Den första januari 2019 trädde en ny redovisningsstandard IFRS 16 i kraft gällande leasing som ersatte den tidigare standarden IAS 17. Implementeringen innebar att leasingavtal skall endast redovisas som finansiell leasing och inte som operationell med visst undantag som analogt med tidigare forskning resulterar till förändringen i företagets finansiella rapporter. Standarden förväntas därmed bidra till en mer transparent bild av finansiell ställning. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan IFRS 16 har på de finansiella nyckeltalen som baseras på de faktiskt siffror för nordiska börsnoterade bolag under två tidsperioder: 2018 och 2019, samt 2018 och 2020. Urvalet omfattar 340 nordiska börsnoterade företag som är listade på Nasdaq inom fyra branscher: finans, detaljhandel, logistik och telekom. Nyckeltalen som undersöktes var soliditet, skuldsättningsgraden, EBIT, EBITDA, ROE och ROA. Valet av nyckeltal grundades på de tidigare forskning, där Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018) är den huvudsakliga källan. För att undersöka sambandet mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i nyckeltal genomfördes ett beroende t-test med jämförelse mellan fyra branscher och fem länder inom Norden. Studien finner statistik samband mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i samtliga nyckeltal för tre av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2019. En vidare påverkan på tre av sex nyckeltal kunde beaktas för två av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2020. Undersökningen resulterade till ett statiskt stöd mellan IFRS 16 och förändringen i fyra av sex nyckeltal för fyra av fem länder under första tidsperioden. Under andra tidsperioden har tre av fem länder bekräftat statistiskt stöd för tre av sex nyckeltal. / On the first of January 2019, a new accounting standards IFRS 16 was introduced to replace the former standard IAS 17 which prescribes the accounting policies that are applied to leasing. The new standard is expected to conduce a more transparent image of the company's financial status. The purpose of this study is to identify what effect the new standard IFRS 16 has on the financial ratio which is based on the actual numbers of the Nordic publicly listed companies over the course of three years. The selection of the study includes 340 Nordic publicly listed companies in Nasdaq in four different industries: finance, retail business, logistics and telecom. The ratios that were examined during this study are solidity, debt-to-equity ratio, EBIT, EBITDA, ROE and ROA. To study the correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio, t-test was carried out with comparisons between four industries and five Nordic countries. The study finds static correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio in three out of four industries over the course of 2018 to 2019. An additional effect on three out of six ratios was found in two out of four industries during the period from 2018 and 2020. As a result of this study a static correlation between the IFRS 16 and the alteration of ratio in four out of six countries in four out of five countries over the first period of time. Over the second period of time three out of five countries has confirmed a static correlation for three out of six ratios.

Bakgrund: IFRS 3 togs fram för att öka transparensen i de finansiella rapporterna genom att i högre grad särskilja immateriella tillgångar från goodwill och därmed höja informationsvärdet och beslutsanvändarbarheten för användare av de finansiella rapporterna. Ur ett svenskt perspektiv har dock inte IFRS 3 fått det genomslag IASB önskat, och det är därför av intresse att försöka förklara vilka revisorsspecifika faktorer som har en påverkan på hur IFRS 3 tolkas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängden allokerad goodwill vid rörelseförvärv enligt IFRS 3. Metod: Genom ett eklektiskt angreppssätt och deduktion försöker vi förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängd allokerad köpeskilling till goodwill vid rörelseförvärv. Sekundärdata används och studien är av tvärsnittsdesign. Resultat: Resultatet visar att byråtillhörighet samt revisorns geografiska placering har påverkan på goodwillredovisningen. De företag med KPMG som revisionsbyrå har en lägre andel av köpeskillingen hänfört till goodwill, och likaså för de företag som är kunder hos de mindre kontoren. Kunskapsbidrag: Genom att försöka förklara vilka faktorer som påverkar goodwillredovisningen bidrar studien med kunskap till området kring vad som påverkar, eller inte påverkar, tolkningen av IFRS 3 på en revisorsspecifik nivå. Studien visar att byråskillnader existerar och har påverkan i hur IFRS 3 tillämpas samt att det studien bidrar med ett nytt perspektiv kring teorin om att större kontor är mer oberoende av sina klienter. / Background: IFRS 3 was brought to the accounting practice to increase transparency in the financial reports by separating intangible assets from goodwill to a higher degree and thereby increasing the informational value and decision usefulness for users of the financial reports. However, IFRS 3, from a Swedish perspective, has not had the impact that was wished for by the IASB, and hence it is of interest to try to explain which auditor specific factors that have an impact on the interpretation of IFRS 3. Purpose: The purpose of this study is to explain which auditor specific factors that affects the amount of the purchase price allocated to goodwill in case of acquisitions according to IFRS 3. Method: By using an eclectic approach with multiple theories and a deductive method we are trying to explain which auditor specific factors that affects the allocation of the purchase price to goodwill in case of acquisitions. The study uses secondary data and the study is of cross-sectional design. Result: The results indicate that factors that affect the allocation of the purchase price to goodwill are the auditor’s geographical location and to which bureau the auditor belongs to. Clients to KPMG experience a lower allocation of the purchase price to goodwill compared to its branch colleagues. The same result is shown for smaller offices. Contribution: By trying to explain which factors that affect the allocation of the purchase price this study contributes with knowledge regarding which factors do, or do not, affect the interpretation of IFRS 3 on an auditor specific level. The study shows that differences between bureaus exists and has an impact on how IFRS 3 is applied in practice. It also debates earlier theory stating that bigger offices should be less dependent on its clients which we find no evidence of. Instead we find that smaller offices are less dependent and thus producing audits with higher quality.

