Examensarbetet har genomförts i samarbete med innovationsföretaget ProboNova Medical Innovations AB. ProboNova jobbar främst med konceptframtagning av medicintekniska produkter. ProboNova tar sedan en Provisional Patent Application på konceptet och licenserar ut det till ett större företag. Genom att licensera ut koncepten slipper de kostnaderna för kliniska tester bland annat.  Examensarbetet grundades i att ProboNova ville ha hjälp med att ta fram ett koncept på en ny sårhake. Projektet har genomsyrats av designprocessen där förstudie och idégenerering har varit de två dominerande delarna. I slutet av projektet presenterades ett koncept som uppfyllde alla krav och detta koncept togs det senare en Provisional Patent Application på.  Tanken är att examensarbetet ska ge läsaren en bättre förståelse för hur man kan jobba med designprocessen och lära sig fördelarna med att välja en Provisional Patent Application istället för en Nonprovisional ansökan. / The thesis was carried out in cooperation with the company ProboNova Medical Innovation AB. ProboNova works mainly with the concept development of medical devices. Then they take a Provisional Patent Application on the concept and licensing it out to a larger company. By licensing out the concepts they don’t have to take the costs of clinical trials for example.   The thesis was founded in that ProboNova wanted help with developing a concept on a new surgical retractor. The project has been characterized by the design process in which the feasibility studies and brainstorming has been the main parts. At the end of the project a concept was presented. The final concept met all the requirements from ProboNova and from the functional analysis that was done in the feasibility studies. A Provisional Patent Application was taken later on the final concept.    The idea is that the thesis should give the reader a better understanding of how to work with the design process, and learn the benefits of choosing a Provisional Patent Application instead of a Nonprovisional application.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur inställningen till och främjandet av ett innovative work behavior skiljer sig åt mellan chefer beroende på antal verksamma år i en organisation. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod med utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med chefer i olika organisationer varav fem chefer har lång erfarenhet av sin organisation medan fem chefer har kort erfarenhet av sin organisation. Det empiriska materialet har sedan tematiskt tolkats och analyserats med hjälp av kodning och kategorisering. Slutsats: Studien visar att det finns skillnader mellan chefer med lång tid i en organisation och kort tid i en organisation. Chefer tenderar att bli mindre innovativa i takt med åren de spenderar i en och samma organisation och främjar i mindre utsträckning ett IWB, detta har i studien visat sig särskilt tydligt i stadiet för idégenerering samt stadiet för idérealisering. Studiens bidrag: Studien lämnar ett teoretiskt bidrag till forskningen i form av en modell som illustrerar organisationens väg till innovation genom främjande av ett IWB och vilka element som har betydelse och är viktiga för chefen att ta hänsyn till. Studien lämnar även ett praktiskt bidrag, främst riktat till chefer med lång tid i en organisation. Där lämnas förslag om att delegera ansvar för förändrings- och utvecklingsarbete, anlita extern konsultexpertis vad det gäller förändringsarbete samt förslag om att låta medarbetare genomföra personlighetstester för att identifiera vilka egenskaper som finns representerade i organisationen. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning rekommenderas att studera organisationer under en längre period för att se vilket utfall genomförda förändringar får i organisationerna och om det skiljer sig åt beroende på om chefen i organisationen varit verksam längre eller kortare tid. Vidare lämnas förslag om att genomföra en liknande studie i en mer homogen kontext, med liknande organisationer vad det gäller styrning och storlek. Avslutningsvis föreslås även möjligheten att se till chefens personliga egenskaper och hur dessa påverkar inställningen till och främjande av ett IWB.

