiskt inflytande eller inte. Slutsatserna är att medborgardialogen kan ses vitalisera den representativa demokratin, med förbehåll att medborgardialogen både passar i den lokala politiska kontexten och har goda förutsättningar för att integrera medborgarnas deltagande i efterföljande politiska beslut.

Vad innebär egentligen social hållbarhet? Forskningen presenterar en rad olika förklaringar av begreppet, menar att det bland annat är möjligt att se begreppet som ett ramverk eller verktyg, men det kan även ses som ett sätt att uppnå hållbarhet i generell mening - men är dessa sätt att betrakta social hållbarhet något som även används i kommunernas praktiska verksamhet? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur begreppet social hållbarhet används och beskrivs på kommunal nivå. Undersökningen har utgått från ett diskursteoretiskt perspektiv och en diskursanalytisk metod som syftar till att dekonstruera och analysera användningen av social hållbarhet på kommunal nivå. Inom ramen för denna uppsats är det två kommuner som har undersökts; Haninge och Huddinge kommun. Undersökningen och analysen av de båda kommunerna har visat att det finns många likheter i hur de båda kommunerna väljer att beskriva social hållbarhet. Analysen visar att det hos kommunerna finns en tilltro till att den fysiska planeringen ska kunna hjälpa kommunerna att skapa social hållbarhet, detta mestadels på liknande sätt. Beskrivningarna för hur social hållbarhet ska skapas i de båda kommunerna är likartade och visar tendenser på att vara ”stigberoende”.

In a time characterized by climate change, we globally face significant challenges that require new approaches in urban planning. Increased temperatures and more frequent heatwaves will negatively impact our cities, people, and the climate, which increases complexity for professionals while residents suffer. Huddinge Municipality is located in the southern part of the Stockholm region in Sweden and faces future challenges with climate adaptation to increased temperatures and heatwaves. To identify existing obstacles and goal conflicts, focus group interviews and document studies have been conducted in Huddinge Municipality. This work aims to contribute to the broader understanding of climate adaptation to heat issues in a Swedish context. Through interviews with municipal officials and document studies, ongoing strategies and approaches have been identified in four Swedish municipalities. Three planning tools have been utilized: the Public Health Agency of Sweden’s four measures to reduce heat stress in the existing environment, the green space factor, and the 3-30-300 rule. The results show that the case studies have clear strategic guidelines on how to work with climate adaptation to increased temperatures but see difficulties in implementing these strategic guidelines in urban planning. Challenges and improvement suggestions identified by the case studies include a need for clearer guidelines from the national level in terms of changed policies and legislation, as well as suggestions for nature-based solutions that are adapted to a Swedish climate. The study concluded that Huddinge Municipality should implement the green space factor in block areas where heat-regulating ecosystem services are included for multifunctional spaces, guidelines for canopy coverage need to be developed and evaluated, and the perspective of vulnerable groups needs to be more clearly integrated into the planning process. The conclusion shows a need for organizational changes and clearer responsibilities in Huddinge Municipality, which means collaboration both internally and externally between administrations, developers, organizations, universities, and research institutes. / I en tid som präglas av klimatförändringar står vi globalt inför stora utmaningar som kräver nya tillvägagångssätt inom samhällsplaneringen. Ökade temperaturer och fler värmeböljor kommer att påverka våra städer, människor och klimatet negativt, detta ökar komplexiteten för yrkesverksamma samtidigt som invånare far illa. Huddinge kommun är beläget i södra delen av Stockholmsregionen i Sverige och står inför framtida utmaningar med klimatanpassning till ökade temperaturer och värmeböljor. För att identifiera rådande hinder och målkonflikter har fokusgruppsintervjuer och dokumentstudier genomförts i Huddinge kommun. Detta arbete syftar till att bidra till den stora bilden av klimatanpassning till värmeproblematik i en svensk kontext. Genom intervjuer med tjänstepersoner och dokumentstudier har pågående strategier och tillvägagångssätt identifierats i fyra svenska kommuner. Som utgångspunkt har tre planeringsverktyg tillämpats: Folkhälsomyndighetens fyra åtgärder för att minska värmestress i den befintliga miljön, grönytefaktorn samt 3-30-300. Resultatet visar att fallstudierna har tydliga strategiska riktlinjer kring hur de ska arbeta med klimatanpassning till ökade temperaturer, men ser svårigheter i att implementera dessa strategiska riktlinjer i samhällsplaneringen. Några av de utmaningar och förbättringsförslag som fallstudierna identifierade var behovet av tydligare riktlinjer från nationell nivå genom förändrad politik och lagstiftning samt effektiva naturbaserade lösningar anpassade till ett svenskt klimat. Studien har kommit fram till att Huddinge kommun bör implementera grönytefaktorn på kvartersmark där värmereglerande ekosystemtjänster inkluderas för multifunktionella ytor, riktlinjer för krontäckningsgrad behöver tas fram och utvärderas samt perspektivet kring sårbara grupper behöver tydligare integreras i planeringsprocessen. Slutsatsen visar ett behov av organisatoriska förändringar och tydligare ansvarsfördelning i Huddinge kommun, vilket innebär samverkan internt och externt, mellan förvaltningar, byggaktörer, organisationer, universitet och forskningsinstitut.