The 1st of January 2019 a new leasing standard was introduced, IFRS 16, where all leasing agreements are included in a company’s financial statements. The new standard was developed against the backdrop of the old standard that enabled companies to withhold leasing agreements of large values from the financial statements, which subsequently allowed them to present an enhanced picture of a company’s financial strength. The introduction of IFRS 16 eliminated the possibility of expensing a leased asset. The baseline in IFRS 16 is that the party who has the right of use of the leased asset is responsible for reporting the asset in the financial statements. According to the standard, a leased asset should be capitalized on the financial statements as a right of use and as a lease liability. Large unlisted Swedish companies can choose to apply IFRS as an accounting method when preparing their consolidated financial statements, however, they also have the choice to apply K3, which is a regulatory framework for larger Swedish companies. In K3, a leasing agreement can be reported in two different ways depending on the financial meaning of the lease agreement, either as an operational agreement or a financial agreement. A financial agreement according to K3 capitalizes the asset on the income statement and the balance sheet while an operational agreement expenses the leased asset. These different ways of reporting a lease agreement contributes to companies’ reporting over their financial position looking differently. Moreover, their key figures which are a key part for a company and their stakeholders are also affected, enabling companies to give a different outlook depending on the approach they decide to take. The purpose of this study is to investigate what differences it means for a company’s accounting depending on which leasing standard they choose to apply and how these differences affect a managers choice of accounting standard. Furthermore, we will examine what effects the chosen standard will have on a company’s financial reports and key figures, and if they affect the companies stakeholders. To illustrate the effect the standards have on the accounting, the study’s empirical chapter consists of hypothetical case examples. The results of the hypothetical case studies have been analyzed based on IASBs and the Swedish accounting board’s qualitative characteristics, as well as with selected key figures and economic theories. The study’s results show that the biggest difference between the K3 and IFRS standards are when an operational lease agreement is reported. The reporting of an operational lease agreement according to K3 results in financially stronger numbers compared to reporting according to IFRS. The results also show that reporting according to K3 means more uncertainty regarding the portrayal of a fair picture of a company’s financial position. For a company with a large share of operational leasing agreements, our conclusion is that a company’s financial reports benefit from reporting according to the K3 regulation. However, we believe reporting according to the K3 regulations does not meet the characteristics fair picture and comparability and if it is of the greatest interest to a stakeholder or company leader, we consider the regulations IFRS 16 to be most appropriate. For a lease agreement which is classified as a financial lease agreement there are small differences between the accounting standards. The results also show that a lease agreement classified as an operational agreement under K3 and runs for twelve months, is reported according to the same methods as IFRS. For a company with financial leases or leases that are shorter than twelve months, a choice of accounting standard has little effect on a company’s reporting and therefore our conclusion is that IFRS should be applied because IFRS gives greater credibility to a company as it is an internationally accepted standard. This study is hereafter written in Swedish. / Den 1 januari 2019 infördes en ny leasingstandard, IFRS 16, som innebär att alla leasingavtal ska redovisas i ett företags rapport över finansiell ställning. Standarden har tagits fram då den tidigare standarden möjliggjorde för företag att hålla leasingavtal av stora värden utanför rapporten över finansiell ställning och på så sätt framföra en förskönad bild av ett företags