Syftet med denna studie är att i forskningslitteraturen hitta evidensbaserade behandlingsmetoder och terapier för sexmissbruk samt ta reda på hur de fungerar och varför de används. För att öka förståelse och kunskap inom ämnet har tre intervjuer med behandlare för sexmissbruk utförts. Intervjuempirin och forskningen visar sammantaget att det saknas definition på sexmissbruk. Beroendet yttrar sig på olika sätt, varav de vanligaste symptomen är förlust av impulskontroll, svår psykisk påfrestning, försämrat familje- och arbetsliv, skam och otrohet. Skam, uppgivenhet och ekonomiska förutsättningar gör att många undviker att söka hjälp tills beroendet har orsakat krisartad skada och förluster i livet. De som kommer till behandling har ofta blivit avslöjade av en nära anhörig och givits ett ultimatum. Behandling är bristfällig och dyr i Sverige vilket gör att mörkertalet är stort och att många inte söker hjälp överhuvudtaget. Forskningen visar att det finns ett stort utbud av terapier och behandlingsmetoder för sexmissbruk. Dessa behandlingsmetoder har styrkor och svagheter i sin effektivitet för att lindra och bota de problem och utmaningar som beroendet innefattar. Motivation, kontroll, skam, relationsproblem, anknytning och förvrängda tankar utgör kärnan i sexmissbruk och behandlas med varierande resultat utifrån behandlingsmetod och individuella förutsättningar.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 – 30 år med ångestdriven och tvångsmässig sexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 – 28 år. Intervjuerna analyseras genom metoden Interpretative Phenomenological analysis (IPA). En genomgång av diagnosförslaget hypersexualitet avseende forskning om dess följdverkningar och känslomässiga och relationella orsaker görs. Sexualitetens plats i psykodynamisk teori har under de senaste åren omformulerats. I modern psykodynamisk teori ses sexualiteten som ett av flera samverkande motivationssystem. Dess relation till anknytningssystemet har särskilt uppmärksammats. Affekterna utgör motiverande förstärkare och affekten skam anses viktig för utvecklingen av sexualitet och uppkomsten av sexuella problem. Informanternas berättelser redovisas genom nio kategorier. En kärnberättelse utformas för varje individ som tolkas utifrån affektteori och Lichtenbergs teori om motivationssystem. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning att hypersexualitet är förknippat med skam och rädsla för närhet och att de sexuella uttrycken sammanhänger med otrygg eller desorganiserad anknytning. Ett gemensamt tema hos alla informanter är att de längtar efter kärlek och trygghet men att inre känslomässiga konflikter, låg självkänsla och brist på tillit förhindrar att dessa behov kan förverkligas. Hypersexualitet kan ses som försvar mot ångest. Ångesten består hos intervjupersonerna på det känslomässiga planet av skam, mindervärdeskänslor, rädsla och vissa fall av skräck - aggression. En sexualisering sker av adaptiva behov som ömsesidig närhet, sensualism och trygghet. Längtan efter helhet och ömsesidighet i nära kärleksrelationer är stark och genomgående i både terapifallet och de tre intervjuerna.

The purpose of this study was to understand how clinical therapists of sexual addiction in Sweden construct sexual addiction as a problem. The data in this study was obtained from eight interviews with people who works as clinical therapists. The data then got analysed through perspective analysis. The findings in this study shows that the therapists find difficulties in defining sexual addiction and most of time the individual with sexual addiction define their own problem. Individuals with sexual addiction have a heterogenous perspective on the problem and the therapists also share this heterogenous perspective. A common theme in the stories from the therapists was that sexual addiction has many consequences. Two of the more prevalent consequences was the shame surrounding sexual addiction and the double life you must live as a person with sexual addiction because of this shame.

Sexualization of video game characters has been noted to have real world consequences. While there are studies surrounding characters designed by video game developers, the same cannot be said for players' choice of attire. This study aims to fill the gap left by qualitative studies in the field of player character customization with quantitative data in an Massive Multiplayer Online Role Playing Game environment. To test our hypothesis of players willingly dressing up their characters in sexualized clothing, we conducted a study of N = 371 characters in Final Fantasy XIV: A Realm Reborn (Square Enix Business Division 5, 2013). As we hypothesized, the results showed that character traits variables would have an influence over players’ customization choices and came to a conclusion that there are weak, but positive, connections between player avatar characteristics and how players decide to dress and customize them. / Sexualisering av videospelskaraktärer har noterats få verkliga konsekvenser. Faständet finns studier kring karaktärer designade av videospelsutvecklare, kan detsamma inte sägas om spelarnas val av klädsel. Denna studie syftar till att fylla luckan efter kvalitativa studier inom området för anpassning av spelarkaraktärer med vår kvantitativa studie inom ett Massive Multiplayer Online Role Playing Game miljö. För att testa vår hypotes om att spelare frivilligt klär upp sina karaktärer i sexualiserade kläder, genomförde vi en studie av N = 371 karaktärer i Final Fantasy XIV: A RealmReborn (Square Enix Business Division 5, 2013). Som vi hypotiserade, visade resultaten att karaktärsdragsvariabler hade ett        inflytande över spelarnas anpassningsval och kom till slutsatsen att det finns svaga, men positiva, samband mellan spelaravatarers egenskaper och hur spelare bestämmer sig för att klä sig.

