No description available.

The aim of this study was to examine and compare two municipalities’ approaches to deal with men’s violence as a social problem. Further the aim was to analyze social workers’ opinions about interventions for men who practice violence in heterosexual relationships. The study has got a qualitative approach and we did a subjective selection where we chose to apply semi-structured interviews with social workers who work with domestic violence. These interviews were exercised in two different sized municipalities, because we aimed to get information if the work with violent perpetrators differs in the larger and the smaller municipality. We chose to perform three interviews in the larger municipality and two in the smaller. More specifically the aim of the study was to examine what kind of interventions and work methods that were characterized for the organizations and how the preventive work with men’s violence against women were performed in the municipalities. Further we wanted to compare the social workers’ opinions about the interventions for men who practice violence against women. We have adopted a new institutional perspective as a theoretical basis for our analysis. We found in the study that the big difference between the municipalities and their work with violent perpetrators was that the larger municipality had an underlying organization apart from the social service that performed the work. In the smaller municipality the work was integrated with other work tasks on the social service office. Similarities in the municipalities were that the social service offered individual treatment to the perpetrators and they were inspired by ATV: s way of manage violence. Both municipalities aimed to work preventively spreading knowledge in order to make men’s violence visible.

The aim of this study was to examine how state representatives prepared domestic violence, regarding the economic consequences of women exposed to violence. In order to achieve a profound and comprehensive view of the governmental keyfigures discussion we performed five interviews and studied selected governmental preparatory works between the years 1995-2015. We used theory on social construction as an approach and certain themes were more regular in our empirical material, which we compiled in three different discourses. According to our empirical material the economic situation of women exposed to violence is caused by inequality and gender power structure. The solution given by state representatives are referred to the municipality and social services. But despite these results, our main result is the silence. Conclusively, this study displays, private economic consequences of combined women are not given much attention in state representatives preparation of domestic violence.

No description available.

Studien bygger på en genomgång av dokument där Socialstyrelsens offentliga dokument har undersökts utifrån om de rekommenderar specifika arbetssätt för arbetet med våldsutsatta kvinnor i alkohol- och drogmissbruk/beroende. Studien bygger också på intervjuer, där två intervjuer genomfördes. En intervju genomfördes med en representant från Socialstyrelsen och en annan genomfördes med två representanter från en medelstor kommun i Sverige, alla med nära anknytning till våld i nära relation i sitt arbete. Tidigare studier har visat att dessa kvinnor som grupp är särskilt utsatta och att forskning inom den svenska kontexten har varit begränsad. Studien visar att Socialstyrelsens dokument innehåller vissa arbetssätt såsom könsdifferentierad behandling och vikten av samverkan och ett gott bemötande. Socialstyrelsens representant tog upp svårigheten i att ta fram rekommenderade arbetssätt och metoder utifrån det bristande kunskapsläget, och att detta således speglas i de undersökta dokumenten. Representanterna från kommunal nivå uppgav att de inte använde specifika metoder för just våldsutsatta kvinnor i alkohol- eller drogmissbruk/beroende, utan att de har en grund i bland annat response based practice som de använder i arbetet med de kvinnor de träffar. Studien belyser den särskilda utsatthet som dessa kvinnor ofta befinner sig i, och hur det kan sägas finnas många faktorer som bidrar till detta. Studien berör organisatoriska faktorer såsom starkt avgränsade verksamhetsområden där yrkesverksamma inom socialtjänsten ofta har sin huvudsakliga kompetens och arbetsuppgifter inom antingen missbruk eller våld samt det rådande kunskaps- och forskningsläget inom den svenska kontexten som möjliga bidragande orsaker.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om, och förståelse för, tidigare våldsutsatta kvinnors utsatthet och vilka upplevelser de har av stöd de erhållit i samband med att det sökt hjälp för våld i nära relation. Vi har kvalitativt intervjuat två tidigare våldsutsatta kvinnor och en handläggare inom biståndsenheten, som även arbetar inom kvinnojouren, samt gjort en kortare telefonintervju med ytterligare en utsatt kvinna. De teoretiska verktyg vi använt oss av i analysen av resultatet är uppbrottsprocessen och empowerment som hjälper oss förstå kvinnornas upplevelser i samband med att de bryter upp från relationen och söker stöd. Resultatet visar att kvinnorna i efterhand är nöjda med den hjälp och stöd de fått men tycker att kunskapen kring våld i nära relation bör belysas mycket mer, dels för att det skulle kunna hjälpa de utsatta att ta sig ur våldet tidigare och dels för att den våldsutövande parten också behöver hjälp.

