Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2. Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring. Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer. Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen. Att kostnadsföring påverkar bolagsbeslut i utformning av incitamentsprogram överensstämmer med studier, som visar att beslutsfattare i bolag anser att bolagets intressenter koncentrerar sig på den redovisade vinsten. / Background and problem: Swedish listed companies treat share-based payments as an expense since the adoption of IFRS 2. The adoption meant a change compared to previous accounting treatment, which triggered discussions regarding the consequences of such expensing. The question is if the expensing of share-based payments resulted in changes in the design of share-based incentive programs. Aim: Investigate whether the adoption of IFRS 2 has affected the design of share-based incentive programs in Swedish listed companies and explain the reason for such change. Method/Empirics: Information has been collected through annual reports from 42 Swedish listed companies over a period of ten years. In order to analyze the impact of IFRS 2, observations are made together with regression analysis where the impact of firm-specific determinants is accounted for. Conclusions: The existence of option plans are reduced between 2003 and 2005, while the number of share plans is increasing. The change takes place at the same time as the implementation process of IFRS 2 and is consistent with the assumption that the mandatory expensing of share-based payments is causing the change. The reason for expensing affecting corporate decisions regarding share-based incentive programs is that decision makers believes that company stakeholders focuses on reported earnings.

Syfte: Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger.   Metod: Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet. Resultat & slutsats: Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer. Detta eftersom revisorerna säger att de inte följer regelverken IFRS och IAS utan och innan vid en revision, de anser att det är bättre att följa praxis då IFRS och IAS ställer alldeles för höga krav på företagen. Uppsatsens bidrag: I likhet med förslag till fortsatt forskning har vi kommit fram till att det skulle vara mycket värdefullare med en jämförelse av lag och praxis istället för hur revisorn utför sitt arbete jämfört med vad som står i lagen. Detta eftersom att revisorn följer praxis noggrannare än IFRS ramverk. / Aim: To locate and understand the auditor’s verification problem recording the item goodwill in comparison with IAS and IFRS. Method: The scientific approach we have used is hermeneutic, which is to understand something. We have chosen to use a qualitative approach with five unstructured interviews with auditors from different auditing firms to collect our empirical data. The literature study was collected through scientific articles and literature that we search for through databases at the University of Gävle and Uppsala University. Result & Conclusions: The auditors trust the companies, and follow established practice rather than IFRS so that they do not see the valuation as a problem. We can not say that our result is generalizable since the study only contains five interviews. The conclusion is supposed to point out that IAS 36 can be difficult to follow in practice. Suggestions for future research: We recommend studying and comparing established practice, law and recommendations. This because the auditors say they do not use IFRS and IAS regulations, they think it is better to follow established practice because IFRS and IAS make too high demands on companies. Contribution of the thesis: Compared to suggestions for future research we realize that it would give more value for knowledge to compare law and praxis instead of comparing how the auditor is working compared to the law. That is because the auditor follows practice more strictly than the standards of IFRS.

Denna studie fokuserar på effekten av IFRS/IAS på earnings management. Huvudsyftet är att identifiera earnings management före och efter införandet av IFRS/IAS för att klargöra om de internationella redovisningsstandarderna har påverkat förekomsten av resultatmanipulering inom svenska börsbolag. Perioden som studeras är åren 2002-2008. För att identifiera earnings management används den modifierade Jones-modellen som går ut på att detektera förekomsten av godtyckliga periodiseringar som ett mått på resultatmanipulering. Vi kontrollerar även för om variablerna storlek och bransch kan förklara förekomsten av företeelsen före och efter införandet av IFRS/IAS. Urvalet är de 144 företag som var listade på Small-Cap, Mid-Cap och Large-Cap på stockholmsbörsen november 2011. Resultaten visar att IFRS/IAS inte har påverkat earnings management då förekomsten av godtyckliga periodiseringar förhåller sig relativt konstant under tidsperioden. Slutligen kunde vi finna resultat som visar att förekomsten av earnings management förekommer i större utsträckning bland företagen på Small-Cap och i IT- & Telekombranschen. / This study focuses on the effect of IFRS/IAS on earnings management. The main purpose is to identify earnings management before and after the adoption of IFRS/IAS to clarify if the international accounting standards have had any effect on the presence of earnings management in Swedish listed companies. The studied period is the years between 2002 and 2008. In order to identify earnings management we use the modified Jones-model which detects the presence of discretionary accruals as a measure of earnings management. Other variables such as firm-size and industry are also examined to see whether these firm specific features may explain the amount of discretionary accruals before and after implementation of IFRS/IAS. We consider a sample of 144 firms listed on Small-Cap, Mid-Cap and Large-Cap on the Swedish stock market in November 2011. The results show that IFRS/IAS has had no effect on earnings management, as discretionary accruals have remained relatively constant during the period before and after the adoption. Finally, the results indicate that firms listed on Small-Cap tend to manage earnings in a larger proportion than firms listed on Mid-Cap and Large-Cap. Also, there seems to occur significant more earnings management in firms of the Information Technology & Telecom Industry.

No description available.

<p>Purpose:</p><p>The purpose with this thesis is to describe and analyze how the new interna-tionally harmonized accounting standards IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 affect the financial statements of companies listed on the Stockholm Stock Exchange and if the new rules have an impact on these firms acquisition practice.</p><p>Method:</p><p>The sample frame of this thesis constitutes of the A-list and the O-list’s Attract 40 of the Stockholm Stock Exchange. From these lists a random sample of 30 compa-nies has been used in order to conduct the research. To fulfill the purpose the authors have used the methodological triangulation approach, i.e. the use of more than one re-search approach. First, a quantitative method has been used in order to understand how the new accounting standards have effected the companies’ financial statements. This research has been conducted by analyzing the companies’ annual reports from 2004 and 2005. To be able to examine how IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 affect the firms’ acquisition practices, the authors used a qualitative, survey-based, method.</p><p>Conclusion:</p><p>The quantitative research found that the new accounting standards have had a significant effect on the companies’ financial statements. The operating profits for the 30 companies examined rose with 9.54 per cent or 12.9 billion SEK due to the ac-counting change. This increase was also evident in the companies’ balance sheet where the assets and owners’ equity rose with over 7 billion SEK.</p><p>In the qualitative research the authors found that companies handle the accounting change in many different ways. The authors have found that the companies that have been most frequently engaged in acquisitions are also the ones that have been putting more effort in the adjustment of their acquisition process and more time to the trans-formation to IFRS 3, IAS 36 & IAS 38.</p><p>A factor that most companies have in common is that they have needed to adjust their standardized acquisition model for the non-amortization of goodwill, dismissals for re-structuring costs and the fact that assets need to be valued to its fair value. Furthermore, the fact that the companies now, according to IFRS 3, must identify and separate the in-tangible assets from the goodwill entry has made the due diligence process more rigor-ous. The acquisition process will therefore be more time-consuming and require more resources than before.</p> / <p>Syfte:</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att illustrera och analysera hur de nya, interna-tionellt harmoniserade, redovisningsreglerna IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 har påverkat de finansiella rapporterna hos företag noterade på Stockholmsbörsen och om de nya reg-lerna har haft en påverkan på dessa företags förvärvsprocess.</p><p>Metod:</p><p>Populationen från vilken författarna har tagit sitt urval i denna uppsats består av Stockholmsbörsens A-lista, samt O-listans Attract 40. Från dessa listor har ett slump-mässigt urval av 30 företag valts. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna använt den metodologiska triangulering, det vill säga använt flera forskningsmetoder. Först har en kvantitativ undersökning gjorts för att förstå hur de nya redovisningsreglerna påver-kat företagens finansiella rapporter. Detta har genomförts genom att undersöka årsre-dovisningar för åren 2004 och 2005. För att förstå hur dessa regler påverkat företagens förvärvsprocess har även en kvalitativ, enkätundersökning utförts.</p><p>Slutsats:</p><p>Den kvantitativa undersökningen visade att de nya redovisningsreglerna har haft en stor påverkan på företagens finansiella rapporter. Rörelseresultatet för de 30 fö-retagen i undersökning ökade med 9.54 procent eller 12.9 miljarder SEK på grund av redovisningsreglerna. Denna tendens visade sig också i företagens balansräkning där till-gångarna och det egna kapitalet ökade med över 7 miljarder SEK.</p><p>I den kvalitativa undersökningen visade det sig att företagens sätt att hantera de nya reg-lerna varierade stort. De företag som oftast var inblandad i förvärv är också de som har visat upp störst ansträngning för att anpassa sin förvärvsprocess efter de nya redovis-ningsreglerna IFRS 3, IAS 36 & IAS 38.</p><p>En faktor som en majoritet av företagen har gemensamt är att de har varit tvungna att anpassat sina standardiserade förvärvsmodeller på grund av de nya reglerna. Vidare så har det faktum att företagen enligt IFRS 3 måste identifiera och särskilja immateriella tillgångar från goodwill, bidragit till att göra företagens due diligence process mer omfat-tande och tidskrävande än innan de nya reglerna.</p>

<p>In the year of 2000 the European Commission adopted a communication</p><p>called EU Financial Reporting Strategy: the Way Forward. The communication intended to make all listed companies within the EU arrange their financial statements in accordance with</p><p>International Accounting Standards by 2005 at the latest. When the amendments of IFRS 3 was introduced in March 2004 it meant that companies from that moment on, when acquiring another company, have to allocate the part of the purchase price assignable to customer contracts and the related customer relationships as an intangible asset. IFRS 3 does not give any guidance whatsoever on how to</p><p>accomplish the above described allocation and estimate a true and fair value of customer contracts and relationships. Let alone any direction regarding the establishment of the remaining useful life of the customer relationships and contracts, which constitutes the</p><p>foundation of the fair valuation but also a true and fair view regarding amortizations. The purpose of this thesis is to examine how the establishments regarding remaining useful life of customer relationships and contracts have been done. Furthermore, the purpose of this thesis is to explain the decision process and motives that results in why management choose to apply the specific remaining useful life of customer relationships and contracts they do. This study has been carried out with a qualitative approach involving two listed group companies within three different industries, hence, six companies are involved in this thesis. Semi-structured telephone interviews have been made with the companies and the annual reports have been examined. In order to explain the actions behind the valuation and establishment process, the positive accounting theory has been used. None of the six companies taking part in this study have applied an outspoken method for the establishment of the remaining useful life of the customer relationships and contracts and only half of the companies have identified different customer groups. A relation can be identified between using an external consultant</p><p>and applying different remaining lives for different customer groups. All companies amortize the customer relationships and contracts on a straight-line basis. This can be explained by the positive accounting theory to some extent. All companies applied straight-line amortization even though some of them actually admit that a declining</p><p>balance would provide a fairer view. Furthermore, long amortization plans are used in some companies in order to decrease the amortization costs and hence increase the net income. Positive accounting has been applied in order to shift reported earnings.</p> / <p>Under år 2000 beslutade den Europeiska kommissionen om att anta ett</p><p>förslag som hette EU Financial Reporting Strategy: the Way Forward. Antagandet av förslaget innebar att alla noterade bolag inom EU skulle presentera sin redovisning och sina årsredovisningar i linje med bestämmelserna i IAS – International Accounting Standards senast år 2005. När lagändringarna i IFRS 3 introducerades i mars 2004 innebar det att noterade bolag vid företagsförvärv fortsättningsvis skulle allokera den del av köpeskillingen som är hänförlig till kundkontrakt och relaterade kundrelationer som immateriell tillgång i</p><p>balansräkningen. IFRS 3 ger ingen vägledning överhuvudtaget med avseende på hur bolagen ska genomföra den ovan beskrivna allokeringen och uppskatta ett rättvist värde på kundkontrakt och kundrelationer. Inte heller finns det någon anvisning angående fastställandet av livslängd på kundkontrakt och kundrelationer som i sin tur ligger till grund för en rättvis värdering och en rättvis avskrivningsplan.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fastställandet av livslängden på kundrelationer och kundkontrakt har utförts. Syftet är även att förklara beslutsprocessen och de bakomliggande motiven till varför företagsledningen väljer att använda den livslängd på kundrelationer och kundkontrakt de faktiskt gör. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats som har involverat två noterade</p><p>koncernbolag inom tre olika branscher, totalt har alltså sex bolag medverkat i uppsatsen. Semistrukturerade telefonintervjuer har gjorts med de involverade bolagen och även deras årsredovisningar har undersökts. För att kunna förklara handlandet angående värderingsprocessen och livslängdsprocessen har den positiva redovisningsteorin använts. Inget av de sex bolagen som medverkat i studien har använt sig av någon etablerad metod för att fastställa den återstående livslängden av kundrelationerna och kundkontrakten, och endast hälften av företagen har identifierat olika grupper av kunder. Ett samband har identifierats mellan att använda sig av en extern konsult vid fastställandet och att använda sig av olika återstående livslängder för olika kundgrupper. Alla sex företagen använder sig av linjär avskrivning på kundkontrakten och kundrelationerna. Detta kan till en viss gräns förklaras med positiv redovisningsteori. Alla företagen har använt sig av linjär avskrivning även om vissa av företagen till och med medger att</p><p>degressiv avskrivning skulle ge en mer rättvis bild. Dessutom har långa avskrivningstider använts i en del av företagen för att sänka avskrivningskostnaderna som i sin tur ökar resultatet. Positiv redovisningsteori har alltså använts för att flytta vinster till innevarande år.</p>

Summary The purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies’ attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor’s perspective. We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study. The questionnaire aims at measuring the same characteristics among the companies to find causal links, and the interviews are made to obtain a high internal validity so that connections between the body of regulations and the companies’ opinions and actions appear. The purpose of the theory chapter is to give the reader an understanding of what stock option plans are and why they are frequently used within companies. The IFRS 2 constitutes the base of the theory chapter. The international debate gives the reader a feeling for how common stock option plans are in the United States and what arguments there are for and against the expensing of stock options, which will be introduced in the United States in 2006. In our empirical chapter, we present the information collected from fifty-six companies by a questionnaire, followed by the interviews from the two companies that we have been in deeper contact with. We also present the opinions by the representatives from the two audit firms. The empirical chapter finishes with a calculation of the two interviewed companies changes in return on equity. The conclusion of this thesis is that the IFRS 2 is considered complicated by many companies. There is a lack of knowledge about the new standard among the companies and, for that reason; they are forced to seek help by audit firms, which result in large administrative costs, especially for smaller companies. We have observed that the attitude towards the IFRS 2 therefore differs depending on the company’s size. The IFRS 2 has a negative effect on net income for most of the companies with the exception of those who offer their employees stock options at market value, or have valued their stock option plans according to the “intrinsic method”. The change in return on equity has only a marginal effect for most companies. Further conclusions are that companies will not deviate from stock option programs as long as they are well-working incentives, but they may look them over more carefully and compare them to other alternatives. The audit firms are positive to the IFRS 2 and think that expensing stock options will lead to better comparability. Keywords: IFRS 2, Financial Strength, profitability, Stock options / Uppsatsens syfte är att undersöka vilka effekter införandet av IFRS 2 har på resultat, eget kapital, soliditet och räntabilitet för svenska börsnoterade bolag som har aktiva optionsprogram. Syftet är vidare att undersöka börsnoterade bolags attityd till IFRS 2, samt om det finns tendenser att frångå optionsprogram som ersättningsform p.g.a. de ändrade redovisningsreglerna. Vi vill även ta reda på hur revisorer ser på IFRS 2. Vi har använt oss av den deduktiva strategin och en blandning av en kvantitativ och en kvalitativ undersökningsmetod, i syfte att få en så fullständig klarhet som möjligt inom ämnesområdet. Enkätundersökningen strävar efter att mäta samma egenskaper hos undersökningsobjekten för att finna orsak-samband, medan intervjuerna syftar till att ge en hög intern giltighet så att samband mellan regelverk, åsikter och agerande framträder. Vi vill, genom informationen i teorikapitlet, att läsaren ska få en förståelse för vad optionsprogram är och varför det används inom företag. IFRS 2 och dess omfattning utgör grunden i teorikapitlet och syftar till att redogöra för vilken redovisningsteori som tillämpas i och med IFRS 2. Genom den internationella debatten vill vi att läsaren ska få en känsla för hur vanligt optionsprogram är i USA och vilka argument det finns för och mot införandet av kostnadsföring av optionsprogram, som sker i USA innan 2006 års utgång. I vårt empirikapitel presenterar vi enkätundersökningen där femtiosex svenska börsnoterade företag har medverkat. Därefter introduceras intervjuerna från de båda företagen vi varit i kontakt med, för att sedan följas åt av reflektioner från revisionsbyråernas två representanter. Empirin avslutas med en beräkning av de två intervjuade företagens räntabilitetsförändring. Vi har kommit fram till att IFRS 2 anses vara komplicerad av många företag och har framförallt för små företag medfört stora administrativa kostnader då många blir tvungna att söka hjälp hos revisionsbyråer. Attityden gentemot IFRS 2 verkar därför skifta beroende på företagens storlek. Resultatet har påverkats negativt för de flesta företag med undantag för dem som erbjuder sina anställda optioner till marknadsvärde eller tidigare har värderat optionerna enligt ”intrinsic-metoden”. Räntabilitetsförändringen har endast en marginell påverkan för de flesta företag. Så länge optionsprogrammen är väl fungerande incitament så har vi inte sett några tendenser till att företagen verkar frångå sina optionsprogram. Vi tror däremot att företagen hädanefter kommer se över sina optionsprogram noggrannare så att inte kostnaderna blir för stora. Det är möjligt att andra typer av incitament kommer bli vanligare t.ex. aktieköpsplaner. Revisionsbyråerna är mycket positiva till IFRS 2 och anser att jämförbarheten företag emellan har ökat sedan dess införande. Nyckelord: IFRS 2, Soliditet, Räntabilitet, egetkapitalreglerade - kontantreglerade ersättningar

Sammanfattning Titel: IFRS 13 - En dokumentstudie över implementeringens påverkan på delårsrapporter i fastighetsbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Johannes Fritzin och Pia Siewert Svensson Handledare: Bengt Bengtsson Datum: 2014-01-08 Bakgrund: Det har länge diskuterats hur tillgångar ska värderas och redovisas och flera standarder har införts genom åren. I och med införandet av IAS 40 fick företagen möjlighet att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Kritik har dock riktats mot detta värderingssätt och förste januari 2013 infördes IFRS 13 som bland annat ställer krav på ökade upplysningar. Syfte: Vårt syfte är att studera och beskriva hur väl bolagen inom fastighetsbranschen, som är skyldiga att följa IFRS 13, lever upp till upplysningskraven i sina delårsrapporter vad det gäller värdering av förvaltningsfastigheter. Vi vill också belysa eventuella skillnader och likheter mellan företagens upplysningskvalité och vad dessa kan bero på. Därutöver tänker vi undersöka om implementeringen bidragit till mer information i företagens delårsrapporter.   Metod: Studien är en dokumentstudie av delårsrapporter rörande företag i fastighetsbranschen. I studien utförs en kvalitativ innehållsanalys av delårsrapporterna med utgångspunkt från upplysningskraven i IFRS 13. Analys och slutsats: Vi har analyserat fjorton olika företag. Vår slutsats är att det skiljer sig mycket mellan företagen hur väl de uppfyller kraven. De flesta av de fjorton företagen är ganska dåliga eller dåliga på att följa upplysningskraven. Framförallt är företagen dåliga på att lämna precisa indata, men de är också dåliga på att konkret uppge vilken värderingsnivå de verkligen använder. De faktorer som verkar mest sammanhängande med lågt uppfyllande av upplysningskraven är stor spridning både geografiskt och vad gäller fastighetstyp. Så företag med förvaltningsfastigheter på ett fåtal orter och inom samma bransch uppfyllde kraven bättre. När det gäller implementeringen visar undersökningen att upplysningarna i de flesta fall har ökat under de senaste fem åren. Dock har bara fyra företag ökat sina upplysningar mellan 2012 och 2013 då IFRS 13 infördes. Förslag till fortsatt forskning: Genomföra studien igen längre fram när företagen har haft lite mer tid att ta till sig IFRS 13 och se om det medför en förbättring. Samt för att få ett ännu tydligare orsakssamband genomföra studien på fler företag, till exempel i hela Skandinavien. Uppsatsens bidrag: Studien ger en bild av hur väl företagen följer den nya standarden IFRS 13 och den visar också att än så länge så har standarden inte fullt ut haft den avsedda verkan som var tänkt. Studien ger också en bild av vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom hur väl kraven uppfylls. För eventuella användare av IFRS 13 ges också en tydligare bild av vad upplysningskraven verkligen innebär och hur andra företag gör för att uppfylla kraven. Nyckelord: IFRS 13, verkligt värde, fastighetsbranschen, förvaltningsfastigheter, upplysningskrav / Abstract Title: IFRS 13 - A document study over the implementation impact on the interim financial statements in the real estate business Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Johannes Fritzin and Pia Siewert Svensson Supervisor: Bengt Bengtsson Date: 2014-01-08 Background: It has for a long time been discussed how assets are to be valued and presented and several standards have been introduced over the years. With the introduction of IAS 40, companies had the opportunity to evaluate the investment properties at fair value. Critics have however been made against this valuation method and in the first of January 2013 IFRS 13 was introduced which among other things requires increased disclosures. Aim: Our purpose is to study and describe how well the companies in the real estate industry, who are required to comply with IFRS 13, lives up to the disclosure requirements in its interim reports in terms of the valuation of investment properties. We also want to highlight any differences and similarities between corporate disclosure quality and what these may be due. In addition, we intend to examine whether implementation has contributed to more information in the companies' interim reports. Method: The study is a document study of interim reports on companies in the real estate industry. In the study was a qualitative content analysis conducted of the interim reports based on the disclosure requirements of IFRS 13. Analysis and conclusions: We have analyzed fourteen different companies. Our conclusion is that there is big different between the companies how well they meet the requirements. Most of the fourteen companies are pretty bad or bad to follow the disclosure requirements. Above all, companies are bad about leaving precise input, but they are also poor at concrete specify the measurement level they actually use. The factors that seem most consistent with low fulfillment of disclosure requirements are wide distribution both geographically and by property type. So companies with investment properties at a few locations and within the same industry met the requirements better. In terms of implementation, the survey shows that the information in most cases has increased over the past five years. However, only four companies increased their disclosures between 2012 and 2013, when IFRS 13 were introduced. Suggestions for future research: Conduct the study again later when companies have had a little more time to take in IFRS 13 and see if it results in an improvement. And to get an even clearer causal link conduct the study on more companies, such as in Scandinavia. Contribution of the thesis: The study provides a picture of how well companies comply with the new standard, IFRS 13 and it also shows that so far the standard has not fully had the intended effect as intended. The study also provides a picture of what factors might underlie how well the requirements are met. For any users of IFRS 13 it also provides a clearer picture of what the disclosure requirements really means and how other companies are doing to meet the requirements. Keywords: IFRS 13, Fair value, the real estate, investment properties, disclosure requirements

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena. För att styrelsen ska kunna säkerställa att de verkliga värdena är rättvisande anges ofta interna kontroller som en metod för att förhindra de risker som på ett negativt sätt riskerar påverka tillförlitligheten av värderingarna. Uppsatsen syfte är att förstå hur interna kontroller kan påverka tillförlitligheten av verkliga värden inom nivå tre, samt hur interna kontroller av verkliga värden inom nivå tre skiljer sig gentemot interna kontroller av verkliga värden inom nivå ett och två. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ undersökningsansats där intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Telefonintervjuer har genomförts med kunniga personer inom ämnesområdet som jobbar hos de största revisionsbolagen i Sverige. Resultatet från studien visar på att interna kontroller kan påverka tillförlitligheten för verkliga värden inom nivå tre på två huvudsakliga sätt. Dels genom kontroll av de operativa riskerna. Det vill säga kontroller av de system och metoder som används vid värderingarnas tillvägagång. Dels genom interna kontroller av karaktären av verkliga värden inom nivå tre och den inneboende osäkerheten som där finns. Sådana kontroller handlar framförallt om att kontrollera gentemot historiken för liknande tillgångar. Studien har även påvisat skillnader i interna kontroller för verkliga värden i de olika nivåerna, skillnader som kan förklars utifrån de olika verkliga värdenas karaktär. Verkliga värden inom nivå tre anses vara mer komplexa och avancerade att framställa än verkliga värden inom övriga två nivåer varpå de även är svårare att kontrollera. Resultatet av kontrollerna för värderingar inom nivå tre är därmed en bedömning av huruvida de verkliga värdena är rimliga eller inte, medan det vid kontroll av värderingar inom övriga två nivåer är lättare att bedöma huruvida de verkliga värdena är rätt eller fel. / Valuations at fair value is often said to be relevant since they reflect current business events. However, the reliability of the valuations is questioned. Especially for does fair values that are categorized in level three of the valuation hierarchy contained in the accounting standard IFRS 13. Those valuations are carried out without access market data from an active market. The inputs to the valuation models used is then often the company´s own assumptions and estimates of future events associated to the asset for which at the measurement date the outcome is highly uncertain. The reliability of fair values in level three is then questioned as an inherent uncertainty arise over the outcome of the assumptions and estimates that are done, an inherent uncertainty that also risk to result in biased fair values by the petitioners. In order for the board to ensure that the financial statements are true and fair, internal controls is often mentioned as a method to prevent the risks that in