Background: Persons with dementia diseases are today a large group that will increase significantly over the next few years. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) are very common and can cause major suffering. For dementia care professionals, persons with dementia suffering from BPSD may induce stress in the caregiving situation. With proper training and support, this stress may be reduced. In the BPSD register, the dementia care professionals may get information, advice and help suggesting non-pharmacological interventions that can help the person with dementia. Aim: The aim of the study was to investigate caregivers opportunities and experiences in implementing BPSD registration and follow up of non-pharmacological interventions in the caregiving situation within residential care for dementia. Furthermore, the aim was to compare if the dementia caregivers experience had significance for the experienced value of BPSD registration in Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. Method: A quantitative survey was conducted on residential care for dementia, N=5. The study- specific questionnaire covered possibility for BPSD- registration and interventions, considered value of BPSD estimation, and if non-pharmacological interventions are performed followed up, and considered to reduce BPSD. The results are presented using tables and diagrams. Kruskal Wallis test was used to compare variables between subgroups with varying working experience. Result: Most dementia caregivers considered that they had possibility to conduct BPSD registration 50% (n=28). They expressed 88% (n=49) that the non-pharmacological interventions that were initiated and performed decreased BPSD. Further they experienced BPSD follows up being important, 100% (n=56). There were no statistically significant differences between number of professional years and the compared variables (p-values ranged 0,266-0,981). Conclusion:The study found that dementia care professionals considered having possibilities to perform BPSD estimation, non-pharmacological interventions and follow- up. BPSD registration was experienced to be a helping tool for the dementia providers; and the length of the working experience had no significant relation to how they graded the value of the BPSD estimation.

Bakgrund: Cancer leder till mycket lidande för barnen och de behöver hjälp med att lindra lidandet med hjälp av icke-farmakologiska metoder. Av alla dessa drabbade barn och ungdomar har många besvär av smärta och ångest och det blir psykiskt påfrestande under sjukdomstiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur icke-farmakologiska metoder används, för att avleda smärta och ångest hos barn och ungdomar som genomgår cancerrelaterade undersökningar och behandlingar. Metod: Litteraturstudie. Artikelsökning gjordes i databasen PubMed, Cinahl och manuellt. Totalt valdes tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att icke-farmakologiska metoder såsom beröring, hypnos och distraktion i form av lek eller såpbubblor samt musik, minskar smärta och ångest hos barn och ungdomar med cancerdiagnos, som genomgår smärtsamma undersökningar, till exempel benmärgsaspiration, blodprover och andra behandlingar. Slutsats: De icke-farmakologiska metoderna är ett komplement till de farmakologiska medicinerna för att minska smärta och ångest. Det är viktigt att åldersanpassa de icke-farmakologiska metoderna. Omvårdnadspersonalen kan bli mer lyhörd för att använda icke-farmakologiska metoder, gällande smärt- och ångestlindring hos barn med cancerdiagnos. De bör få möjlighet att utveckla sin kunskap och kompetens inom detta område. I sin tur kan det leda till mer trygga barn och ungdomar, och även trygga föräldrar. / Background: Cancer leads to a lot of suffering for the children and they need help to alleviate suffering by means of non-pharmacological methods. Of all these affected children and adolescents, there are many complaints of pain and anxiety and it becomes psychologically stressful during the illness. Purpose: The purpose of the study was to describe how non-pharmacological methods are used to derive pain and anxiety in children and adolescents undergoing cancer-related studies and treatments Method: Literature study. Article search was made in the PubMed, Cinahl database and manually. A total of ten scientific articles were selected. Results: The results showed that non-pharmacological methods such as massage, hypnosis, play or soap bubbles and music distraction reduce pain and anxiety in children with cancer diagnosis undergoing painful investigations, such as bone marrow aspiration, blood samples and other treatments.Conclusion: The non-pharmacological methods complementary to the pharmacological drugs to reduce pain and anxiety. It is important to age-match the non-pharmacological methods. Nursing staff can be more responsive to using non-pharmacological methods, regarding pain and anxiety relief in children with cancer diagnosis. They should be given the opportunity to develop their knowledge and skills in this field. In turn, it can lead to more safe children and young people, and also to safeguard parents.

