Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: In press. Paper 2: Submitted.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %. På basis av enkätmaterialet gjorde vi ett extremgruppsurval inför intervjuundersökningen. I extremgrupp 1 ingick lärare som använde sig av musik i stor utsträckning samt hade ett genomtänkt syfte med musikanvändandet. I extremgrupp 2 återfanns de idrottslärare som hade ett litet användande samt färre genomtänkta syften med sitt musikanvändande. Vi valde att genomföra fyra intervjuer vilka innefattade två respondenter från respektive extremgrupp.</p><p>Resultat</p><p>Vi kunde se att 77 % av de undersökta idrottslärarna använde sig av musik i stor utsträckning i sin undervisning. Samtliga idrottslärare valde att använda musik inom disciplinerna dans och styrka/kondition, en stor andel använde sig även av musiken inom gymnastik (90 %) samt inom lekar (74 %). Vad gällde syftestillämpningen kunde vi konstatera att 69 % av lärarna hade ett genomtänkt syfte med sitt musikanvändande. Med avseende på de generella syftena fann vi en relativt jämn fördelning mellan de pedagogiska, organisatoriska samt de motivatoriska syftena. Då vi såg till det specifika syfte lärarna hade med sin användning av musik kunde vi urskilja en relativt jämn fördelning med en svag övervikt för syftena start- och stoppsignal, förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna. De största påverkansfaktorerna till idrottslärarens musikanvändning och syftesbruk var ramfaktorer, elevpåverkan samt idrottslärarens försocialisation.</p><p>Slutsats</p><p>Musiken förekommer i idrottsundervisningen främst som start- stoppsignal, för att förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna i idrottsundervisningen. Undersökningen visar på att musiken används i stor utsträckning av idrottslärarna och framför allt inom disciplinerna dans, styrka/kondition och gymnastik. Det finns inget generellt syfte som dominerar gällande idrottslärarens musikanvändande.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen? Metod Vi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %. På basis av enkätmaterialet gjorde vi ett extremgruppsurval inför intervjuundersökningen. I extremgrupp 1 ingick lärare som använde sig av musik i stor utsträckning samt hade ett genomtänkt syfte med musikanvändandet. I extremgrupp 2 återfanns de idrottslärare som hade ett litet användande samt färre genomtänkta syften med sitt musikanvändande. Vi valde att genomföra fyra intervjuer vilka innefattade två respondenter från respektive extremgrupp. Resultat Vi kunde se att 77 % av de undersökta idrottslärarna använde sig av musik i stor utsträckning i sin undervisning. Samtliga idrottslärare valde att använda musik inom disciplinerna dans och styrka/kondition, en stor andel använde sig även av musiken inom gymnastik (90 %) samt inom lekar (74 %). Vad gällde syftestillämpningen kunde vi konstatera att 69 % av lärarna hade ett genomtänkt syfte med sitt musikanvändande. Med avseende på de generella syftena fann vi en relativt jämn fördelning mellan de pedagogiska, organisatoriska samt de motivatoriska syftena. Då vi såg till det specifika syfte lärarna hade med sin användning av musik kunde vi urskilja en relativt jämn fördelning med en svag övervikt för syftena start- och stoppsignal, förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna. De största påverkansfaktorerna till idrottslärarens musikanvändning och syftesbruk var ramfaktorer, elevpåverkan samt idrottslärarens försocialisation. Slutsats Musiken förekommer i idrottsundervisningen främst som start- stoppsignal, för att förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna i idrottsundervisningen. Undersökningen visar på att musiken används i stor utsträckning av idrottslärarna och framför allt inom disciplinerna dans, styrka/kondition och gymnastik. Det finns inget generellt syfte som dominerar gällande idrottslärarens musikanvändande.

Sammanfattning Syftet med studien var att ta reda på om och hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i åk 1-6. Frågeställningar som användes var: Hur talar läraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? På vilket sätt kan man se att läraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser läraren vara viktiga förutsättningar för en skadefri idrottsundervisning? Metoden som användes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med årskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lärarna samt eleverna. Under intervjuerna användes en intervjuguide med öppna frågor där intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lärare i idrott och hälsa som arbetade i åk 1-6. Resultatet av observationerna var att lärarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och påminna om rätt utrustning. Man kunde även se att lärarna arbetade skadeförebyggande då de var noga med valet av material och formandet av miljön. Genom intervjuerna framkom att lärare ansåg att det är viktigt att vara noggrann med kontroll av material, ha tydliga regler samt att vara närvarande under lektionerna för att undvika skador. Slutsatsen av studien är att de för studien observerade och intervjuade lärarna arbetar skadeförebyggande. Lärarna använder flera metoder och de anser att skadeförebyggande arbete är viktigt. Dock framkom det att mindre vikt lades på skadeförebyggande undervisning. De undersökta lärarna framhöll att tid och antalet elever i klasserna var påverkande faktorer när det gällde skadeförebyggande undervisning. Nyckelord: Skada, Skadeförebyggande arbete, Skola, Idrott och hälsa / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor:   -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare? -          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg?   Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning.   Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever. Gällande ordningsbetyg är den generella åsikten negativ då elever inte vill bli bedömda på personliga egenskaper. Ordningsbetyg kan mycket väl påverka maktrelationen i klassrummet samt skapa en distanserad relation mellan lärare och elever. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med att motivera sina elever att delta i undervisningen. För att uppfylla syftet i studien använder vi oss av följande frågeställningar. Vilka metoder använder lärarna i ämnet idrott och hälsa för att få med så många elever som möjligt i undervisningen? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevernas motivation till ett aktivt deltagande? Metod Studien har en kvalitativ ansats som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna i studien är tre verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa från Stockholms kommun och tre verksamma lärare från Sundsvall kommun. Lärarna kommer från skolor som är storleksmässigt likvärdiga. Totalt genomfördes sex intervjuer som varade mellan 50 och 90 minuter. Intervjupersonerna var fyra män och två kvinnor, vilka har varit verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa mellan två och nio år. Intervjuerna spelades in på en diktafon och transkriberades Respondenternas svar på intervjufrågorna kopplades till frågeställningarna och sattes därefter i relation till den teoretiska utgångspunkten. Resultat Resultatet visar att lärarna är eniga om att de elever som måste motiveras är de elever som inte är fysiskt aktiva utanför skolan.  Faktorer som lärarna anser påverkar elevernas motivation är bland annat gympakläder och lektionsupplägg. Kamraternas betydelse samt den tidsbrist som ofta uppstår i samband med lektionerna är också orsaker som kan bidra till minskad motivation hos elever. Slutsats Resultatet i studien visar att lärarna i ämnet idrott och hälsa har metoder och förslag på hur de kan förbättra och förstärka elevernas motivation till ämnet. Dock kan vi se att det kanske inte enbart är elevernas motivation som behöver öka utan även lärarnas.

No description available.

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever, arbetar och ser på religiösa dilemman som kan uppstå i samband med idrottsundervisningen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ intervjuundersökning med sex lärare gjorts. Resultatet visar på en spridning av uppfattningar och attityder bland de intervjuade lärarna. Enligt denna studie blir elever i olika stor utsträckning begränsade att delta i idrottsundervisningen, enligt en del lärare sker det aldrig eller sällan medan en del menar att det förekommer ofta. Det har även visat sig vara svårt att veta om det är på grund av religion eller brist på motivation som eleverna ej deltar. En god dialog med eleverna är en förutsättning för att komma fram till lösningar så att alla oavsett religiös tillhörighet kan uppnå målen i idrott och hälsa. Det största problemet vid hanteringen av religiösa dilemman tycks enligt de intervjuade lärarna vara brist på tid.

Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl. Frågeställningar: Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på simundervisningen? Hur ser elever som inte kan/vill delta på simundervisningen på denna problematik? Metod Den metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken. Sammanlagt intervjuades tre lärare och nio elever, en lärare och tre elever intervjuades i varje skola, vid tre olika skolor. Lärarna intervjuades enskilt, medan eleverna intervjuades i grupper. Resultat Av de intervjuer som genomfördes med lärarna så har det visat sig att användningen av simhallar med tider endast för kvinnor är väsentlig, för flickor som inte kan delta på skolans simundervisning med resten av klassen. Det har även visat sig vara problematiskt för vissa elever, då de ibland inte fått den handledning de behöver för att kunna få en godtagen simundervisning. Slutsats Det verkar som att denna problematik för flickor kan vara ett hinder för de att få ett slutbetyg i ämnet idrott och hälsa, för att kunna förebygga detta så krävs kommunikation mellan skola och hem. Genom att uppmärksamma simkunnighetens innebörd för dessa flickor och deras familjer så kan förhoppningsvis en lösning finnas. Det krävs tid och engagemang från lärarens sida, och stöd från skolan. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av vitt friluftsliv i kommunala gymnasieskolor runt om i Stockholms län. Frågeställningarna är:   Bedrivs undervisning i vitt friluftsliv på gymnasieskolor runt om i Stockholms län? Hur bedrivs undervisningen i vitt friluftsliv? Finns det några faktorer som påverkar utformningen av undervisning i vitt friluftsliv? Metod: Studiens datainsamling gjordes genom intervjuer. Urvalet bestod av åtta stycken idrott- och hälsalärare på gymnasieskolor runt om i Stockholms län. För att få en spridning av urvalet över hela området delades Stockholms län in i tre zoner: norra sidan, innerstad och södra sidan. Utifrån dessa zoner listades alla kommunala gymnasieskolor och ett slumpmässigt urval gjordes. Tre intervjuer vardera skedde på norra respektive södra sidan och två intervjuer tog plats i innerstaden. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultat: Fem av åtta skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur undervisningen går till skiljer sig mellan skolorna. Vissa bedriver undervisning i säkerhet, längdskidor och långfärdskridskor under lektionstid, andra skolor använder sig av friluftsdagar för att undervisa inom detta och några skolor gör längre skidresor. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar utformningen av undervisningen. Exempel på dessa faktorer är tillgången till material, ekonomi, tid, elevers attityder och bakomliggande organisation. Slutsats: Det som framkommit i denna uppsats är att majoriteten av medverkande skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur den undervisningen går till varierar mellan de olika skolorna. Slutsatsen är att det går att bedriva undervisning inom vitt friluftsliv i Stockholms län men det finns ett antal faktorer som påverkar utformning och genomförandet av detta. / Aim: The purpose of this study is to explore the occurrence of snow/ice-dependent outdoor life in local secondary schools around the Stockholm area. The research questions are: Is there any education of snow/ice-dependent outdoor life practiced at secondary schools around the Stockholm area? How is the education of snow/ice-dependent outdoor life practiced? Are there any factors that can affect the design of the education of snow/ice-dependent outdoor life? Method: The study's data collection was done by interviews. The sample consisted of eight physical education teachers at secondary schools around Stockholm. To get a spread of samples across the entire Stockholm area, Stockholm was divided into three zones: the northern side, the inner city and the southern side. Based on these zones, all local secondary schools were listed and a random sample was drawn. Three interviews each occurred on the northern and the southern side and two interviews took place in the inner city. The first physical education teacher in the staff list at the selected school was contacted, the next teacher in the list was to be contacted if no response and if no response at all, a new school was to be contacted. The results have been analyzed based on the frame-factor theory. Results: Five of the eight schools practices some form of education in snow/ice-dependent outdoor life. How the education is exercised differs between schools. Some teaches safety, cross country skiing and skating in class, other schools use outdoor days to teach this and some schools do longer skiing trips. There have also been a number of factors that influence the design of education. Examples of these factors are access to equipment, finances, time, student’s attitudes, underlying organization etc. Conclusions: What has been shown in this study is that the majority of participating schools practices some form of education in snow/ice-dependent outdoor life. How the teaching is done can vary between the different schools. The conclusion of this study is that it is possible to practice education in snow/ice-dependent outdoor life in the Stockholm area but there are a number of factors that affect the design and implementation.