Föreliggande studie sammanfattar aktuell vetenskaplig forskning kring orsaker till förövarens utövande av våld i nära relation. Studiens syfte är att belysa forskning som fokuserat på individuella psykologiska faktorer hos förövare av våld i nära relation, dvs. vilka bakomliggande förklaringar som framkallar detta hos individen. Studien har också ett könsperspektiv som utgångspunkt enligt vilket används för att se huruvida det finns könsspecifika förklaringar till våld beroende på om förövaren är man respektive kvinna. Detta sker med utgångspunkt i aktuell vetenskaplig forskning och med hjälp av följande frågeställningar: 1) Hur påverkar erfarenheter under barndomen förekomsten av förövarens våld i nära relation? 2) Vilka individuella psykologiska faktorer bidrar till att utlösa förövarens våld mot sin partner? Studien är en integrativ forskningsöversikt där sexton vetenskapligt granskade artiklar sammanfattas och analyseras med utgångspunkt i psykodynamiska-, anknytnings- och inlärningsteorier. I studiens resultat och slutsatser framkommer det att förövare av våld i nära relationer i flertalet fall vuxit upp under instabila familjeförhållanden där de varit utsatta för eller bevittnat våld. Utsattheten under barndomen påverkar förövarnas beteenden genom att de utvecklar en rädsla för omvärlden, ett behov av kontroll och makt samt dålig impulskontroll. Våld mot partnern har då varit ett sätt att: undkomma rädslan för omvärlden, upprätthålla makten och kontrollen i en parrelation samt har varit en konsekvens av den dåliga impulskontrollen.

Barn som bevittnar våld mellan föräldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohälsa, däribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat på grad av våld men också på barnets anknytning till föräldrarna. Då forskning kring anknytning främst fokuserat på relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förälder har olika samband med barns traumasymptom. Data från 64 barn tillhandahölls från en nationell utvärdering av behandlingar för barn som upplevt våld hemma. Analyser av barnens självskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att våld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat våldet eller inte. Studien betonar vikten av god anknytningstrygghet till pappa och rekommenderar uppföljning av barn i familjer där familjevåld förekommer.

This scientific essay describes a story of my professional experience. I am a future leisure-time teacher who sketches an event that shows how a mother of a student turns up with a visible bruise around her eye upon handing over her child. This causes a strong concern in my body, and there I make a report of the event with the help of feeling of power and visible signs. This leads to the student moving from the place and changing the school. This story that is experienced by the reader is a situation of how the student lived with violence in close relationship.  The theoretical perspectives that reinforce this essay are: the obligation to report, interculturality, the preschool's democracy, culture, cross-cultural, practical knowledge and violence. The results show that, using the theoretical perspectives contained in this scientific essay, a free-time teacher can create understanding and build on new experiences about similar situations.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett vanligt problem och WHO uppger att var tredje kvinna har utsatts. Trots att det är vanligt är det inte självklart att kvinnorna blir väl omhändertagna i vården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte tar sitt ansvar och följer inte de riktlinjer och lagar som ska se till att våldsutsatta kvinnor får rätt vård. Syfte: Att belysa kvinnans och allmänsjuksköterskans upplevelse av möten gällande våld i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med en kvalitetsgranskningsmall utformad av SBU. Texten analyserades enligt Evans (2002) deskriptiva analysprocess. Resultat: Kvinnors och sjuksköterskors upplevelser av möten vid våld i nära relationer beskrevs utifrån följande kategorier: upplevelser av möten och utmaningar i vården. Slutsats: Flera faktorer inverkar på mötena, blanda annat en avsaknad av helhetssyn i vården vilket gör att de våldsutsatta kvinnorna inte får den hjälp de behöver och utsätts då för vårdlidande samtidigt far sjuksköterskorna illa när de brister i omhändertagandet. Studien ger infallsvinklar inom problemområdet som sjuksköterskor kan ha användning av i den kliniska verksamheten dessutom behöver sjuksköterskorna mer utbildning inom området för att kunna ta hand om dessa kvinnor på bästa sätt.