a negative way might affect the reliability of  fair values. The aim of this paper is to understand how internal controls can affect the reliability of fair values that are categorized in level three, and how internal controls of fair values in level three distinct against internal controls of fair values in level one and two. The study was conducted using a qualitative research approach where interviews were selected as data collection method. Telephone interviews were conducted with competent people in the subject area who works for the largest accounting firms in Sweden. The result from the study indicates that internal control has a positive impact on the reliability of fair values in level three. The way internal controls can affect the reliability can be done in two main ways. It can be done through internal controls of the operative risks. That is to control the systems and methods used in the valuation approach. It can also be done through internal controls of the nature of fair values in level three and the inherent uncertainty contained therein. Such controls is mainly about to control against the history of similar assets. The study has also shown differences in internal controls of valuations between the three levels that can be explained by the difference in nature of the separate fair values. Fair values in level three is considered more complex and advanced to produce than fair values in the other two levels whereupon they are also harder to control. The outcome of internal controls of fair values in level three is thus to assess whether the fair values is reasonable or not, while in the other two levels it is easier to assess whether the fair value is correct or not.

The aim of this thesis is to investigate the effect of two specific external, to the principal-agent relationship, influences on executive pay practices in the UK, namely pay consultants and the introduction of the International Financial Reporting Standards (IFRS). The thesis consists of three essays. In the first essay, I examine the role of pay consultants in UK CEO pay practices. The results illustrate that their role is not consistent with the predictions of the managerial power theory. More specifically, pay consultants do not try to help managers towards the expropriation of shareholders' wealth; on the contrary I show strong indications that pay consultants urge firms towards the adoption of more incentive based CEO compensation. Moreover, I report that economic characteristics (e.g. firm size, complexity of the contract) rather than CEO power explain the firm's choice to hire a compensation consultant. These results are robust to selection bias controls. The results of this essay indicate that pay consultants play a less "sinister" role than what the managerial power theory suggests and that their advice and expertise can assist firms design an optimal executive pay contract. In the second essay, I examine the existence of managerial opportunism at the switch from UK GAAP to IFRS. I find strong indications that the restatements from UK GAAP to IFRS have not been manipulated by managers. I examine the existence of such behaviour under different specifications and for different types of CEOs that one would expect to engage in opportunistic behaviour to maximise the expected personal wealth. The research design that I adopt makes the results less prone to methodological issues common in studies in this area. Positive Accounting Theory literature has established that managerial opportunism seriously affects accounting choice. The results of this essay imply that with respect to IFRS restatements, where managers had strong incentives to manage future earnings, I find no signs of manipulation. This essay thus puts into question the Positive Accounting Theory Paradigm. In the third essay, I examine the effect of IFRS on the use of performance measures for evaluating and rewarding managers. This essay illustrates that firms make less use of accounting based performance measures due to the introduction of IFRS. I explain these results based on the predictions of optimal contacting theory. I claim that IFRS adds unnecessary "noise" to accounting numbers not relevant to the managers' actions. This is mainly due to the adoption of "fair value" accounting, which makes accounting earnings more value relevant and therefore useful for firm valuation purposes; however, "fair value" accounting also makes accounting numbers more volatile and sensitive to market movements. If this increase in volatility is related to events outside the managers' control, this makes the use of accounting based performance measures less useful for evaluating and rewarding managers. The results of this essay imply that IFRS might have made accounting earnings more useful for stock market purposes, e.g. firm valuation, but this has happened at the expense of other purposes that accounting serves, e.g. contracting.