The aim of this study is to investigate the social workers view of what children who have experienced violence needs and their possibilities to receive support. Domestic violence is a problem in our society and the children’s exposure to this problem needs attention. Through qualitative interviews with social workers in a sheltered accommodation, this study can contribute further knowledge in this issue. The results indicate that children have various needs and that there are many different factors that play a part in children’s need for support. Furthermore, the results show that there is a lack of knowledge about domestic violence within the social servicesand there are a number of different obstacles that stands in the way for the children’s possibilities to receive support.

No description available.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem som existerar i alla världens länder oavsett religion, kultur, social- eller socioekonomisk status. Förutom de uppenbara skadorna som våldet orsakar kan det resultera i större konsekvenser för hälsan. WHO rapporterar även starka samband mellan våld och psykisk samt fysisk ohälsa. I Sverige anmäldes under 2017 cirka 12 000 misshandelsbrott där offret hade en nära relation till förövaren. Kvinnor utsätts generellt för grövre våld vilket medför ett större behov av sjukvårdsinsatser. Sjuksköterskor får en viktig roll i omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor och står därför inför flertalet utmaningar. Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod och åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatet. Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier. Resultat: Det framkommer att våldet är svårt att upptäcka och sjuksköterskor upplever ett kunskapsbehov i hur de ska möta och stödja våldsutsatta kvinnor. Mötet upplevs komplext och påverkar sjuksköterskor emotionellt- och professionellt vilket väcker många svårhanterliga känslor. Relationen anses vara den centrala och grundläggande delen i omvårdnaden för att mötet ska bli bra. Slutsats: Det är viktigt att rutiner och riktlinjer för vårdpersonal tas fram gällande omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor. Detta för att även tidigare forskning tyder på att sjukvårdspersonal saknar kunskap kring våldsbrott och hur ämnet ska tas upp med våldsutsatta kvinnor. Kunskap om ämnet våld i nära relation bör därför fördjupas då sjuksköterskor möter dessa kvinnor överallt i vården.

Bakgrund: Barn som lever i familjer där det förekommer våld riskerar allvarlig fysisk och psykisk ohälsa. Ett stort ansvar ligger på hälso- och sjukvården att identifiera barn som far illa eller riskerar att fara illa, bland annat genom att identifiera risk- och skyddsfaktorer hos barnet och i barnets miljö. En sådan skyddsfaktor är en trygg anknytning, som utgör ett skydd mot påfrestningar under uppväxten.Syfte: Att beskriva hur anknytningen mellan mor och barn påverkas av att modern utsätts för långvarigt våld i hemmet. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt. Vid artikelsökningarna användes främst databaserna PsychInfo, Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades, kvalitetsbedömdes samt analyserades utifrån ett induktivt resonemang. Resultat: Resultatet baserades på nio kvalitativa studier, sex kvantitativa studier och en mixad studie. Resultatet presenterades i fyra huvudteman: ‘Våldets påverkan på anknytningen’, ‘Negativa effekter av våldet som påverkar anknytningen’, ‘Att skydda och kompensera i en hotfull hemmiljö’ och ‘Positiva effekter av våldet som påverkar anknytningen’. Diskussion: Mödrar som blir utsatta för våld i hemmet har generellt en reducerad anknytning till sitt barn, men våldet behöver inte nödvändigtvis påverka anknytningen negativt. Det mesta tyder på att det är omständigheterna och dess indirekta effekter som utgör de största riskfaktorerna till att anknytningen mellan mor och barn reduceras. Slutsats: Våld i hemmet skapar flera försvårande omständigheter för modern att knyta an till sitt barn. De flesta kvinnor i denna situation lever i en hotfull miljö med begränsad tid, utrymme och ork för sitt barn. Den största riskfaktorn när det gäller anknytningen i denna miljö är moderns psykiska ohälsa. / <p>Godkännande datum: 2019-06-03</p>