Alla kirurgiska ingrepp, oavsett omfattning, orsakar vävnadsskada med efterföljande smärta. Obehandlad eller otillräckligt behandlad smärta kan leda till postoperativa komplikationer såväl fysiologiska som psykologiska. Farmakologisk behandling och framförallt behandling med opioider är ofta förknippat med biverkningar. Ett komplement till farmakologisk smärtbehandling kan vara icke-farmakologisk behandling såsom exempelvis musik. Musik är en gammal social företeelse som har visat sig ha positiv effekt på oro, stress och smärta. Studiens syfte var att undersöka musikens effekter på postoperativ smärta. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baseras på femton vetenskapliga och peer-reviewed artiklar. Resultatet visade på att majoriteten av de patienter som genomgick ett kirurgiskt ingrepp och fick musikintervention skattade sin smärta lägre än de patienter som inte fick det. Musikintervention är en enkel, riskfri och kostnadseffektiv metod som kan ses som ett komplement till farmakologisk behandling av postoperativ smärta. / All surgical procedures, whatever the extent, cause tissue damage with subsequent pain. Untreated or inadequately treated pain can lead to both physiological and psychological postoperative complications. Pharmacological treatment and especially opioid treatment is often associated with side effects. A complement to pharmacological may be non-pharmacological pain management such as music. Music is an old social phenomenon which has shown to have a positive effect on anxiety, stress and pain. The purpose of the study was to investigate the effects of music on postoperative pain. The study was conducted as a literature study and the result is based on fifteen scientific peer-reviewed articles. The result showed that the majority of patients undergoing surgery and who received music interventions assessed their pain lower than those who did not. Music intervention is a simple, riskfree and cost-effective method which may be a complement to pharmacological treatment of post-operative pain.

SAMMANFATTNING Introduktion: Depression är en av de vanligaste sjukdomarna världen över och utgör en stor börda för de drabbade och även en stor kostnad för samhället. Fysisk aktivitet används som en del av behandlingen för personer med depression och har visat sig minska depressionssymtom och öka livskvalitén. Det saknas dock en fördjupad kunskap om patienters upplevelser kring fysisk aktivitet vid depression. En ökad kunskap kan ge sjuksköterskan verktyg för individanpassad stöttning och motivation till patienter med depression.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsform vid depression och depressionssymtom. Metod: Designen för examensarbetet var en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inom området systematiskt kvalitetsgranskats och sammanställts genom en resultatanalys. Resultat: Deltagarna i studierna upplevde att de genom att utföra fysisk aktivitet blev mer kapabla att klara av saker i vardagen, fick ett ökat självförtroende och hittade ett sätt att hantera depressiva symtom. Dessutom beskrevs en hälsosammare livsstil såsom förbättrad sömn och fler sociala kontakter, den fysiska aktiviteten bidrog även till en ökad kroppsmedvetenhet. Viktiga aspekter för den fysiska aktiviteten var att deltagarna upplevde ett sammanhang och fick möjlighet att dela sina upplevelser med andra i samma situation. Deltagarna upplevde både fysiska och psykiska hinder för att kunna genomföra fysisk aktivitet.  Slutsats: Genom fysisk aktivitet som behandlingsform upplevde deltagarna att de blev både psykiskt och fysiskt starkare. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvarsområde i att agera omvårdnadsstöd till personer med depression, att initiera åtgärder för att upprätthålla individanpassad träning och att samverka med andra professioner.  Nyckelord: icke farmakologisk behandling, psykisk ohälsa, egenvård, omvårdnad, litteraturöversikt / ABSTRACT Introduction: Depression is one of the most common diseases worldwide and is a great burden for those affected and also a great cost to society. Physical activity is used as part of treatment for people with depression and has been shown to reduce depressive symptoms and increase quality of life. However, there is a lack of in-depth knowledge of patients' experiences of physical activity in depression. Increased knowledge can give the nurse tools for individualized support and motivation for patients with depression. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of physical activity as a form of treatment for depression and depressive symptoms. Method: The study design in this thesis was a general literature review where ten qualitative articles were systematically quality reviewed and compiled through a results analysis. Results: The participants in the studies experienced that by performing physical activity they became more capable of coping with things in everyday life, gained increased self-confidence and found a way to deal with depressive symptoms. In addition, a healthier lifestyle such as improved sleep and more social contacts were described, the physical activity also contributed to an increased body awareness. Important aspects of the physical activity were that the participants experienced a context and had the opportunity to share their experiences with others in the same situation. The participants experienced both physical and mental barriers to being able to carry out physical activity.  Conclusion: Through physical activity as part of the treatment, the participants experienced that they became both mentally and physically stronger. Nurses are responsible for acting supportive for people with depression, initiating measures to maintain individualized training and collaboration with other professions. Keywords: non-pharmacological treatment, mental illness, self-care, nursing, literature review

