Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p><strong>Purpose:</strong> To assess awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccines, use of condom and participation in pap-smear screening among high-school students in Uppsala County. The intention was also to investigate if there were any differences between students at theoretical programmes and vocational programmes.</p><p><strong>Methods:</strong> 608 students from seven high-schools in Uppsala County answered a questionnaire covering demographics, awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccine, use of condoms and pap-smear tests.</p><p><strong>Results:</strong> A majority of the students had never heard of HPV (86 %, n=521), HPV-vaccine (94 %, n=537) or the link between HPV and cervical cancer (88 %, n=563). Most respondents had a positive attitude towards HPV-vaccine (84 %, n=508), but the biggest obstacle was the high cost (37 %, n=227). The students believed that it was less likely that they would use a condom with a new partner if vaccinated (mean=78, SD=26, p<0.001), or if they or their partner used contraceptive pills (mean=62, SD=32, p<0.001) compared to how likely it was that they would use a condom in general with a new partner. The girls rated the probability that they would participate in a pap-smear screening as relatively low if vaccinated (mean=59 SD=27). Students at theoretical programmes had better knowledge about HPV and HPV-vaccines. They were also more positive to the use of condoms and participation in pap-smear screening. Furthermore, more students at theoretical programmes (11%, n=46) than at vocational programmes (9%, n=16) planned to be vaccinated (<em>p</em>=0.048).</p><p><strong>Conclusion:</strong> The awareness regarding HPV and HPV-vaccine was low among high school students in Uppsala County, especially among students at vocational programmes. More information is required to increase the awareness and motivation to use condoms and participate in pap-smear screening.</p>

Purpose: To assess awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccines, use of condom and participation in pap-smear screening among high-school students in Uppsala County. The intention was also to investigate if there were any differences between students at theoretical programmes and vocational programmes. Methods: 608 students from seven high-schools in Uppsala County answered a questionnaire covering demographics, awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccine, use of condoms and pap-smear tests. Results: A majority of the students had never heard of HPV (86 %, n=521), HPV-vaccine (94 %, n=537) or the link between HPV and cervical cancer (88 %, n=563). Most respondents had a positive attitude towards HPV-vaccine (84 %, n=508), but the biggest obstacle was the high cost (37 %, n=227). The students believed that it was less likely that they would use a condom with a new partner if vaccinated (mean=78, SD=26, p&lt;0.001), or if they or their partner used contraceptive pills (mean=62, SD=32, p&lt;0.001) compared to how likely it was that they would use a condom in general with a new partner. The girls rated the probability that they would participate in a pap-smear screening as relatively low if vaccinated (mean=59 SD=27). Students at theoretical programmes had better knowledge about HPV and HPV-vaccines. They were also more positive to the use of condoms and participation in pap-smear screening. Furthermore, more students at theoretical programmes (11%, n=46) than at vocational programmes (9%, n=16) planned to be vaccinated (p=0.048). Conclusion: The awareness regarding HPV and HPV-vaccine was low among high school students in Uppsala County, especially among students at vocational programmes. More information is required to increase the awareness and motivation to use condoms and participate in pap-smear screening.

Livmoderhalscancer drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av ett så kallat Humant papillomvirus (HPV). HPV är ett sexuellt överförbart virus. Om inte viruset upptäcks eller behandlas i tid så kan livmoderhalscancer vara ett faktum. Anledningen till att livmoderhalscancer upptäcks för sent är att kvinnor undviker eller inte har möjlighet att gå på sina cellprovtagningar. Begreppet livmoderhalscancer väcker starka känslor och förknippas med döden. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha fått diagnosen livmoderhalscancer. För att besvara syftet har 11 vetenskapliga artiklar analyserats vilket resulterade i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar att kvinnor som blir diagnostiserade med livmoderhalscancer ofta får känslor så som ångest, oro, skuld, skam och rädsla. Rädslan grundas oftast i att inte kunna få barn, tanken på döden och hur familjens välbefinnande kommer att påverkas. Kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer upplever att de behöver få mer stöd och information av vårdpersonalen. Avslutningsvis diskuteras områden så som skuld, skam, hopp, kroppsförändring, ångest och vårdrelationen med hjälp av ny sökt vetenskaplig litteratur.