Den här studien syftade till att undersöka vad som hindrar respektive främjar socialtjänstens arbete med våldsutövande män, samt vilka föreställningar socialarbetare har om dessa. Empirin samlades in via fem semistrukturerade intervjuer med personer yrkesverksamma vid socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Fyra av dessa var verksamma som socialsekreterare och en som enhetschef. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Teoretiska utgångspunkter för analysen var organisationsteori, rollteori och genusteori. Några teoretiska begrepp som har använts är bland annat maskuliniteter och kategorisering. Våra resultat visar att socialtjänstens arbete med våldsutövande män främjas av en förändrad samhällssyn. Andra främjande faktorer är utbildning och resurser. Vidare visar resultatet på hinder för socialtjänstens möjligheter till ett framgångsrikt arbete med våldsutövande män. För det första så saknar arbetet i hög grad prioritet och det saknas även insatser att erbjuda dessa män. Även om delar av resultatet indikerar att detta är ett arbete som börjat lyftas inom kommunerna, ger det samlade resultatet en bild av en socialtjänst som i liten utsträckning, eller inte alls, bedriver arbete med män som utövar våld i nära relation. Dessutom råder en generell brist på kunskap om våldsutövande bland socialarbetare. En annan försvårande faktor är socialarbetarna själva. Det framkommer i resultatet att det finns föreställningar om män som utövar våld i nära relationer. Flera av männen kategoriseras utifrån negativa stereotyper kopplade till bland annat maskulinitet och etnicitet. Även om det finns en viss medvetenhet bland socialarbetarna om skadliga stereotyper och dess konsekvenser, visar resultatet på hur de själva är delaktiga i att reproducera dessa könsstereotyper. / The purpose of this study was to investigate which factors facilitate, or pose a barrier to, the social services’ work with abusive male partners in relationships. In addition to this, the aim of the study also includes exploring social workers’ views and preconceptions of abusive men. Data were collected through five semi-structured interviews with four social workers and one Head of Department. Organizational, role and gender theories were used in analyzing the data. Additional theoretical concepts used in this study are categorizing and masculinities. Our results show that changing societal views alongside knowledge and resources are facilitating factors. Furthermore, the results indicate a number of barriers. Firstly, working with these men appears to have low priority within the social services. In addition, there is a lack of services provided to abusive partners. Even though results indicate that changing societal views are starting to gain foothold within the social services, it is clear that the work of the social services largely overlooks the abusive partner. Another barrier is the lack of knowledge. Social workers do not have the appropriate training or experience in order to effectively work with abusive partners. Lastly, social workers themselves might form a barrier. Results show numerous preconceptions of violent men among the respondents in this study. The social workers tend to categorize violent men by negative stereotypes connected with masculinities and ethnicity. Although several of the social workers in this study show awareness of possible consequences of having negative stereotypes, it appears that they contribute to reproducing these stereotypes themselves.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem med stora effekter på kvinnors hälsa. Tidigare forskning visar att våldsutsatta kvinnor upplever brister i det bemötande de fått av vårdpersonal. Akutmottagningen är ofta våldsutsatta kvinnors första, och ibland enda, kontakt med hälso- och sjukvård. Vårdpersonal på akutmottagning har därmed goda förutsättningar att uppmärksamma och vårda denna patientgrupp.   Syfte: Studien syftar till att beskriva vilka erfarenheter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har av mötet med vårdpersonal på akutmottagning.   Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av sex kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod utifrån vilka tre kategorier identifierades.   Resultat: Kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har både negativa och positiva erfarenheter av mötet med vårdpersonal när de söker vård på akutmottagning. Bristande bemötande visade sig genom att kvinnorna kände sig skuldbelagda och att vårdpersonalen uppvisade bristande empati och inte såg bortom kvinnornas fysiska skador. I motsats till detta har en del kvinnor upplevt tillfredsställande bemötande som visade sig genom att vårdpersonalen upplevdes som hjälpsamma och medlidande med en attityd som var empatisk och förstående.   Slutsats: För att främja ett gott bemötande från vårdpersonal gentemot den utsatta kvinnan, visade det sig finnas ett behov av kunskap och utbildning kring våldsutsatta kvinnors situation och vilka vårdbehov de kan ha. Ett gott bemötande ökar patientens känsla av delaktighet, lindrar lidande och motverkar att lidande uppkommer till följd av vård.

In this literature study, existing research regarding interventions for men who commit domestic violence has been compiled. Performing a systematic literature search, seven articles were selected and reviewed, and finally analyzed from two different theoretical perspectives. The aim of the study was to investigate whether these interventions have proved effective and which theoretical explanatory models underlie the interventions and violence. The results indicate that interventions for men who practice violence have an effect in order to put an end to violence. The results also indicate that the knowledge and dedication among staff are success factors for successful treatment and the programs with a psychological and therapeutic theoretical starting point have a greater effect on achieving a lasting change. / I denna litteraturstudie har befintlig forskning avseende interventioner för män som utövar våld i nära relation sammanställts. Genom en systematisk litteratursökning valdes sju artiklar ut och sammanställdes, för att slutligen analyseras ur två olika teoretiska perspektiv. Syftet med studien var att undersöka om dessa interventioner har visat sig vara verksamma samt vilka teoretiska förklaringsmodeller som ligger till grund för interventionerna och till våldet. Resultaten tyder på att interventioner för män som utövar våld har effekt för att få våldet att upphöra. Resultaten tyder även på att kunskap och engagemang hos personal är framgångsfaktorer för lyckad behandling och att de program som har en psykologisk- och terapeutisk teoretisk utgångspunkt har större effekt avseende att uppnå en varaktig förändring.

<p>I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys.</p> / <p>Working in adversed wind is an analysis of individual polices discussions about domestic violence and wich consequences might appear from the discourses that they produce.</p>

No description available.

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys. / Working in adversed wind is an analysis of individual polices discussions about domestic violence and wich consequences might appear from the discourses that they produce.