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) ses som ett mycket vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symtomen efter en operation. Farmakologiska behandlingsmetoder är det som används i störst utsträckning för att behandla PONV, men det är fortfarande en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor är ansvariga för omvårdnad under operationen och har som uppgift att lindra bland annat PONV. En kartläggning av icke-farmakologiska behandlingar bidra till ett mera multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för att motverka PONV hos patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi.  Metod: För att svara på syftet valdes att genomföra en systematisk litteraturstudie. Den systematiska litteraturstudien baserades på RCT-studier publicerade sedan år 2016 och var skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna som presenteras i arbetet kunde alla påvisa effekter i att antingen motverka utvecklandet av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Resultatet för behandlingsmetoden transkutan elektroakupunkt-stimulering (TEAS) sågs ha mest evidens för att förebygga utvecklandet av PONV. Postoperativt musiklyssnande och cupping vid P6-punkten kunde också påvisa en förebyggande effekt för PONV. Behandlingen akupressur vid P6-punkten sågs ha viss effekt på illamående i majoriteten av de inkluderade artiklarna som undersökte metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med essentiella oljor av ingefära eller lavendel sågs ha god effekt i att behandla PONV som redan uppstått.  Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot PONV kan vara effektiva metoder för att utvecklande motverkat av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Dock krävs det fler omfattande studier för att kunna dra vidare slutsatser om det går att ersätta farmakologisk behandling med någon av dessa icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder, baserat på den forskning som presenteras i detta arbete, bör ses som ett komplement till farmakologisk behandling snarare än som ett substitut. / Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är ett vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symptomen efter operationen. Farmakologisk behandling är den vanligaste metoden för behandling av PONV, även om det fortfarande finns en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor ansvarar för omvårdnaden under operationen och har till uppgift att underlätta PONV. Mer omfattande kunskap om icke-farmakologiska behandlingar kan bidra till ett mer multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur översyn var att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för PONV hos patienter som har genomgått kirurgi i allmän anestesi. Metod: För att svara på syftet valdes en systematisk litteraturgenomgång som metod. Den systematiska litteraturöversikten bygger på RCT-studier som publicerats sedan 2016 och är skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoder som presenterades visade alla effekter för att antingen minska utvecklingen av PONV eller vid behandling av redan förvärvade PONV. Resultaten för behandlingsmetoden TEAS ansågs ha mest bevis för att förhindra utvecklingen av PONV. Postoperativa lyssna på musik och cupping vid P6-punkten kunde också bevisa effektivitet i förebyggande PONV. Behandling med akupressur vid P6- punkt ansågs ha viss effekt på illamående i en majoritet av de inkluderade studierna som studerade metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med eteriska oljor av ingefära eller lavendel ansågs ha goda effekter på behandling av redan förvärvade PONV. Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingar för PONV har en betydande effekt för att antingen hindra utvecklingen av PONV eller behandla patienter som redan har utvecklat en viss grad av PONV. Det finns dock ett behov av fler studier som jämför icke-farmakologiska behandlingar med farmakologiska behandlingar, för att kunna dra några slutsatser om möjligheten att ersätta farmakologiska behandlingar med icke-farmakologiska behandlingar. Icke-farmakologiska behandlingar, baserade på de studier som presenteras i denna systematiska litteraturöversikt, bör ses som ett komplement till farmakologiska behandlingar snarare än som en ersättning.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker kontakt med hälso- och sjukvård är smärta. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse och definieras internationellt som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk och potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Icke-farmakologiska smärtlindring definieras genom terapi som inte involverar intag av medicin eller andra aktiva substanser. Det råder brist på information kring förekomsten av icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt. Specialistsjuksköterskans upplevelser av användandet av icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt kan bidra till att skapa nya perspektiv och kunskaper inom området.  Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att använda icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Totalt intervjuades nio specialistsjuksköterskor som arbetade kliniskt inom ambulanssjukvård. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med subkategorier; professionellt bemötande, metoder och tekniker samt utmaningar med icke-farmakologisk smärtlindring.  