Inledning: Överdrivna sexuella handlingar och de risker de kan medföra har beskrivits sedan antiken. Hur man sett på problemen har varierat beroende på vilket religiöst eller politiskt perspektiv man utgått ifrån. Man har ännu inte kunnat enas om vilken term som bäst beskriver problemen, vilket försvårar forskningen och skapar osäkerhet om hur problemen ska behandlas. Den term som allt oftare används bland allmänheten och i media är sexmissbruk. Allt fler söker hjälp för problem som de själva kallar sexmissbruk. De flesta som söker hjälp är män. Syfte och frågeställningar: Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur hjälpsökande män ser på och förstår sitt sexmissbruk med följande frågeställningar: Hur beskriver männen sitt sexmissbruk? Hur upplever de sexmissbruket? Hur förklarar männen sitt sexmissbruk? Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk och deskriptiv ansats har använts. Fem vuxna män, som själva uppgett att de har ett sexmissbruk, har intervjuats. Männen går i psykodynamisk psykoterapi på en mottagning där man kan söka hjälp för sexuella problem. De transkriberade intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras under fyra kategorier och ett flertal underkategorier. De fyra kategorierna omfattar männens faktiska beskrivning av sexmissbruket, olika typer av insikt i problemen, sexmissbrukets konsekvenser – individuella och sociala, samt männens egna förklaringar till sitt sexmissbruk. Ett övergripande tema, som löper som en röd tråd genom samtliga kategorier, tolkas som att leva med skam. Diskussion: Männens beskrivning av sitt sexmissbruk stämmer väl överens med hur man tidigare definierat problemen. Missbruket omfattar olika handlingar och har konsekvenser för männen själva, deras nära relationer och sociala liv. Studien visar att män med sexmissbruk för en kamp med sin skam. De har olika grader av skam och olika försvar mot skam. Skammen beskrivs som en form av "motor" i missbruksprocessen, vilket överensstämmer med tidigare forskningsresultat. Männen uppger att förklaringar till problem med sexmissbruk finns i deras uppväxtförhållanden och tidigare erfarenheter. De uttrycker behov av hjälp för att kunna ta sig ur missbruket. För att kunna hjälpa män med sexmissbruk behöver man som psykoterapeut ha mod att möta skammen, både den hjälpsökandes och den egna.

Sexmissbruk eller diagnosmissbruk? – En diskursanalys av begreppet sexmissbruk Jakobsson, R.Key words: diagnoses, hypersexuality, medicalization, nymphomania, sexual addiction, sexual behavior, sexual compulsivity, sexual deviation, shame, social construction.Background: Sexual addiction has been given a dominant discoursive power in Sweden which (re)inforces the idea that sexuality is essentially a dangerous and lethal force.Methods: The thesis consists of two sub studies. Firstly, a critical discourse analysis is conducted over scientifical articles of sexual addiction and sexual compulsivity. Secondly, a critical discourse analysis of the concept of sexual addiction in newspapers in Sweden’s largest newspaper, DN, and an evening paper, Aftonbladet. These two sub studies are reflected towards each other to examine the construction and discourses surrounding sexual addiction.Results: The first sub study shows that sexual addiction is a term and concept that lacks empirical data. However, research still speculates that a sex addict can be someone who compulsively consumes any sexual behaviors that deviates from marital sex. The second sub study shows that sexual addiction is a vague concept that could be applied to most people in society; it may include people who masturbate, are unfaithfull, are rapists, perform incest, consume pornography, have difficulties with intimacy and/or have multiple sexual partners.Conclusion: Sexual addiction is a moral concept, which pathologizes people who deviate from erotic normalcy. The media articles presented a vague image of a sex addict that includes a series of sexual behaviors, ranging from masturbation to sex offending. Although research has been conducted for over 30 years, there is no empirical data about what constitutes sexual addiction and what the potential consequences for the individual and society are. In sum, both science and popular discourses presents a potential addiction to diagnoses.Suggested Citation: "Jakobsson. R. (2013): Sexmissbruk eller Diagnosmissbruk? – En Diskursanalys av Begreppet Sexmissbruk. Master Thesis at Malmo University, Sexology.”

This study has been performed to give light to numerous observations from earlier studies in how characters are represented in video games. Through examination of 884 characters from 60 games and comparing them to each other depending if the game was violent or not, was a fighting game or not and how popular the game was this study was looking to find several answers regarding how the game industry works and how characters are being represented depending on these factors. This study found that the gender distribution has partially levelled out since former studies (Williams, et al., 2009; Downs och Smith, 2010) and that the hypersexualized  representation has decreased for female characters but increased for male characters for some hypersexual variables. Violent and fighting games hade larger male distribution of male characters, but only fighting games had more hypersexualized characters than its counterpart. Analyses regarding how popular the games was in comparison to each other gave no concrete results. / Denna studie har utförts för att ge ljus till flertalet observationer från tidigare studier om hur karaktärer representeras i digitala spel. Genom att undersöka 884 karaktärer från 60 spel och jämföra dem mot varandra beroende på om spelen var våldsamma eller ej, om spelet var ett slagsmålsspel eller ej och hur populärt spelet var söktes det flera svar om spelbranschen och hur karaktärer representeras beroende på dessa faktorer. Studien fann att könsfördelningen hade utjämnats delvis sedan tidigare studier (Williams, m fl., 2009; Downs och Smith, 2010) och att hypersexualiserad representation hade sjunkit för kvinnliga karaktärer men höjts för manliga karaktärer för vissa hypersexualiserade bedömningar. Våldsamma och slagsmålsspel hade större andelar män, men endast slagsmålsspel hade fler hypersexualiserade karaktärer än sin motpart. Analyser som berodde på hur populära spelen var i jämförelse med varandra visade inget konkret.