<p>Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet. Denna studie undersöker genom intervjuer med fyra personer, hur hushållstekniken påverkat kvinnors arbete, och hur kvinnors arbete ändrats från 1930-talet till dagens samhälle. De intervjuade bodde alla på samma gata – Hedvägen i Varberg- under sin barndom. Denna gata är en s.k. barnrikegata, där hyrorna subventionerades enligt antal barn i familjen. Således hade intervjupersonerna liknande hemförhållanden vilket underlättar jämföranden dem emellan. Intervjuerna analyseras med ett genusperspektiv genom Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt och Joan Wallach Scotts analysmodell för genus. Resultatet av studien visar att Hirdmans teori om genuskontrakt gällde även hos de intervjuade personerna.</p>

Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet. Denna studie undersöker genom intervjuer med fyra personer, hur hushållstekniken påverkat kvinnors arbete, och hur kvinnors arbete ändrats från 1930-talet till dagens samhälle. De intervjuade bodde alla på samma gata – Hedvägen i Varberg- under sin barndom. Denna gata är en s.k. barnrikegata, där hyrorna subventionerades enligt antal barn i familjen. Således hade intervjupersonerna liknande hemförhållanden vilket underlättar jämföranden dem emellan. Intervjuerna analyseras med ett genusperspektiv genom Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt och Joan Wallach Scotts analysmodell för genus. Resultatet av studien visar att Hirdmans teori om genuskontrakt gällde även hos de intervjuade personerna.

This research project examines how the housewives’ association in the small town Västervik operated to make women and housewives much stronger in their everyday life. The housewives’ association in Västervik arranged all kind of different activities, for example, presentations of various household products, studying and charity work. As previous research has stated, the association could not really influence those in power, even if they were represented in numerous boards and wanted to reform many aspects of the society. The association’s strength was their impact on the local society and that they meant a great deal to those who were involved in their communion. The analysis of the results indicated that the housewives’ association mainly wanted to establish the woman as a stereotypical maternal woman. Furthermore, the investigation showed that the association in Västervik reduced their activities between 1950 and 1978, and this can be related to the historical context of Sweden during this time period, for example, the changing role of women in the society.

For the largest part of the 20th century a majority of all married women in Sweden worked as unpaid houseworkers. Although time-consuming and filled with much drudgery, little attention was brought to their work. The aim of this study is to examine what strategies a key actor, the National Association of Swedish Housewives Societies (NASHS), worked according to in order to increase the efficiency and status of unpaid housework, and how the strategies of the association were affected by their idea of the houseworker – the housewife. The study looks closer at the ideological foundations and goals of the NASHS, what activities they conducted at the local level in order to achieve their goals and how NASHS’s idea of the housewife and the industrialization of housework changed over time. The study is limited to the period 1926 to 1968.Housework was industrialized during the 20th century through household technology. The technology simplified housework and eliminated drudgery. However, it did not reduce married women’s housework hours. The study shows how NASHS actively tried to increase efficiency by promoting rationality and new technology in articles and through activities at the local level. Although, one of the greatest conclusions of the study is that NASHS on its own contributed to the conservation of housework hours. The association constructed an ideal that forced housewives to work more and do better in order to give their children a good upbringing and a satisfying childhood. Time saved by technology was supposed to be spent on other chores, such as raising the standard of living and becoming a better mother. The result thus makes an important contribution to the research of the industrialization of housework by relating a key actor to the development.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av en kritisk diskursanalys undersöka framställningen av husmodern i Husmorsfilmerna mellan åren 1952 och 1975. I studien har teorier om genus använts samtidigt som en diskursanalytisk ansats appliceras för att studera de lexikala aspekterna i filmerna och som i sin tur synliggör förekomsten av samhälleligt förekommande diskurser. Utifrån tre frågeställningar analyseras materialet i studien: Hur konstrueras diskursen om den ideala husmodern i Husmorfilmerna? Vilka uttryck tar sig reformering av husmodern mellan årtalen 1952–1975? Hur avspeglar sig folkhemmets ideologi på husmorfilmernas innehåll? Husmorfilmerna och dess totala produktion på 31 filmer utgör studiens empiri. Materialet har studerats med uppsatsens frågeställningar som utgångspunkter för att sedan delas in i fyra underrubriker som har fått representera de teman som har varit återkommande i diskursen i samtliga husmorsfilmer: Husmodern i relation till familjen, husmodern i relation till folkhemmet, husmodern och förhållandet till hennes yttre samt husmodern i förhållande till yrkesarbetet. Dessa underrubriker representerar de olika aspekter av rollen som husmoder, som husmorsfilmerna repetitivt har förmedlats under studiens gång.  I filmerna påträffades en återkommande gestaltning av hur husmodern som roll bör vara. I inslagen, informativa såväl som reklam, så får hon representerar normgivande ideal om hur hon som kvinna ska utöva och praktisera sin roll. Husmorsfilmernas innehåll visar även på och ger konkreta exempel när det kommer till hur en lyckad husmor respektive en mindre lyckade husmor presenterar sig och agerar. Det blir tydligt att definitionen av en lyckad husmor är den som utövar och balanserar alla roller och ansvarsområden medan hon simultant ska balansera och ta hand om sin omgivning i form av familj och vänner. I slutdiskussion avhandlas husmodern som roll och hur den har skapats samt cementerats i hemmet då hennes funktion som hushållsarbetare inte bara har gynnat hennes nära omgivning utan även samhället strukturellt.

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.