Bakgrund: HIV är förkortning på humant immunbrist virus som vid fortskridning av sjukdomsförloppet benämns AIDS. HIV smittas via blod, samlag, organtransplantation och vid födsel om modern är HIV positiv. HIV/AIDS är ett globalt problem och personer med HIV/AIDS behöver omfattande omvårdnad. Personer med HIV/AIDS blir ofta utpekade av samhället och omvårdnaden kan bestå av att tillgodose såväl fysiska som psykiska behov. Sjuksköterskan har en skyldighet att arbeta utifrån den etiska koden, personcentrerat och enligt omvårdnadens värdegrund. Detta innebär att alla människor ska bli behandlade rättvist och med respekt för att i högsta möjliga mån främja hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters inställning till att vårda personer med HIV. Metod: En integrerad litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderat kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet baserades på 3 kvalitativa och 11 kvantitativa artiklar. Innehållsanalysen genererade i fem kategorier som i sin tur skapade två huvudfynd: Inställning till att vårda med kategorierna: Vilja att vårda, &amp; Fördomar och Faktorer som påverkar inställningen till att vårda med kategorierna: Kunskap &amp; erfarenhet, Rädsla, &amp; Empati. Resultatet visade att majoriteten av studenterna hade en positiv inställning, en vilja att vårda och visade empati för personer med HIV/AIDS. Hos en del av sjuksköterskestudenterna rådde det en ovilja att vårda som i sin tur kunde kopplas till rädsla, okunskap och fördomar. Studenter med större kunskap hade en större vilja att vårda personer med HIV/AIDS. Sjuksköterskestudenterna uttryckte ett behov av mer utbildning om omvårdnad för personer med HIV/AIDS. Slutsats: Sjuksköterskestudenter har generellt en positiv inställning till och en vilja att vårda personer med HIV/AIDS. Ändock finns det rädsla och en ovilja att vårda hos en del av sjuksköterskestudenterna. Sjuksköterskestudenterna önskar mer utbildning och kunskap om omvårdnad för personer med HIV/AIDS.

Bakgrund  Sedan första utbrottet av Humant immunbristvirus år 1981 har det skett en utveckling inom såväl kunskap kring diagnosen som behandlingsalternativ. Synen på diagnosen har utvecklats i samhället, dock existerar fortfarande inbitna fördomar som medför stigmatisering, diskriminering och isolering. Detta gör att personer med HIV-diagnos är en sårbar och utsatt patientgrupp, där sjuksköterskans kompetens och förmåga till att ge god omvårdnad är av betydelse.  Syfte Syftet med denna studie var att beskriva den upplevda sårbarheten hos patienter med HIVdiagnos och på vilket sätt sjuksköterskan bör tillhandahålla omvårdnad för denna patientgrupp.  Metod En litteraturöversikt gjordes baserad på 16 stycken originalartiklar hämtade från elektroniska databaser. Artiklarna berörde personer med HIV-diagnos och deras perspektiv, såväl som sjuksköterskors. De lästa artiklarnas innehåll analyserades där gemensamma teman identifierades, samt tolkades för att skapa en övergripande bild och ett resultat.  Resultat Flertalet artiklar visade på att kunskap kring HIV inte enbart minskade rädsla, oro och sårbarhet för personer med HIV-diagnos, utan även påverkade sjuksköterskan i sin yrkesroll. Det framgick att sjuksköterskans förmåga att visa engagemang, kunna ge rådgivning, stöd och information ansågs vara värdefullt av denna patientgrupp. Vidare lyftes att den rådande stigmatiseringen och diskrimineringen var relaterad till brist på kunskap och hade en direkt påverkan på den upplevda sårbarhetens omfattning.  Slutsats  Ett holistiskt- samt personcentrerat förhållningssätt från sjuksköterskan bidrog till att öka livskvaliteten och minska sårbarheten hos personer med HIV. Kunskap kring HIV, samt sjuksköterskans tidigare erfarenhet och tillräckligt med resurser var faktorer som ökade känslan av hanterbarhet och meningsfullhet hos denna patientgrupp.

Bakgrund: Hiv är ett kroniskt virus som angriper immunförsvaret. Det råder stor okunskap kring hiv samt en hel del fördomar och stigmatisering i samhället gällande de som är hiv-positiva. En diagnos medför en stor livsomställning och en transition genomgås. Det ligger i sjuksköterskans profession att bemöta varje person och hjälpa dem i den övergång som sker samt ge information angående hälso- och smittorisker. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att få ett positivt hiv-besked och hur diagnosen hanteras. Metod: Innehållsanalys av biografier används för att belysa personernas subjektiva upplevelser. Resultat: I resultatet framkommer tre teman.  Att få döden som följeslagare; där det framkommer att beskedet är sammankopplat med olika känslor och är unikt för varje person, döden står i centrum.  Att stänga dörren eller komma ut; valet att leva öppet med sin sjukdom eller hålla den hemlig är kopplat till stigmatisering.  Slutet på livet eller början på något nytt; hur personerna hanterar och accepterar situationen så en transition kan genomgås. Slutsats: Med arbetet kan en ökad förståelse för hiv-smittade personer uppnås. Genom att öka kunskapen kring hiv bland vårdpersonal kan en mer individuell vård ges till dessa personer. / Background: Hiv is a chronic illness which attacks the immune system. There is an ignorance around hiv and prejudices and stigmatisation in the community regarding the hiv-positives. A diagnosis brings a life adjustment and the person goes through a transition. The nursing profession contains the meeting with individuals and helps them through the transition and give information about risks of health and infection. Aim: Describe the experience of knowledge about a positive hiv-diagnosis and the management of the diagnosis. Method: A content analysis of biographies uses to illustrate the individuals subjective experiences. Results: Three themes arrives in the result. Death as follower; it reveals that the announcement of the hiv-diagnosis is linked to different feelings and it’s unique for each person, death is crucial. Close the door or come out; the choice to live openly with the disease or keep it as a secret is connected to stigmatization. The end of life or the beginning of something new; how to deal with and accept the situation so a transition can lives through. Conclusion: This study can contribute to an increased comprehension forpeople who lives with hiv.  The knowledge about the diagnosis could contribute to a more individual medical care.