Ordet workshop är något som växt sig mer och mer välkänt under det senaste årtiondet. Det har blivit ett allt mer använt, såväl som omtyckt arbetssätt. Detta har medfört att bra workshopmetoder är något som är av stort intresse för företag. En form av workshop som används är idégenereringsworkshops, något som kan vara önskvärt vid dessa är att samtliga deltagare har en gemensam målbild, vilket kan vara problematiskt att uppnå. Målet med denna fallstudie var att skapa en workshopmetodik som är anpassad för arbete med mobila applikationer. Workshopen genomsyras också av ett fokus på att skapa en gemensam målbild hos deltagarna, samt ett synsätt som utgår från den potentiella mobilapplikationens slutanvändare. Genom att utnyttja information från en litteraturstudie, ett antal intervjuer samt önskemål och erfarenheter från företaget Sogeti inom ämnet, skapades en mängd kriterier. Dessa kriterier låg som grund för vilka tekniker som var lämpliga att implementera i workshopmetodiken. Till sist prövades också workshopmetodiken i två iterationer, för att analysera huruvida den teoretiska workshopen fungerade i ett verkligt sammanhang eller inte. Det slutgiltiga resultatet blev en workshopmetodik med noggrant utvalda tekniker. En metodik som i sina testfall uppfyllde grundtankarna om gemensam målbild och att ha slutanvändare som utgångspunkt genom hela workshopen. Slutsatser som drogs var att denna workshopmetodik bör fungera bra att använda till en idégenereringsworkshop, speciellt en som inriktar sig mot mobilitet. De moment i workshopmetodiken som är essentiella för att nå ett önskat resultat identifierades som; syftesbeskrivning, Empathy map, Nominal group technique och 20-20 Vision. / Workshops have become a familiar phrase during the last decade. It is a useful and popular way of working, which has led to workshops methodology being of great interest to a numerous amount of companies. One type of workshop is the idea generating workshop. During these it is desirable that the participants have a common objective during the workshop, which at times can be hard to achieve. The purpose of the case study was to create a workshop methodology surrounding mobile applications. The workshop focuses on creating a common objective for the participants and letting the company representatives focus on their potential users. Several criteria were extracted from a literature study, interviews and requests provided from the company Sogeti. These criteria were then used to select suiting techniques and with them, create a workshop methodology. The workshop was tested and analyzed twice, by performing test runs. This was to be able to see whether the workshops would work as expected in a real life scenario or not. The end result is a workshop methodology with elaborately chosen techniques. During the test cases the workshop met its demands on a common objective, as well as having the participants centering their idea generation on their end users through the whole workshop. The conclusions made from the study were that this method should work fine when used as an idea generating workshop, especially when used in the context of mobile applications. The different parts of the workshop which are crucial for it to reach a desirable result have also been identified as; purpose description, Empathy map, Nominal group technique and 20-20 vision.

När covid-19 bröt ut under våren år 2020, tvingades en stor del av svenska företag att snabbt ställa om till distansarbete. Även om det finns omfattande forskning som berör organisatorisk kreativitet och innovation vid distansarbete, saknas det emellertid forskning som undersöker hur detta påverkas av en hastig övergång från kontorsarbete till distansarbete. Därför är syftet med denna studie att undersöka om ett sådant skifte påverkar idégenerering bland anställda, och därav även innovation och kreativitet inom företag. Detta görs genom att utföra en kvalitativ intervjustudie, där sju informanter från ett företag medverkar. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien omfattar olika aspekter av idégenerering, där social networks, tie strength och idégenereringsprocess är centrala begrepp, som tillsammans skapar studiens analysmodell. Slutsatserna som dras är att idégenereringen på ett generellt plan kan ha påverkats negativt till följd av distansarbetet, men att idégenereringen inom team inte verkar drabbas i samma utsträckning.

