Abstract Background: 36,9 millions of people are today living with the Human immunodeficiency virus (HIV). Every year 400-500 new cases of HIV occur and today approximately 6,500 people live with the disease in Sweden. Getting a chronic disease can mean a changed life situation for the affected person and the society tends to stigmatize people living with HIV. Purpose: To describe people's experiences of living with HIV. Method: A literature study with descriptive design was produced and 12 scientific qualitative articles from the database CINAHL were included in the content of the study. Findings: Four main themes were identified for the study's findings: Getting the diagnosis of HIV, Relationships, Difficulties and Negative Emotions, and Changed Perspectives and Positive Emotions. Some participants in the study experienced difficulties living with HIV. In connection with newly discovered HIV diagnosis, many feelings and reactions could arise. Lost hopes, guilt and shame were common experiences of people living with HIV. Fear existed over how family, friends and society would look at them differently. Some people experienced a negative response from healthcare professionals, while some found healthcare professionals as an important support. Some people initially felt feelings of hopelessness and looked at their illness as a death sentence, but over time they got a changed perspective with increased understanding and could instead see bright on the future. Conclusion: Different experiences emerged from living with HIV. Getting the diagnosis of HIV could create devastating feelings for the affected person, but through different kinds of support and strategies, people could have a more positive view of life. Experiences of being treated differently in health care and from their environment could be a great strain in their daily life. In the nurse's work it is therefore important to provide people with HIV as well as relatives with adequate information about the disease and work for person-centered care.

Background: Cervical cancer is second most common cancer in women. The 15% incidence of cervical cancer in women worldwide can potentially be reduced by the vaccine against human papillomavirus (HPV). It is therefore important for all healthcare professionals including registered nurses to understand what affects women’s intentions and willingness to receive HPV vaccination so that they can overcome any inappropriate barriers and promote public health. Aim: The aim of this article was to describe factors influencing women’s intentions to obtain the HPV vaccine. Method: The following databases Cinahl, Medline, PsycINFO, Summon @ HKR and Pubmed were searched for articles that studied factors influencing women’s intention to obtain the HPV vaccine. Ten studies met the inclusion criteria, five qualitative and five quantitative. Results:  Four main categories were identified that influenced women’s intention to obtain the HPV vaccine: knowledge, attitudes, the influence of other people and the safety of the vaccine. Discussion: Better access for women to accurate information is the key to increase women’s intention to obtain the HPV vaccine and improving public health. Conclusion: Correct information about HPV and HPV virus is needed to increase women’s intention to obtain the vaccine. / Bakgrund: Cervixcancer är den näst vanligaste cancern hos kvinnor med en global incidens på15 %. Cervixcancer leder till hög mortalitet. Genom Humant Papillomvirus (HPV)-vaccinering kan incidensen minskas kraftigt. Vaccintäckningen är suboptimal på många plaster i världen. Det är viktigt att vårdpersonal, inklusive sjuksköterskor, förstår vilka faktorer som påverkar viljan och beslutet att vaccinera sig. På så sätt kan sjukvårdspersonal påverka dessa beslut och faktorer och därigenom öka vaccinationstäckningen i befolkningen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors avsikt till att vaccinera sig mot HPV. Metod: I denna allmänna litteraturstudie användes databaserna Cinahl, Medline, PsycINFO, Summon @ HKR and Pubmed för att söka efter artiklar som studerade faktorer som påverkar kvinnor att vaccinera sig mot HPV. Totalt tio artiklar inkluderades, fem kvalitativa och fem kvantitativa studier. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades som påverkade kvinnor att vaccinera sig mot HPV: Kunskap, attityder, andras inflytande och vaccinets säkerhet. Diskussion: Bättre tillgång till korrekt information för kvinnor om HPV-vaccinet är nyckeln till att öka kvinnors avsikt att vaccinera sig och på så sätt förbättra folkhälsan. Slutsats: Det krävs korrekt information om HPV virus och vaccin för att öka kvinnors avsikt till att vaccinera sig.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Ungefär 37 miljoner människor lever med HIV idag. HIV förknippas ofta med starka känslor och påverkar den drabbade personens liv negativt på många sätt. Att vårda en person med HIV är påfrestande för sjuksköterskan och det finns en kunskapsbrist som försvårar arbetet. Den personcentrerade vården är viktig i sjuksköterskans arbete och innebär att alla personer ska vårdas med samma förutsättningar. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med HIV. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar. En induktiv ansats tillämpades. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier och nio subkategorier hittades. Huvudkategorierna var: “Utmaningar i omvårdnadsarbetet”, “Utmaningar i bemötandet” och “Utmaningar i sin egen utsatthet”. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde rädsla relaterat till HIV, vilket ofta berodde på okunskap. Sjuksköterskan upplevde också diskriminering på grund av sitt arbete med HIV, då det fanns en stigmatisering gentemot HIV i samhället. Arbetet med HIV innebar både psykisk och fysisk stress för sjuksköterskan. Slutsatser: För att överkomma de hinder som uppstår i vårdandet av personer med HIV krävs det mer kunskap. Det är av vikt att sjuksköterskan redan under utbildning får adekvat kunskap om HIV. / Title: Nurses experience of caring for people with HIV. Background: About 37 million people live with HIV today. HIV is often associated with strong emotions and have a negative affect at the person’s life. Caring for a person with HIV is hard on the nurse and there’s a lack of knowledge that complicates the work. The person-centered care is important in the nurse's work and means that they should care for all persons in the same way. Aim: Describe the nurses’ experience of caring for people with HIV. Method: Literature review with twelve qualitative articles. An inductive approach was applied. The data analysis was based on Fribergs five step model. Results: Three main categories and nine subcategories were found. The main categories were: "Challenges in nursing", "Challenges in the personal treatment "and "Challenges in their own vulnerability". The result shows that the nurse experiences fear related to HIV, which is often due to lack of knowledge. The nurse also experiences discrimination because of her/his work with HIV, as there’s a stigma against HIV in society. The work of HIV involves both mental and physical stress for the nurse. Conclusions: In order to overcome the obstacles that arise in the care of people with HIV, more knowledge is needed. It is important that the nurse receives adequate knowledge of HIV during education.

Det är känt att humant trombocytantigen (HPA) kan innebära komplikationer vid transfusion av trombocyter. Om en patient erhåller trombocyter med humant trombocytantigen som personen redan utvecklat antikroppar emot kan komplikationer som feber, påskyndad nedbrytning av trombocyter som ger trombocytopeni samt post-transfusion purpura uppstå eftersom immunförsvaret då ser trombocyterna som fientliga. Från den 14:e veckan under graviditeten kan alloantikroppar från modern passera placentabarriären över till fostret. Om humant trombocytantigen skiljer mellan moder och foster kan modern utveckla antikroppar. Dessa antikroppar kan då förstöra fostrets trombocyter. Detta leder till en lägre koncentration av trombocyter hos barnet. I värsta fall kan detta leda till hjärnblödning med dödlighet på ca.20%. Om barnet överlever födseln kommer denne födas med fetal/neonatal alloimmuniserad trombocytopeni (FNAIT), d.v.s. medfödd trombocytopeni. Målet med denna studie var att utveckla en multiplex PCR-screen, snabbt positivt/negativt svar för högfrekventa Humant trombocytantigen alleler baserat på de mest frekventa som förekommer i dansk befolkning: HPA 1a, -2a, -3a, -5a, -15a och -15b med Extract-N-AmpTMblood kit. Negativa prov från screening genomgick allelic discrimination real-tids PCR för konfirmering av sann HPA- genotyp. En lyckad multiplex screenmix innehållande HPA 1a, -2a, -5a samt -15a genomfördes. Då HPA - 3a bildade ospecifika band fick denna plockas bort ur mixen. För HPA 15b bildades ingen PCR- produkt och kunde därför inte inkluderas. Totalt screenades 44 blodgivare från Region Skåne varav fyra var negativa för 15a. Detta konfirmerades med allelic discrimination där dessa genotypades till 15b och i likhet med den multipla screeningen inte visade amplifiering av 15a. Vidare optimering krävs där nya primers för 3a samt 15b måste designas för att skapa en komplett högfrekvent human trombocytantigen screen.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är de vanligaste förekommande sexuellt överförbara infektionerna, vilket drabbar miljontals människor världen över och kan i vissa fall leda till cancer. HPV-vaccin ingår i svenskt barnvaccinationsprogram för flickor sedan 2010 och från 2020 inkluderas även pojkar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av HPV-vaccination. Metod: Åtta skolsköterskor från två kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier: Att information främjar följsamheten, att bemöta frågor och skapa trygghet, att arbetsbelastningen ökat, att möta tveksamhet till vaccin samt att bemöta elevers vilja. Slutsats: Skolsköterskor strävade efter att ge tydlig och aktuell information om HPV-vaccin till elever och vårdnadshavare. Utvecklandet av nationella rutiner för information är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras arbete och öka vaccinationstäckningen.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som bryter ner immunförsvaret, ökar mottagligheten för infektioner och klassificeras som en kronisk sjukdom. Till skillnad från många andra kroniska sjukdomar är HIV förknippat med ett djupt rotat stigma. Missförstånd om smittvägar har lett till stigmatisering, särskilt inom vården där kunskapsluckor om HIV försämrar bemötandet och upplevelser av vården för patienter som lever med viruset. Personcetrerad vård och sjuksköterskans professionella förhållningssätt kan förbättra omvårdnaden och upplevelsen av vården för personer som lever med HIV genom att skapa en trygg och respektfull miljö. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av vården beskrivet av patienter med humant immunbristvirus. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet genererade sex kategorier som belyste erfarenheterna patienter med humant immunbristvirs har av vården; stigmatisering inom vården, bemötande med inverkan på den psykiska hälsan, bristande tystnadsplikt och sekretess, erfarenheter av vårdandet, positiva erfarenheter av omvårdnad och önskemål för en förbättrad HIV-vård. Underkategorierna genererades som samtal och stöd, samt fysisk omvårdnad. Konklusion: Erfarenheterna av vård för patienter med HIV avslöjar betydande brister såsom stigmatisering och integritetsbrott. Därmed indikerar studien behovet av utveckling för att frlämja en förbättrad omvårdnad för patienter med HIV. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a virus that breaksdown the immune system, increases the receptivity of infections, and isclassified as a chronic disease. Unlike other chronic diseases, HIV isassociated with a deeply rooted sense of stigma. Misconception of the routesof infection has led to stigmatization, especially in healthcare settings whereknowledge gaps deteriorate the treatment and experiences of patients livingwith the virus. Person-centered care and the nurse's professional approachcan enhance the experience of nursing and healthcare for individuals livingwith HIV by creating a safe and respectful environment. Aim: The aim wasto present the experiences of nursing care described by patients with humanimmunodeficiency virus. Method: This study is a general literature studywith an inductive approach. Results: The results generated six categoriesthat highlighted the experiences of healthcare: stigmatization in healthcare,treatment with the impact on mental health, lack of confidentiality andprivacy, experiences of healthcare, positive experiences of nursing care, anddesires for improved HIV care. The subcategories generated as support andcommunication, as well as physical care. Conclusion: The experiencespatients living with HIV have of healthcare reveals significant flaws such asstigmatization and breaches of privacy. Thus, the study highlights the needof development to promote improvement care for patients living with HIV.