Bakgrund: Humant immunbristvirus, HIV, är ett virus som angriper kroppens immunsystem. Acquired immunodeficiency syndrome, AIDS, utvecklas från HIV efter lång tid utan behandling. I samhället råder det okunskap och rädsla kring sjukdomen vilket skapar stigmatisering och diskriminering som dagligen påverkar de som lever med HIV/AIDS. Attityden mot HIV-smittade personer är hos många negativ. Det finns sjuksköterskor som inte vill behandla HIV-smittade på grund av rädsla och okunskap. Att få diagnosen är livsomställande och att handskas med det är inte lätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med HIV/AIDS i Norden. Metod: Litteraturöversikten baserades på sex kvantitativa och sju kvalitativa artiklar för att få en fördjupad kunskap och en överblick över kunskapsläget för hur det är att leva med HIV/AIDS i Norden. Resultat: I resultatet framkommer det tre kategorier som tillsammans ger en överblick om hur det är att leva med HIV/AIDS. Dessa kategorier är; anpassning till ett nytt liv, hålla hemligt eller komma ut och begränsad sexualitet. Stigmatisering påverkade personernas syn på sig själva och deras beslut kring avslöjandet av sjukdomen. Slutsats: Personer som lever med HIV bemöts ofta med okunskap, fördomar och avståndstagande, därför är bemötandet avgörande. Litteraturöversikten bidrar med information och kunskap som senare kan användas av vårdpersonal för att få en djupare förståelse för personer som lever med HIV. Sjuksköterskan bör ha kunskap om HIV/AIDS för att på bästa sätt kunna ge god omvårdnad, då okunnighet och fördomar i samhället ansågs vara värre än själva sjukdomen.Nyckelord: / Background: Human immunodeficiency virus, HIV, is a virus that attacks the immune system of the body. Acquired immunodeficiency syndrome, AIDS, develops from HIV if it is left untreated. There is a lack of knowledge and fear in the community, which creates stigmatization and discrimination towards the disease. This is affecting those who are living with it daily. The attitude towards HIV-infected individuals is negative. Some nurses are not willing to care for persons with HIV because of fear and lack of knowledge. The diagnosis alters the person’s previous life and to deal with the disease is not easy. Aim: The aim was to describe how it is to live with HIV/AIDS in the Nordic countries. Method: The literature review was based on six quantitative and seven qualitative articles chosen to get a deeper understanding and an overview of knowledge about how it is to live with HIV/AIDS in the Nordic countries. Result: The analysis resulted in three categories that together formed an overview of the life with HIV/AIDS. These categories are; adjusting to a new life, keep secret or come out and limited sexuality. Stigmatization affected the individuals’ view of themselves and their decisions concerning disclosure. Conclusion: People living with HIV are often countered with ignorance, prejudice and distance, therefore the encounter is important. The literature review contributes with information and knowledge that can be used by health professionals to receive a deeper understanding for people living with HIV. Nurses should have knowledge about HIV/AIDS to be able to provide good care. Lack of knowledge and prejudices in the community was considered worse than the disease itself.

Cellförändringar drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). När infektionen inte läker ut krävs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer på längre sikt. Begreppet cellförändringar associeras starkt med cancer vilket väcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat kräver saklig information av vårdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstå sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstår. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförändringar i livmoderhalsen. För att kunna besvara syftet analyserades sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar vilket slutligen resulterade i tre huvudteman och tio underteman. Att få en diagnos med cellförändringar leder ofta till känslor som oro, ångest, stress, ilska och rädsla. Kvinnor som får tillbaka ett positivt cellprovsresultat tror att de drabbats av cancer, vilket är ett vanligt missförstånd och väcker stor rädsla. Inför undersökningar och behandlingar kände många kvinnor oro, dels för kommande cellprovsresultat och dels för att de kände en ovisshet över vad som händer inuti deras kropp. Många kvinnor upplever att de är i behov av information för att bättre kunna förstå sitt tillstånd. En känsla av stigmatisering uppstod i samband med cellförändringar eftersom det orsakas av ett sexuellt överförbart virus. Den oro kvinnor upplever i samband med diagnos av cellförändringar kan bero på bristen av information om vad cellförändringar betyder och innebär. Vårdaren har därför en betydande roll för att lindra kvinnors oro och undvika onödigt lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning