Bakgrund: Sedan 2002 har inte bara rubrikerna om sömnstörningar och sömnsvårigheter ökat i de stora medierna. Antalet unga med sömnstörningar ökar varje år, där unga kvinnor är den grupp som ökat mest. Enligt folkhälsomyndighetens rapport 2019 upplever mer än var tredje svensk, 39 %, sömnbesvär i någon grad. Distriktssköterskan arbetar redan med att främja god kost, motion, sunda alkoholvanor, minskad rökning, stress och våld; faktorer som påverkar hälsan i allra högsta grad. Syfte: Att undersöka vilken effekt KBT har på symptomen av sömnproblem, och om metoden applicerbar att utföras av distriktssköterskor. Metod: Systematisk litteraturöversikt där 14 studier valdes ur databaserna Cinahl, Psycinfo och Pubmed. Artiklarna bearbetades gemensamt och de kategorier som framkom återfinns nedan, under respektive rubrik. Resultat: KBT-I både i grupp och i digital form visade på signifikanta förbättringar av sömnen och dess effekt på det dagliga livet. / Background: Since 2002 not only have the headliners about sleep difficulties and sleep disturbances multiplied in the big media. The number of young people with insomnia increases each year, and young women are the group that increases the most. Last year more than every third swede, 39 percent suffered from various grades of insomnia. District nurses already play a big part in preventing disease and promoting health by giving support and knowledge to patients about healthy foods, exercising, drinking habits, smoking, violence at home and stress; all of those very much the key to individual’s health. Aim: of the study to explore how CBT-I might affect the symptoms of insomnia and if this treatment can be performed by nurses. Method: Systematic review by synthesizing 14 studies from the databases Chinal, Psycinfo and Pubmed. The studies were processed individually and thereby mutually to find emerging themes which are to be presented under each heading. Result: CBT-I both in group and in digital form showed significant improvements in sleep and its effect on daily life. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund  Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem som skapar lidande för den drabbade. Farmakologisk behandling ger inte alltid optimal effekt vilket kan leda till att personer med långvarig smärta söker sig till andra behandlingsmetoder. Därför behövs vidare forskning i de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna för att få kunskap och information om den drabbades upplevelser av icke-farmakologisk behandling.  Syfte  Syftet var att belysa personers upplevelser av icke-farmakologisk behandling vid långvarig smärta.  Metod  En litteraturöversikt gjordes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av litteratur genomfördes i två databaser CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Därefter gjordes en integrerad dataanalys där resultat från artiklarna analyserades och sammanställdes.  Resultat  Två huvudkategorier, Upplevd smärta och välbefinnande, samt sju subkategorier sammanställdes i resultatet. Resultat visade att icke-farmakologiska behandlingar ger en förbättring på smärtintensitet och ett ökat välmående inom både psykiska och fysiska funktioner.  Slutsats  Icke-farmakologiska behandlingsmetoder visades ha måttlig till god effekt på smärtintensitet. Smärtan försvann inte helt men en minskning i smärtintensitet gav plats för annat i personens liv, vilket ledde till en ökning i personens välmående som kan appliceras i sjuksköterskans arbete i omvårdnad av personer med långvarig smärta. / Background Persistent pain is a public health problem that creates suffering for the affected. Pharmacological treatment does not always give an optimal effect, which can lead to people with persistent pain seeking other treatment methods. Therefore, further research into the non-pharmacological treatment methods is needed in order to obtain knowledge and information about the experiences of those affected. Aim The aim was to shed light on people's experiences of non-pharmacological treatment in persistent pain. Method A literature review was made based on 15 scientific articles. The search for literature was conducted in two databases CINAHL and PubMed. A quality review of the articles was made with the help of Sophiahemmet's assessment basis. An integrated data analysis was then performed where results from the articles were analyzed and compiled. Results Two main categories, experienced pain and well-being, and seven sub-categories were compiled in the result. Results showed that non-pharmacological treatments provide an improvement in pain intensity and increased well-being in both mental and physical functions. Conclusions Non-pharmacological treatment methods have been shown to have a moderate to good effect on pain intensity. The pain did not disappear completely, but a decrease in pain intensity gave way to other things in the person's life, which led to an increase in the person's well-being that can apply in the nurse's work in caring for people with persistent pain.

Bakgrund Fysisk smärta är vanligt förekommande hos personer med bröstcancer, dels på grund av sjukdomen, dels på grund av behandlingen. Som komplement till den farmakologiska smärtlindringen finns icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som exempelvis massage, akupressur, reflexologi, yoga, fysioterapi, akupunkturvarianter, meditation och mindfulness.  Syfte Att undersöka evidensbaserade icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder för personer med bröstcancer. Metod En litteraturöversikt med deskriptiv design. Samtliga inkluderade artiklar var randomiserade kontrollerade originalartiklar med kvantitativ ansats. Sökningarna av resultatstudier genomfördes i PubMed och CINAHL och valdes baserat på denna studies inklusions- och exklusionskriterier. Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s mallar för randomiserade studier. Resultat Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga originalartiklar. Resultatet visar att icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder har en effekt på smärta hos vuxna personer med bröstcancer. Tio studiers resultat visade en statistisk signifikant effekt hos interventionsgruppen, dessa tio undersökte massage, akupressur, reflexologi, akupunktur,elektroakupunktur, fysioterapi, mindfulnessbaserad-KBT (MKBT) och lovingkindness-meditation (LKM). Tre studiers resultat såg ingen statistisk signifikant effekt av deras interventionsmetoder, de undersökte massage, yoga och elektroakupunktur. Slutsats Sammanfattningsvis har tio av 13 resultatartiklarna resulterat i statistiskt signifikant minskning av smärta genom icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder, och därmed minskat fysisk smärta hos personer med bröstcancer. Att lindra den fysiska smärtan är en central del för att minska lidandet. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder är ett av sjuksköterskans expertisområden och därmed kan resultatet eventuellt bidra till fler metoderoch mer kunskap att implementera i det kliniska arbetet för att smärtlindra personer med bröstcancer.

No description available.

Kognitiv sjukdom är samlingsbegrepp som innefattar flera olika diagnoser och i Sverige insjuknar årligen 20 000–25 000 personer. Det som är gemensamt för de olika diagnoserna är att de uppstår till följd av skador i hjärnan. Att leva med kognitiv sjukdom innebär att olika kognitiva funktioner sviktar vilket kan leda till en känsla av att förlora kontrollen över sitt liv. Nio av tio som har en kognitiv sjukdom drabbas någon gång av beteendemässig och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD), ett av dessa symtom är agitation. BPSD orsakar ett stort lidande för personen själv men även för närstående och är många gånger en stor utmaning för vårdpersonal att bemöta. För att förebygga och lindra BPSD är det omvårdnadsåtgärder som är förstahandsåtgärden. Ett led i att minska lidande för personen är att öka kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska agitation.   Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka omvårdnadsåtgärder som kan ha effekt på agitation hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte. Resultatet har baserats på kvantitativa studier max tio år gamla för att kartlägga den senaste forskningen inom det valda området. 16 studier inkluderades i resultatet.  Resultat: Resultatet visar signifikant minskning av agitation hos personer med kognitiva sjukdomar med hjälp av omvårdnadsåtgärder som musikterapi, fysisk aktivitet, hundterapi, akupressur, ljusterapi och vistelse i terapeutisk trädgård. Vid fotmassage sågs i stället en ökning av agitation, ökningen var dock inte signifikant.  Slutsats: I studiens resultat ses ett flertal användbara omvårdnadsåtgärder som kan implementeras i den kliniska vården för att minska agitation hos personer med kognitiv sjukdom. Genom att använda sig av omvårdnadsåtgärder kan läkemedel som kan ge allvarliga och oönskade biverkningar, så som exempelvis neuroleptika, minska i användning. Studien kan vara av nytta för att öka kompetensen hos vårdpersonal inom området. / Cognitive disorder is a collective term that includes several different diagnoses and in Sweden 20,000 - 25,000 people get diagnosed each year. The common factor for these diagnoses is the fact that they occur because of brain damages. Living with a cognitive disorder means that various cognitive functions fail. Nine out of ten with cognitive disorder are at some point affected by behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD). One of these symptoms is agitation. BPSD causes a great deal of suffering for the diagnosed person and the family. Furthermore, it is often a great challenge for caregivers to give these individuals the correct care. To prevent and alleviate BPSD, nursing treatment is the first option. A step towards reducing suffering for the person is to increase knowledge of which nursing treatments can reduce agitation Aim: The aim of the study was to investigate which nursing treatment can have an effect on agitation in people with cognitive disorders. Method: A literature review was chosen to answer the aim of the study. The results have been based on quantitative studies that are a maximum of ten years old to map the latest research in the chosen field. Results: The result shows significant reduction of agitation in people with cognitive disorders using nursing treatment such as music therapy, physical activity, dog therapy, acupressure, light therapy and time spent in therapeutic garden. An increase in agitation was however seen during foot massage, but the increase was not significant. Conclusion: The results of the study show several useful non-pharmacological treatments that can be implemented in clinical care to reduce agitation in people with cognitive disorders. By using non-pharmacological treatment, the use of inappropriate drugs, which can have severe negative side effects, such as neuroleptics, can be reduced. The study may be useful to increasing the competence of concerned caregivers.

Bakgrund Stroke är idag en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar ca 25 000 människor varje år i Sverige. Flertalet komplikationer, så kallade sekvele kan uppstå relaterat till stroken. En vanlig sekvele är att drabbas av smärta i olika former. Smärtan i sin tur kan påverka människors vardag och hela dennes liv. Idag fokuserar Socialstyrelsens rekommendationer på de farmakologiska åtgärderna vid smärta efter stroke. Det råder även brist i de nationella riktlinjerna för smärta efter stroke vilket kan försvåra för vårdpersonalen att välja rätt behandling för rätt patientgrupp. De icke-farmakologiska åtgärderna är ett stort outforskat ämne med många möjligheter och appliceras under ramen för omvårdnad. Syfte Syftet var att studera de icke-farmakologiska åtgärderna och dess effekter på smärta relaterat till stroke. Metod Studien genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt över kvantitativa studier. Utifrån de urvalskriterierna baserades studien på 18 kvantitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning gjordes utifrån Sophiahemmets bedömningskriterier för att säkerställa artiklarnas validitet. Samtliga artiklar analyserades utifrån en integrerad analysmetod. Resultat Studien visar att det finns flertal olika icke-farmakologiska åtgärder som kan användas vid smärta efter stroke. Åtgärderna delades in i kategorierna motirriterande åtgärder, kropp och själsåtgärder och perifera mekanismer. Majoriteten av de ingående studierna har erhållit förbättrat resultat avseende smärta med statistisk signifikans. Patienter erhöll även en förbättrad självständighet och livskvalitet relaterad till åtgärderna. Även skillnader i effektiviteten av åtgärderna kunde påvisas hos olika typer av smärtklassifikationer ur dess karaktär och tidsaspekt. Slutsats Erhållna resultatet tyder på att det finns ett stort antal icke-farmakologiska åtgärder som uppvisar god effekt och skulle kunna användas mer inom sjukvården. Samtliga åtgärder kan sjuksköterskan utföra alternativt göra en behovsbedömning och därefter remittera vidare/delegera. Genom att tillämpa en evidensbaserad omvårdnadsprocess kan patienternas behov av omvårdnad anpassas för en optimal smärtlindring. / Background Stroke is one of the most common diseases today, affecting 25 000 people annually in Sweden. Complications, known as sequelae, can occur in relation to the stroke. A common one is to suffer from pain in various forms and can affect people's everyday life. The National Board of Health and Welfare's recommendations focus on the pharmacological measures for pain after a stroke. There is also a lack of national guidelines for post-stroke pain, which can make it difficult for healthcare professionals to choose the right treatment for the right patient group. The non-pharmacological measures are an unexplored topic with many possibilities and are applied in the context of nursing. Aim The aim was to study the non-pharmacological interventions and their effects on stroke- related pain. Method The study was conducted as a non-systematic literature review of quantitative studies. Within the selection criteria, the study was based on 18 quantitative articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. A quality review was carried out based on Sophiahemmets assessment criteria to ensure the validity. An integrated analyse-method was used. Results The study shows that there are several different non-pharmacological measures that can be used in the treatment of stroke pain. The measures were divided into the category's counterirritant measures, body and mind measures and as peripheral mechanisms. Most of the studies have obtained improved pain outcomes. Differences in the effectiveness of the interventions could also be demonstrated in different types of pain. Conclusions The results indicate that there is large number of non-pharmacological measures that show effect and could be used more in the health care system. All measures can be carried out by nurse, to assess needs and therefore delegate. By applying an evidence-based nursing process, patients' nursing needs can be adapted for optimal pain relief.

Bakgrund   Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att personer söker sjukvård. Då alla kirurgiska ingrepp medför vävnadsskada som utlöser smärta bör den postoperativa smärtlindringen vara väl anpassad till den enskilda personen och det kirurgiska ingrepp som genomförts.  Även om farmakologiska läkemedel fortsätter att vara den primära behandlingslinjen för smärtlindring efter kirurgiska ingrepp bidrar det ofta till oönskade biverkningar. Forskningen som fokuserar på användningen av icke-farmakologiska metoder som kan komplettera den farmakologiska behandlingen av postoperativ smärta är begränsad. Detta öppnar upp för möjligheter till ytterligare omvårdnadsforskning inom detta område.  Syfte Syftet var att beskriva effekterna av icke-farmakologiska behandlingsmetoder som komplement till farmakologisk smärtlindring för personer med postoperativ smärta. Metod Studien utfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes i tre steg för att sammanställa resultatet. Resultat Studien visar att det finns en bred variation av icke-farmakologiska åtgärder som kan användas som ett komplement till den farmakologiska behandlingen av postoperativ smärta hos patienter. I resultatet framkom två huvudkategorier: Smärtlindrande effekt med fysikaliska behandlingsmetoder och Smärtlindrande effekt med body-mind och avslappningstekniker. De flesta av de granskade studierna påvisade positiva effekter av icke-farmakologiska metoder för postoperativ smärtlindring. Vissa av dessa studier undersökte även metodernas påverkan på opioidanvändning, minskning av preoperativ ångest, påverkan på personens fysiologiska parametrar. De observerade resultaten visade förbättringar av statistisk signifikans. Slutsats Resultaten tyder på att det finns flera icke-farmakologiska metoder som kan användas som ett tillägg till farmakologisk smärtlindring för personer med postoperativ smärta och som har en övergripande positiv effekt. Genom att tillämpa dessa metoder kan sjuksköterskan lindra personens lidande och skapa omvårdnad som är anpassad efter personens specifika behov. / Background Pain is one of the most common reasons for persons to seek medical care. As all surgical procedures involve tissue damage that triggers pain, postoperative pain management should be well adapted to the individual person and the surgical procedure performed.  Although pharmacological drugs continue to be the primary line of treatment for pain relief after surgery, they often lead to unwanted side effects. Research focusing on the use of non-pharmacological approaches that can complement the pharmacological treatment of postoperative pain is limited. This opens up for further nursing research in this area. Aim The aim was to describe the effects of non-pharmacological treatments as a complement to pharmacological pain relief for people with postoperative pain. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles of quantitative design. The searches were done in the databases CINAHL and PubMed. Included articles were quality reviewed based on Sophiahemmet's assessment basis. An integrated data analysis was conducted to compile the results. Results The study indicates that there is a wide variety of non-pharmacological interventions that can complement the pharmacological treatment of postoperative pain. Two main categories were identified: Effects of physical treatment methods and Effects of body-mind and relaxation techniques. Most of the reviewed studies demonstrated positive effects of non-pharmacological methods for postoperative pain management. Some of these studies examined the impact of the methods on opioid use, reduction of preoperative anxiety, impact on person´s physiological parameters and observed improved outcomes with statistical significance. Conclusions The results show that there are several non-pharmacological methods that can be used in addition to pharmacological pain management for people with postoperative pain and have an overall positive effect. By applying these methods, the nurse can alleviate the person´s suffering and create nursing care that is adapted to the person's specific needs.

Bakgrund. Barns smärta kan orsaka oro och ångest, vilket även kan öka föräldrars stressnivå och förtroende för hälso- och sjukvård. Inom slutenvård visar forskning att mindre än en tredjedel barn fått adekvat smärtlindring. Smärtlindring inom barnhälsovård är värdefull kunskap, med tanke på det stora antal barn som vaccineras via Sveriges vaccinationsprogram. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av bröstmjölk och glukoslösning som smärtlindringsmetoder vid procedurrelaterad smärta hos barn 1–24 månader, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod. Designen var deskriptiv med kvantitativ ansats och gjordes i form av en litteraturstudie. Studiens resultat grundades på 18 kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och Cinahl.  Huvudresultat. I de 18 studier som ingick i resultatet undersökte sex effekt av bröstmjölk, vilka alla hade signifikant effekt mot procedurrelaterad smärta. Detta oberoende av administrering. Av de tio artiklar som undersökt effekten av glukoslösning visade tre studier signifikant effekt mot procedurrelaterad smärta. I de två studier som studerat glukoslösning och bröstmjölk, visade en att bröstmjölk hade signifikant bättre smärtstillande effekt än glukoslösning. I den andra studien jämfördes inte interventionsgrupperna, utan huruvida effekten var jämlik, vilket den visade sig vara. Slutsats. Resultatet visar att bröstmjölk som smärtlindringsmetod för barn 1–24 månader inför smärtsamma procedurer, var effektiv och enkel och kan motverka vårdlidande. Glukoslösning visade varierande effekt som smärtlindringsmetod. I studien som jämfört de två, var bröstmjölk mer effektiv. Vidare forskning, med fler studier kan bättre säkerställa vad som är mest optimalt / Background. Children's pain, in connection with care procedures, is contrary to several legal regulations and guidelines for the professional practice of district nurses. Children's pain can cause worry and anxiety and can also increase parents' stress level and trust in health care. Inpatient care-research shows that less than a third of children receive adequate pain relief. Pain relief in child health care is valuable knowledge, given the large number of children who are vaccinated via Sweden's vaccination program. The purpose of the literature study was to describe the effects of breast milk and glucose solution as pain relief methods for procedure-related pain in children 1–24 months, according to the scientific literature. Method. The design was descriptive with a quantitative approach and was done in the form of a literature study. The study's results were based on 18 quantitative articles from the databases PubMed and Cinahl. Main results. In the 18 studies included in the results, six investigated the effect of breast milk, which all had a significant effect on procedure-related pain, independent of administration. Of the ten articles investigating glucose solution, three showed a significant effect against procedure-related pain. In the two studies that studied glucose solution and breast milk, one showed that breast milk had a significantly better pain-relieving effect than glucose solution.  Conclusion. The results show that, as a pain relief method for children 1–24 months before painful procedures, breast milk was effective, simple and can counteract care suffering. Glucose solution showed variable efficacy as a pain relief method. In the study comparing the two, breast milk was more effective. Further research, with more studies can better ensure what’s most optimal.

Bakgrund: Smärta är ett subjektivt fenomen som kan definieras som en personlig sensoriskt eller emotionellt obehaglig upplevelse relaterad till faktisk eller potentiell skada, där biologiska, psykologiska och sociala faktorer har betydelse. Långvarig smärta definieras som smärta vilken har pågått eller varit återkommande under mer än tre månader. Smärta kan påverka kroppens system och funktioner, såsom sömn, sinnesstämning och kognitiv funktion. En biopsykosocial förklaringsmodell, vilken tillstår smärtproblematiks flerdimensionalitet, är idag vedertagen för att beskriva, bedöma och behandla smärta. Långvarig smärta är en vanligt förekommande diagnos i både industrialiserade och utvecklingsländer. Behandling vid långvarig smärta innefattar farmakologisk behandling men även icke-farmakologiska alternativ, exempelvis psykoterapeutisk behandling, akupunktur eller fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling vid långvarig smärta. Metod: Litteraturstudien var av kvalitativ, induktiv ansats och baserades på tio kvalitativa artiklar. Datan bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom av analysen; Fysiska erfarenheter, Inverkan på känsloliv och inre förmågor, Resurser och strategier för smärthantering och Inverkande faktorer på användande och effekt. Vanligt förekommande erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling, både vid fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder, innefattade förändrade upplevelser av välmående och livskvalitet, samt ökad kunskap och förståelse. Konklusion: Flertalet icke-farmakologiska smärtbehandlingsmetoder gav smärtlindring. Deltagare lade dock genomgående tyngd vid andra erfarenheter relaterade till exempelvis livskvalitet, avslappning, kunskap kring smärttillstånd, relation till vårdgivare samt tillgång till resurser och strategier för smärthantering. Genom förståelse för patienters erfarenheter, kunskap kring långvarig smärta och behandlingsalternativ samt förmåga till relationsbyggande kan sjuksköterskan skapa en förbättrad personcentrerad omvårdnad och bidra till minskat lidande hos patienter med långvarig smärta. / Background: Pain is a subjective phenomenon which can be defined as a personal sensory or emotional experience associated with actual or potential tissue damage, influenced by biological, psychological and social factors. Chronic pain is defined as pain persisting or recurring for three months or longer. Pain can influence the body’s functions, such as sleep, frame of mind and cognitive function. A biopsychosocial explanatory model, which acknowledges pain’s multidimensionality, is an established way of describing, assessing and treating pain. Chronic pain is common in both developed and developing countries. Treatment includes pharmacological therapy as well as non-pharmacological options, for example psychotherapy, acupuncture or exercise movement techniques. Aim: The aim of the study was to illustrate chronic pain patients’ experiences of non-pharmacological pain management. Method: The literature study was done with a qualitative, inductive approach on the basis of ten qualitative articles. A qualitative content analysis was performed to process the data. Result: Four categories were found through the data analysis; Physical experiences, Impact on emotions and inner capabilities, Resources and strategies for pain management and Factors influencing use and effect. Common experiences of non-pharmacological pain management, both physical and psychological treatments, included changed perceptions of well-being and quality of life, as well as increased knowledge and understanding. Conclusion: Multiple non-pharmacological pain management methods gave pain relief. Participants put an emphasis on other experiences related to for example quality of life, relaxation, knowledge of pain mechanisms, caregiver relationships and access to pain management resources and strategies. Through understanding patients’experiences, having knowledge of chronic pain conditions and treatment options and relationship building skills nurses can provide a more person-centered care and can contribute to decreased suffering in patients with chronic pain.

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvårdnadsåtgärder som kan ersätta eller reducera läkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade på neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Studien baserades på tio artiklar från tre olika databaser. I resultatet framkom att många omvårdnadsåtgärder minskar agitation/aggressionsbeteenden men också graden av depression. Interaktionen mellan patient och vårdgivare förbättrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbättrat stämningsläge. Studien visade att patient och anhörig tidigt behöver stöd och rådgivning. Det framkom även ett ökat behov av mer utbildning för vårdpersonal i sättet att arbeta med dementa patienter. Slutsatsen blev att många av de funna omvårdnads- åtgärderna gav ökat välbefinnande, minskad oro och agitation. Detta skulle kunna leda till minskat behov av mediciner. Det har också framkommit att det finns ett fortsatt behov av fler studier inom ämnet. / The purpose of this literary study was to find different care measures that can replace or reduce drug treatment for patients with dementia. The medical drugs referred to neuroleptica, sedatives and antidepressants. The study was based on ten articles from three different databases. In the result it was found that many care measures decrease agitation and aggressive behaviour as well as the degree of depression. The interaction between patient and caregiver improved through increased communication, which resulted in better mood levels. The study showed that patients and their families need support and guidance at an early stage. It was also shown that working with patients with dementia requires more training for the caregiver. The conclusion was, that many of the nurse and care treatments found, increased well-being, reduced anxiety and agitation. This may lead to less medication. It was also noted that there is a need of further studies on the subject.