Bakgrund: Blodsmitta sprids mellan personer från blod eller slemhinna via kontaminerade injektioner, blodprodukter eller stickskador. Sjukdomar som humant immunbristvirus (HIV), acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) och Hepatit A, B, C och D. HIV-infektion drabbar immunförsvaret och är en kronisk diagnos. HIV övergår senare till AIDS och AIDS är ett mer avancerat stadie av sjukdomen. Hepatit är leversjukdomar vilka kan vara såväl övergående som kroniska. Syfte: Kartlägga vilka faktorer som påverkar allmänsjuksköterskors stigmatiserade attityder vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS som vårdas i slutenvården. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar vilka analyserades enligt Fribergs fyra-stegs analys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Yrkeskompetens visade att sjuksköterskorna skattade minskad stigmatisering mot patienter med HIV/AIDS efter utbildning samt efter arbetserfarenhet. Säkerhetsåtgärder, visade att sjuksköterskorna skattade sig säkra i att skydda sig själva när de behandlade patienter med HIV/AIDS. Inställning till patienterna visade att de ansåg att patienterna själva bär ansvar över sjukdomen på grund av riskabla beteenden. Däremot ansåg de att patienter med HIV/AIDS skulle behandlas med respekt och lika värde. Slutsats: Det lyftes fram viktiga aspekter kring vårdande av patienter med HIV och att sjuksköterskor är delaktiga i stigmatiseringen av patienter med HIV vilket kan undvikas med utbildning om HIV/AIDS. Sjuksköterskor hade grundläggande kunskap i hur de skulle skydda sig mot HIV-infektionen däremot var det en bristfällande faktor som ledde till stigmatisering. När sjuksköterskor har mer kunskap om HIV-infektion bidrar det till en säker vård. / Background: Blood infections spreads between people from blood or mucous membranes via contaminated injections, blood products or puncture wounds. Diseases such as human immunodeficiency virus (HIV), acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) and Hepatitis A, B, C and D. HIV infection affects the immune system and is a chronic diagnosis. HIV later turns into AIDS and AIDS is a more advanced stage of the disease. Hepatitis are liver diseases which can be transient as well as chronic. Aim: To map which factors influence general nurses' stigmatized attitudes when caring for patients with HIV/AIDS who are cared for in inpatient care. Method: Literature review that includes 12 quantitative scientific articles which were analyzed according to Friberg's four-step analysis. Results: Three categories were identified: Professional competence showed that the nurses estimated reduced stigma towards patients with HIV/AIDS after education and after work experience. Safety measures showed that the nurses felt confident in protecting themselves when treating patients with HIV/AIDS. Attitude towards the patients showed that they considered that the patients themselves bear responsibility for the disease due to risky behavior. However, they believed that patients with HIV/AIDS should be treated with respect and equal value. Conclusion: It highlights important aspects regarding the care of patients with HIV and that nurses are involved in the stigmatization of patients with HIV which can be avoided with education about HIV/AIDS. Nurses had basic knowledge of how to protect themselves against HIV infection, however, it was a deficient factor that led to stigmatization. When nurses have more knowledge about HIV infection, it contributes to safe care.