Inom designbranschen är kreativitet och idégenerering mycket centrala delar i arbetsprocessen. Idag saknar idégenereringen på dessa arbetsplatser ofta struktur och variation, vilket gör att den kan kännas monoton och rutinmässig. För att vara effektiva i vår kreativitet och kunna tänka “utanför boxen” krävs en avslappnad, öppen och trygg miljö. Vi tenderar även att vara mer kreativa när vi har roligt, och spel och lekar är något som visat sig stimulera vår kreativitet. Genom att inkludera spelmoment i en arbetsprocess kan mer effektiva och motiverade anställda nå bättre resultat i sitt arbete. Syftet med denna studie var att utforma ett spel riktat till yrkesverksamma inom designbranschen, för att underlätta arbetsprocessen och främja idégenereringen. Studien grundades i intervjuer med branschaktiva designers och projektledare, för att ta reda på hur deras inställningar och rutiner i idégenereringsarbetet ser ut i dagsläget. Utifrån intervjuerna skapades olika spelkoncept som värderades och mynnade ut i en lågupplöst prototyp av ett idégenereringsspel. Denna prototyp testades på sistaårsstudenter på utbildningen Grafisk design och kommunikation vid Linköpings universitet. Utifrån resultaten av denna användarundersökning skapades en högupplöst prototyp av spelet, som värderades av målgruppen. Resultatet av studien blev ett idégenereringsspel som upplevdes positivt av målgruppen. Spelet går ut på att slumpvis dra kort ur tre olika kategorier av lekar: brainstorming-, associations- och scenariolekar. Tillhörande korten är en spelplan med rutor som är kopplade till de olika kategorierna, samt paus- och idésamlingsrutor. Genom att kombinera olika sorters idégenereringsmetoder kan variation och struktur skapas, vilket i sin tur kan leda till en mer varierad och inkluderande process. Målgruppen upplevde att spelet främjade idégenereringen och att det skulle underlätta i deras arbetsprocess. Detta gör att syftet med studien kan anses uppfyllt. / In the design industry, creativity and idea generation are very central parts of the workprocess. Today, the idea generation at these workplaces lacks structure and variety, which canmake it feel monotonous and perfunctory. To be effective in our creativity process and to beable to think “outside the box” a relaxed, open and safe environment is required. We alsotend to be more creative when we have fun, and playing games is something that has beenshown to stimulate our creativity. By including game elements in a work process, moreefficient and motivated employees can achieve better results in their work. The purpose ofthis study was to design a game aimed at professionals in the design industry, to facilitate thework processes and promote idea generation.Interviews with industry-active designers and project managers in Sweden were held, in orderto study their attitudes and routines in the process of idea generation. Based on theinterviews, different game concepts were created and evaluated, which resulted in a lowresolutionprototype of an idea generation game. This prototype was tested on senior yearstudents at the program of Graphic Design and Communication at Linköping University.Based on the results of this user test, a high-resolution prototype of the game was created andlater evaluated by the target audience.The result of the study was an idea generation game that generated a positive experienceamongst people in the target audience. The aim of the game is to randomly draw cards fromthree different game categories: brainstorming games, association games and scenario games.In addition to the cards there is a game board with fields that belong to the differentcategories, along with pause and idea collection fields. By combining different kinds of ideageneration methods, variation and structure can be created and lead to a more varied andincluding process. The target audience experienced the game as supportive of their ideageneration process and that it would facilitate their work processes. This makes the purposeof the study fulfilled.

Denna rapport är ett examensarbete för högskoleingenjör, teknisk design –Produktutveckling vid Luleå Tekniska Universitet. Den omfattar 10 arbetsveckorsarbete på 15 högskolepoäng utfört mellan 2016-10-10 och 2016-12-16. Uppdragsgivaren för detta projekt är företaget Zone Systems som tillverkar bådedigitala och analoga skyltar för in- och utomhusbruk. Målet med projektet är attskapa en produktserie för drive-in. I denna produktserie skall det ingå ramar tillprofilen Infinity som uppdragsgivaren redan tagit fram och som finns i olikastorlekar. Även en half-gate skall tas fram, vilket är det första som syns vid endrive-in och talar om för föraren vilken höjd fordonet max får ha. Dennaproduktserie skall gå att anpassa efter kundens önskemål, vara lättillverkad ochmöjliggöra att skylten går att snurra på. Materialval skall göras som klarar avutomhusmiljö samt ser till att produkterna är stabila. För att åstadkomma detta har relevant teori samlats in så som material,produktutveckling, färglära och kommunikation. En projektplan har också gjortssom har följts noga under hela projektet. Därefter påbörjades idéutvecklingen som bestod av olika idégenereringsmetodersom brainstorming, idéskiftmetoden, katalogmetoden, kategorisering och enworkshop bestående av sju personer. De idéer som genererats från dessa metodersamlades sedan ihop och en gallring av dem gjordes. Fyra koncept valdes ut vidgallringen- Det var koncepten Rör-ram, H-balk, Istappen och Ljuslådan. Ett koncept vidareutvecklades och konstruktionsförslag togs fram på detta. Ävenmock-ups och datormodelleringar togs fram för att sedan resultera i slutkonceptetBright. Därefter skissades en half-gate fram med designaspekt baserad påslutkonceptet. Denna modellerades även upp i CAD-programmet Siemens NX10.0 och verklighetstrogna bilder renderades på hela produktserien i LuxionKeyshot 5. Slutresultatet på produktserien låter kunden själv välja färg för att passa derasföretag. Skylten går även att snurra på och det material som användes är bockadstålplåt för att klara av utomhusmiljön och skapa en stabil grund. Även akrylplastanvänds för tätning och ljusutsläpp. Det är en moderniserad och nytänkandelösning för en produktserie till en drive-in samt tidlös tack vare dess smakfulladesign.

Denna uppsats är en studie med ett fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har estetlärares sätt att se på undervisning om idégenerering undersökts. Baserat på teorier kring hur styrdokumenten påverkar undervisning, vad kreativitet och idégenerering är i en skolkontext samt estetiska lärprocesser har följande frågor ställts: Vad har estetlärare för erfarenheter av undervisning om idégenerering? Vad beskriver estetlärare som framgångsrika metoder i undervisning kring elevernas idéer? Hur beskriver estetlärare sin roll i styrningen av elevernas arbete med idéer? Intervjuerna genomfördes med hjälp av en frågeguide för att skapa en riktning. Varje intervju är 30-40 minuter och spelades in. Efteråt transkriberades och analyserades intervjuerna och beskrivningarna respondenterna gav delades in i teman. Dessa teman fick rubriker utifrån vad respondenterna berättar i intervjuerna. Lärarnas erfarenheter kring undervisning av idégenerering handlar om att skapa förutsättningar genom att ge eleverna rätt förkunskaper, tillhandahålla relevant material och att skapa en trygg miljö. Under det arbetet intar lärarna olika roller, men den roll de refererar till mest är handledarrollen. Konstnärligt skapande tar tid vilket lärarna förhåller sig till både via att följa styrdokumenten men också genom att begränsa tiden för eleverna för att sätta en form av press på att det ska bli ett skapande. En balansgång är att förhålla sig till elevernas motivation, vilket gör att feedbacken och samtalen ser väldigt olika ut beroende på vad lärarna upplever att eleverna klarar av. Att jobba med samtal och feedback ses som en viktig metod i arbetet, likaså att skapa ingångar till projekt som begränsar men samtidigt öppnar upp för kreativitet. För att eleverna ska växa i sitt eget skapande undervisar lärarna om processen på olika sätt samt skapar ett klassrum där det är tillåtet att göra fel och att experimentera. Styrningen av elevernas arbete sker genom annan undervisning som skapar en väg för eleverna kring hur de ska jobba med egna idéer, exempelvis genom att jobba med en viss teknik. Beroende på undervisningssituation och elevernas individuella förmåga styr lärarna ibland väldigt tydligt medan eleverna ibland får stort utrymme då lärarna intar en mer bakåtlutad roll. Slutligen skapar bedömningen i form av betygsättning en viss styrning, dels eftersom eleverna vet om att de kommer bli bedömda men också eftersom det skapar ett visst sätt att jobba som pedagog. / This paper is a study with a phenomenological and hermeneutic perspective. Through qualitative research interviews, the experience of idea generation among teachers in aesthetics has been examined. Based on theories about how governing documents in school affect teaching, what creativity and idea generation means in a school context and aesthetic learning processes, the following questions were asked: What experience do teachers in aesthetics have of teaching about idea generation? Which methods do teachers in aesthetics describe as successful in teaching about students' ideas? How do teachers in aesthetics describe their role in the management of students' work with ideas? The interviews were conducted using a interview guide to create a direction. Each interview was 30-40 minutes long, and was recorded. The interviews were subsequently transcribed and analyzed, and the descriptions given by the respondents were divided into themes. These themes were given headings based on the respondents’ answers. The teachers' experiences of teaching idea generation is about creating good conditions, this by giving students the correct knowledge, providing relevant material and creating a secure and positive environment. During their work, teachers take on different roles, and the role most commonly referred to by the teachers is representing the mentor. Artistic creation takes time, which the teachers relate to, both by following the governing documents, but also by making time limits for the students’ work. This to pressure the students to be more creative. The teachers balance when relating to the students’ motivation, meaning that feedback and conversation differ considerably depending on the teacher’s perception of what the students are able to cope with. Working with conversation and feedback is seen as an important working method, as well as creating entrance for projects that limit but at the same time opens up for creativity. In order for the students to grow along with their own creation, teachers teach about the process in different ways trying to create a culture in the classroom where it is allowed to make mistakes and to experiment. The students' work is guided through other teaching that creates a way for students to work with their own ideas, for example by working with a certain technique. When taking on the mentor role, the teachers sometimes guide the work in a very distinct way, and other times take a less prominent approach allowing the student to work more freely. Finally, the assessment in the form of grading creates a certain degree of control, partly because the students are aware that they will be evaluated but also because it creates a certain way of working for the teacher.

Att generera idéer är någonting som pågår i många olika branscher. För att kunna generera idéer kan vissa sorters idégenereringstekniker användas, och dessa tekniker kan involvera olika sociala sammanhang. Vissa tekniker kräver att deltagaren genererar idéer på egen hand medan andra tekniker kräver att det är en grupp som samarbetar. De olika tekniker som kan användas har det forskats mycket om, och det finns en god akademisk grund. Däremot har det inte forskats mycket om hur det är att blanda dessa tekniker. För att skapa en ökad förståelse kring användningen av en eller flera tekniker under samma idégenereringssession har intervjuer med yrkespersoner som är involverade med kreativitet och idégenerering genomförts, samt en litteraturstudie. Detta har lett till en bredare förståelse av idégenerering. / Generating ideas is something that is done in a lot of different industries. To be able to generate ideas, some techniques can be used, and these techniques may involve different kinds of social settings. Some techniques demand that the participant generates ideas on an individual basis, whilst other demand a group. There is research about the different kinds of techniques that can be used so there is a good academic foundation, but there has not been a lot of research on the effects of mixing these techniques. To create a greater basis for knowledge about the usage of one or multiple techniques during one ideation session have interviews been held with different kinds of professionals involved with creativity and ideation as well as a literature review. This, in turn, has led to a greater knowledge about ideation.

Denna studie baseras på en fallstudie på myndigheten Statens tjänstepensionsverk (SPV). Myndigheten har hand om tjänstepensioner till personer som varit eller är statligt anställda. Studiens syfte var att kartlägga hur en svensk myndighet arbetar med innovationens in­ledande faser, idégenerering och idéhantering samt urval av idéer. Metoderna som användes var intervjuer av medarbetare samt en enkätundersökning på myndigheten. Resultatet visar att det råder olika uppfattning om vad som ska definieras som innovation bland de tillfrågade. Det finns i dagsläget inte något strukturerat sätt att arbeta med innovationens inledande faser på SPV. Däremot finns det en tydlig process för idéer kopplat till utvecklingsarbete. Förslag och idéer på mindre vidareutvecklingsprojekt kan hanteras direkt i teamen, medan vid mer omfattande idéer behövs ett initiativ skickas in för att därefter prioriteras i en gemensam portfölj. I studien framkom det att för idéer som inte rör det dagliga utvecklingsarbetet så var processen mer otydlig. Över 29 % svarade i enkätstudien att de inte visste var de ska vända sig med idéer. Urvalet av idéer sker direkt i teamen tillsammans med chef i de fall förslagen inte är allt för omfattande. För större projekt sker urvalet av de som ansvarar för portföljen. Fyra grundläggande kriterier vid urval och prioritering framkom. Dessa var kundnytta, rätts­säkerhet, effektivitet och kvalitet. / This study was based on a case study on Statens tjänstepensionsverk (The National Government Employee Pensions Board, SPV). The government agency handles occupational pensions for persons that are or have been a government employee. The purpose of this study was to chart how a Swedish government agency works with the front end of innovation, idea generation and idea management together with selection of ideas. The methods used were interviews of co-workers and a survey on the government agency. The result shows that there are different opinions about what are to be classified as an innovation and not among those surveyed. Today, there are no structured way to work with the front end of innovation at SPV. However, there are a clear process for ideas concerning development, where suggestions and ideas for smaller development projects can be handled directly by the teams, whilst for more large-scale projects an initiative must be sent in for prioritizing in SPV’s joint portfolio. In the study it emerged that for ideas concerning the daily development work the process is more indistinct. Over 29 % answered in the survey that they did not know where to go if they came up with an idea. The selection of ideas is done directly in the teams together with the boss in those cases the idea is not too extensive. For larger projects, the selection is made by those responsible for the portfolio. Four fundamental criteria used for selection and prioritising where found. These were customer value, the rule of law, effectiveness and quality.

Idégenerering är den första fasen i en innovationsprocess och för att hantera den så finns det idéhanteringssystem som kort fattat är till för att generera, hantera, utveckla och utvärdera idéer. Den här processen är väldigt svår, vilket oftast har lett till att företag väljer att använda sig av en, eller flera experter för att utvärdera de idéer som kommer in. Detta är förmodligen den bästa lösningen när det gäller effektivitet och inkrementella innovationer. Däremot så är det inte optimalt när det kommer till medarbetarnas motivation, engagemang, kreativitet, idéernas kvalité och de radikala/diskontinuerliga innovationerna. Därför så har det här arbetet undersökt hur ett deltagardemokratiskt idéhanteringssystem kan fungera personalägda företag. Detta undersöktes genom fem intervjuer med respondenter som jobbade på personalägda företag, litteratursökning inom områdena deltagandedemokrati, idéhantering och personalägande, samt idégenereringsmöten med sakkunniga. Resultatet av arbetet blev ett tvåstegssystem som ska kunna hantera komplexiteten av idégenerering, hantering, utveckling och utvärdering. Det första steget är en öppen plattform där alla i företaget kan lägga in idéer, diskutera idéer och ändra idéer. På den här plattformen kan medarbetarna sedan rösta upp de idéer som dem tycker är bäst och bör tas vidare. När en idé får många uppröstningar så tas den vidare till nästa del av systemet. Fördelarna med det här steget är att företaget kan mobilisera medarbetarens kreativitet och kunskap på ett mycket bättre sätt. Till nästa del sätts en grupp ihop av personer som berör eller berörs av idéen ihop för att använda sin kontextuella kunskap för att diskutera och utvärdera idéen. Om den första urvalsgruppen är för stor för detta så görs ytterligare ett urval, för att gruppen ska kunna diskutera idéen på ett effektivt och konstruktivt sätt. När denna grupp är klar så läggs det fram ett slutgiltigt förslag som denna grupp får rösta på om det ska gå vidare eller inte. Här skapas en större känsla av delaktighet hos medarbetarna och en större förståelse/acceptans för de beslut som tas. Med det här idéhanteringssystemet stärks också medarbetarnas motivation och engagemang. Allt detta redovisas i en modell som visualiserar hur systemet fungerar och vilka vägval som görs under processen gång.