Slutsats: Den här studien visar att specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård har olika erfarenheter och upplevelser av att använda icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt. Resultaten visar att ett professionellt bemötande och metoder, tekniker och åtgärder lindrar smärta men också att det finns utmaningar i att använda sig av icke-farmakologisk smärtlindring. Några slutsatser är att det krävs mer utbildning och forskning inom området icke-farmakologisk smärtlindring, samt ökad implementering i lokala behandlingsriktlinjer. En annan slutsats är att icke-farmakologisk smärtlindring redan används av många, om än omedvetet. / Background: Pain counts as one of the most common reasons as to why patients contact their healthcare providers in the first place. While pain constitutes an individual and subjective experience, it is defined internationally as an unpleasant sensory and emotional experience, in turn associated with actual and potential tissue damage, or described in terms of such damage. Non-pharmacological pain management constitutes forms of therapy that do not involve the administration of drugs or other active substances. There is a lack of information on the prevalence of prehospital non-pharmacological pain management. Specialist nurses’ experiences of the use of prehospital non-pharmacological pain management, can contribute to the creation of new perspectives and knowledge in the field. Aim: The aim of the study was to describe specialist nurses’ experiences of using prehospital non-pharmacological pain management. Method: Data was collected through semi-structured interviews. The collected data was then analysed, using a qualitative content analysis method. A total of nine specialist nurses, all of whom worked clinically in ambulance care, were interviewed. Results: The analysis resulted in three categories with subcategories; meeting professionalism, methods and techniques, and challenges with non-pharmacological pain management. Conclusion: This study shows that specialist nurses in ambulance care have different types of experiences and premediated knowledge of using non-pharmacological pain management methods prehospitally. The results show that a professional approach towards the administration of different methods, techniques and measures relieve pain, but also that there are challenges stemming from the use of non-pharmacological pain management methods. Consequently, an increase in both research and education is needed within the field of non-pharmacological pain management, as well as an increased implementation of local treatment guidelines. Furthermore, it can be concluded that non-pharmacological pain management methods are already being used by many healthcare providers, albeit subconsciously.

Bakgrund: Smärta är det vanligaste symtomet för vilket personer söker vård. Långvarig smärta behandlas ofta farmakologiskt och i Europa använder hälften av alla med långvarig smärta farmakologisk behandling. Sjuksköterskan kommer oavsett arbetsområde att möta personer med långvarig smärta. Då den farmakologiska behandling som erbjuds ofta upplevs som bristande är det viktigt att sjuksköterskan är insatt i icke farmakologiska behandlingsalternativ och hur patienter upplever dessa. Syfte: Syftet var att undersöka personer med långvarig smärtas upplevelser av icke farmakologisk behandling. Metod: En allmän litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Upplevelsen var att icke farmakologisk behandling gav smärtlindring. Behandlingarna som utfördes i grupp medförde en stark känsla av gemenskap och tillhörighet där stödet från gruppen hjälpte personerna att hantera sin smärta på ett konstruktivt sätt. Behandlingarna hade även en positiv inverkan på upplevd kontroll över hälsan, detta genom att motivera till förändrade attityder och eller livsstilsförändringar. Det förekom en rad hinder vid användandet, däribland bristande kunskaper om behandlingarnas metod och syfte samt låg tillgänglighet. Konklusion: Många upplever en god smärtlindring av icke farmakologiska metoder och därmed bör dessa användas mer av sjuksköterskor i dagens hälso- och sjukvård. / Background: Pain is the most common symptom for which people seek healthcare.Long-term pain is often treated pharmacologically and in Europe, half of allindividuals with long-term pain use pharmacological treatment. Regardless of workarea, nurses will encounter people with long-term pain. Since pharmacologicaltreatment often is perceived as deficient, it is important that nurses are familiar withnon-pharmacological alternatives and how patients experience these. Aim: The aimwas to investigate the experience of non-pharmacological treatment from personswith long term pain. Method: A general literature study in which 12 articles wereexamined and analyzed with a thematic analysis. Results: The experience was thatnon-pharmacological treatment provided pain relief. The treatments performed ingroups brought a strong sense of community and belonging where the support fromthe group helped the people to manage their pain in a constructive way. Thetreatments also had a positive effect on perceived control over health, this bymotivating to change attitudes and or lifestyle changes. There were a number ofbarriers including a lack of knowledge about the method and purpose of thetreatments and low availability. Conclusion: Many people experience good pain relieffrom non-pharmacological methods and therefore should be used more by nurses intoday's health care.

Bakgrund: Smärta hos barn i samband med procedurer i sjukvården är ett vanligt problem som sjuksköterskan hanterar. Hos barn är smärta tydligt kopplat till rädsla och otrygghet. Syfte: Att kartlägga icke-farmakologiska metoder för att hantera procedursmärta hos barn. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats som studerar kvantitativa studier. Resultat: Tio vetenskapliga studier på ämnet icke-farmakologiska metoder att hantera procedursmärta hos barn i åldern 2–10 år inkluderades i analysen. Smärthanteringsmetoderna kategoriserades under rubrikerna aktiva distraktionsmetoder, passiva distraktionsmetoder och fysikaliska metoder. De aktiva distraktionsmetoderna att barnet blåser såpbubblor eller spelar spel på surfplatta/smartphone eller virtual reality och användning av de fysikaliska metoderna vibration kombinerat med kyla i den medicintekniska produkten Buzzy, visade god evidens. Vidare forskning på ämnet passiv distraktion med sjukhusclowner och effekten av utformningen på sjuksköterskors arbetskläder är önskvärt. Aktiv distraktion visade lovande resultat och vidare kartläggning rekommenderas. Slutsats: Hantering av procedursmärta bör inkludera barns lek med såpbubblor, spel på surfplatta/smartphone, lek med distraktionskort samt de fysikaliska metoderna vibration och kyla. / Background: Pain in children associated with procedures in healthcare is a common problem that nurses deal with. In children, pain is clearly linked to fear and insecurity. Aim: To map non-pharmacological methods to manage procedural pain in children. Method: A literature study with a systematic approach that studies quantitative studies. Results: Ten scientific studies on the topic of non-pharmacological methods of managing procedural pain in children aged 2–10 years were included in the analysis. The pain management methods were categorized under the headings active distraction methods, passive distraction methods and physical methods. The active distraction methods of the child blowing soap bubbles or playing games on a tablet/smartphone or virtual reality and using the physical methods vibration combined with cold in the medical device Buzzy, showed good evidence. Further research on the topic of passive distraction with hospital clowns and the effect of the design on nurses' work clothes is desirable. Active distraction showed promising results and further survey is recommended. Conclusion: Management of procedural pain should include children's play with soap bubbles, tablet/smartphone games, distraction card play, and the physical methods of vibration and cold.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de icke-farmakologiska åtgärder som kan göra att incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskar. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som har noggrant valts ut och kvalitetsgranskats. Resultaten visar att de icke-farmakologiska åtgärder som sjuksköterskan kan utföra och som visar sig hjälpa mot postoperativt illamående och/eller kräkningar är baserade på den österländska läran om människan. Med stimuleringar av vissa bestämda punkter på kroppen kan incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskas. Det finns flera sätt på vilka de stimuleringarna kan göras, samt olika punkter som kan stimuleras. I den kinesiska akupunkturen är det punkt P6 på handleden och i den koreanska handaku-punkturen är det punkter K-K9 och K-D2 som har visat effekt i prevention och behandling av illamående och kräkningar. De åtgärderna har visat sig fungera själva, men också som komplement till de farmakologiska behandlingarna. De icke-farmakologiska åtgärderna ger inte biverkningar samtidigt som de är mindre kostsamma än de farmakologiska. Fler studier behövs dock för att evidensen kan konstateras, samt andra icke-farmakologsika åtgärder visas. / The aim of this literature overview was to describe nonpharmacologic treatments which can decrease incidence of Postoperative Nausea and Vomiting (PONV). This literature overview is based on ten scientific articles which have been systematically searched and critically appraised. Our findings show that the non-pharmacologic treatments which have decreased PONV and which a nurse can achieve are based on Asian traditional medicine like acupressure and acupuncture. By stimulating specific points on the body the incidence of PONV decreases. There are many ways that the stimulation can be achieved. In the Chinese acu-pressure it is the P6 acupoint on the wrist and the K-K9 and K-D2 points in the Korean Hand Acupuncture, that have shown efficacy in preventing and treating PONV. The treatments appeared to have an effect if lonly applied or as a complement to pharmacologic treatments. The nonpharmacologic treatments have no side effects and they are less expensive than pharmacologic treatments. However further studies are required to determine the scientific evidence of our findings and to bring light on some others nonpharmacologic treatments.

Bakgrund: Preoperativ oro förekommer hos över hälften av alla barn som ska genomgå kirurgiska ingrepp. Oron inför den kommande operationen orsakar ett stort lidande för barnet. Detta kan orsaka både fysiologiska och psykologiska symtom till följd av oron. Dessutom får dessa barn en ökad risk för postoperativa komplikationer, vilket innebär fortsatt lidande för barnen men även en ökad belastning för sjukvården. Lekterapi har visat ha en lindrande effekt på känslor hos barn och därför syftar denna studie på att undersöka om lekterapin även kan lindra den preoperativa oron.  Syfte: Detta arbetets syfte var att undersöka om lekterapi har effekt på preoperativ oro hos barn i åldrarna 0-18 som ska genomgå kirurgiska ingrepp.  Metod: En litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design med en kvantitativ ansats. Denna studie baserades på 11 experimentella kvantitativa studier som undersökte lekterapins effekt på preoperativ oro. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Fribergs granskningsmall.  Resultat: Studien använde Popenoe et al.s guide för dataanalys och resultatet delades in i tre kategorier: terapeutisk lek, teknologisk lek och strukturerad lek. Gemensamt för alla tre kategorier var att de visade på en reducerande effekt på preoperativ oro hos barn.  Slutsats: Lekterapi verkar ha en reducerande effekt på den preoperativa oron hos barn. Vilken typ av lek som lekterapin baseras på tycks inte påverka effekten av interventionen. Lekterapi bör därmed kunna användas som preoperativ förberedelse av barn i kombination med den rutinmässiga förberedelsen. / Background: Preoperative anxiety is prevalent in over half of all children undergoing invasive procedures. This may cause great suffering for the child which can lead to both physiological and psychological symptoms. Additionally these children face an increased risk of postoperative complications, which only leads to more suffering for the children but also an additional burden on the healthcare system. Studies have shown that play therapy has an alleviating effect on emotions in children, therefore this study aims to explore if play therapy also could have an alleviating effect on preoperative anxiety. Aim: To examine play therapy’s effect on preoperative anxiety in children undergoing invasive procedures.  Method: A literature review using a descriptive design with a quantitative approach. This study was based on 11 experimental quantitative studies examining the effect of play therapy on preoperative anxiety. The articles were reviewed based on Friberg’s quality review template. Results: This study used Popenoe et al.’s guide for data analysis and the results were categorized into three groups: therapeutic play, technological play and structured play. Common across all three categories was that they showed a reduction in preoperative anxiety in children.  Conclusion: Play therapy appears to have an alleviating effect on preoperative anxiety in children. What type of play that was carried out in play therapy does not seem to matter. Therefore, play therapy should be considered as part of the preoperative preparation for children, in conjunction with general surgery preparation.