Bakgrund    HPV, humant papillomvirus, är den vanligast sexuellt överförbara sjukdomen i världen. HPV kan orsaka kondylom, vilket innebär könsvårtor, men det kan även ge gynekologiska cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Syfte            Syftet var att undersöka vilken kunskap och inställning gymnasieelever, som inte ingår i vaccinationsåldern, hade till HPV och HPV-vaccination samt om det fanns några könsskillnader. Metod   En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en gymnasieskola i Uppsala, Sverige. Enkätdistribueringen skedde vid två tillfällen och 58 (98,3 %) ifyllda enkäter kunde inhämtas, varav 38 var flickor och 20 var pojkar. Resultat    Flickorna på skolan hade en generellt högre andel rätt svar på enkäten, och totalt var det 21 (55,2 %) av flickorna som var vaccinerade medan endast 1 (5 %) av pojkarna. Av samtliga elever var det 22 (37,9 %) som kunde besvara frågan rätt angående hur många typer av HPV-virus det finns, dock kunde 51 (87,9 %) besvara frågan rätt om hur man skyddar sig mot HPV-viruset. Signifikant könsskillnad hittades i kunskapsfrågan gällande om HPV kan orsaka livmoderhalscancer (p<0,045) där flickorna hade flest rätt svar på frågan. Det var fler vaccinerade flickor jämfört med pojkar (p<0,001) och signifikant fler pojkar som kunde tänka sig att vaccineras (p<0,019). Majoriteten, 68 %, av eleverna var positiva till den befintliga HPV-vaccinationen. Slutsats     Eleverna hade generellt sett en låg kunskapsnivå gällande HPV men trots det var det ändå mer än hälften av flickorna som var vaccinerade. Behov av ytterligare kunskap om HPV och HPV-vaccination till befolkningen behövs. / Background HPV, human papilloma virus, is the most common sexually transmitted disease in the world. HPV can cause genital warts and gynaecological dysplasia, which can lead to cervical cancer. Objective The objective was to describe the amount of knowledge the students had regarding HPV and the HPV-vaccination. Another objective was to describe how many of the students who were vaccinated and to study the existing attitudes towards HPV and the HPV-vaccination. The last objective was to compare whether there was any gender differences. Methods  A quantitative survey study was conduced at an upper secondary school in Uppsala, Sweden. The distribution of the surveys occurred on two occasions and 58 (98,3 %) completed surveys were collected. Results The girls had a generally higher percentage of correct answers on the survey. About 55 % (n=21) of the girls were vaccinated but only 5 %(n=1) of the boys. Regarding how many types of HPV there are 22(37,9 %) of the students answered correctly, although 51 (87,9 %) knew how to protect themselves against a possible infection. Significant differences in gender were found in the question whether HPV can cause cervical cancer or not (p=0,045) and whether the students would be willing to take the vaccine or not (p=0,019). The majority of the students, 68 %, were in favour of the existing HPV vaccination. Conclusion Although the students generally had poor knowledge regarding HPV the majority of the girls had taken the vaccine. The need of further knowledge is vast.

Bakgrund: Personer med HIV föreligger ökad risk för olika infektioner på grund av deras låga immunförsvar. Omvårdnadsbehov för personer med HIV kan vara munhälsa, nutrition och psykiskt stöd. Det förekommer att vårdpersonal har otrevlig attityd mot personer med HIV och låg kunskapsnivå om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer med HIV upplever hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar har sammanställts. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Mötet med vårdpersonal, Stöd och kunskap och Smitta och sekretessbrott, Andra instanser och aspekter som inverkade på upplevelsen av hälso- och sjukvården. Diskussion: Diskussionen belyser hur patienter med HIV upplevde bemötande från vårdpersonalen och hur vårdpersonalens kunskapsnivå kan påverka bemötandet, samt att patienterna upplever att de har en kunskapsbrist om HIV. Resultatet diskuteras med hjälp av vetenskapliga artiklar och Katie Erikssons teori om ansa, leka och lära samt begreppet vårdlidande. Det har betydelse att utföra vårdhandlingar utifrån patientens behov för att minska vårdlidande. / Background: People with HIV has an increased risk of various infections due to their low immune system. Care needs for people with HIV can be a good oral health, nutrition and psychological support. Healthcare professionals can have a bad attitude towards people with HIV and low levels of knowledge about the disease. Aim: The purpose of this literature review was to illuminate how people with HIV experience the healthcare. Method: A literature review with eleven scientific articles have been compiled. Results: The result is presented in four main themes: Meeting with healthcare professionals, Support and knowledge and Contagion and confidentiality, Other instances and aspects that affected the experience of healthcare. Discussion: The discussion illustrates how patients with HIV experienced treatment from the healthcare staff and how the healthcare staff's level of knowledge can affect the treatment, and that patients experience a lack of knowledge about HIV. The key parts of the result were discussed with help of scientific articles and Katie Eriksson´s theory of tending, playing and teaching, as well as the concept of suffering related to care. It is important to carry out health care procedures based on the patient needs to suffering related to care.