finansiella ställning. Införandet av IFRS 16 eliminerade möjligheten att kostnadsföra en leasad tillgång. Utgångsläget i IFRS 16 är att den part som har nyttjanderätten över tillgången har skyldighet att redovisa tillgången i rapporten över finansiell ställning. En leasad tillgång ska enligt standarden kapitaliseras på rapporten över finansiell ställning som en nyttjanderätt och en leasingskuld. Större svenska onoterade företag kan välja att tillämpa IFRS som redovisningsmetod vid upprättandet av sin koncernredovisning men de har också valet att tillämpa K3, som är ett regelverk för större svenska företag. I K3 kan ett leasingavtal redovisas på två olika sätt beroende på leasingavtalets ekonomiska innebörd, antingen som ett operationellt avtal eller som ett finansiellt avtal. Ett finansiellt leasingavtal enligt K3 kapitaliserar tillgången på resultat- och balansräkningen medan vid ett operationellt leasingavtal kostnadsförs den leasade tillgången. Dessa olika sätt att redovisa ett leasingavtal bidrar till att ett företags rapporter över finansiell ställning kommer se olika ut och således också deras nyckeltal som är en väsentlig del för både ett företag och dess intressenter. Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader det innebär för ett företags redovisning beroende på vilken leasingstandard de väljer att tillämpa och hur dessa skillnader påverkar en företagsledare vid val av regelverk. Vidare kommer vi studera effekterna redovisningen har på ett företags finansiella rapporter och dess nyckeltal och om dessa effekter har en påverkan på företagets intressenter. För att illustrera vilken effekt standarderna har på redovisningen, består studiens empiriska del av typfall. Resultaten av typfallen har analyserats utifrån IASBs och bokföringsnämndens kvalitativa egenskaper, utvalda nyckeltal samt ekonomiska teorier. Studiens resultat visar att den största skillnaden mellan regelverken K3 och IFRS är vid redovisning av ett operationellt leasingavtal. Vid redovisning av ett operationellt leasingavtal enligt K3 visar mer gynnsamma nyckeltal jämfört med redovisning enligt IFRS. Vidare visar resultaten att redovisning enligt K3 innebär en osäkerhet kring om det uppvisar en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. För ett företag med en övervägande del operationell leasing blir vår slutsats att ett företags finansiella rapporter gynnas av regelverket K3. Däremot anser vi att K3 inte uppfyller egenskaperna rättvisande bild samt jämförbarhet och utifrån avsaknaden av dessa egenskaper anser vi att regelverket IFRS är lämpligast. Vid ett leasingavtal som klassificeras som ett finansiellt leasingavtal enligt K3 är det liten skillnad redovisningsmässigt jämfört med IFRS. Studiens resultat visar vidare att ett leasingavtal som klassificeras som ett operationellt leasingavtal enligt K3 och löper under tolv månader, redovisas enligt samma metoder som IFRS. För ett företag med finansiella leasingavtal eller leasingavtal som är kortare än tolv månader har val av regelverk liten påverkan på redovisningen och därmed blir vår slutsats att IFRS bör tillämpas då det ger en större trovärdighet till ett företag då det är en internationellt accepterad standard.

Titel: IFRS 15: fyra år efter införandet - En kvalitativ studie om hur en intäktsstandard har sett ut i praktiken utifrån revisorns perspektiv Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Miranda Rashid Zadeh och Evelina Ferner  Handledare: Mattias Hamberg Datum: 2022 – Januari  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer upplever att deras rutiner och tillämpning av digital system förändrats efter införandet av IFRS 15. Studien ämnar även att undersöka hur revisorer upplever att införandet av standarden påverkat revisionskvalitén.  Metod: Studien baserar sig på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara syftet intervjuades sex auktoriserade revisorer med god kunskap inom IFRS. Analysen av det insamlade datamaterialet genomfördes med hjälp av kodning och baserades på de tre temana: Revisorns rutiner, Digitala system samt Revisionskvalité.  Resultat och slutsats: Revisorerna upplevde att det inte blev någon större skillnad för deras rutiner efter IFRS 15. De menar att IFRS 15 inte utmärker sig från de tidigare standarderna, men att den varit svårare att tillämpa på grund av ökade krav och detaljer. Det finns fortfarande bolag som har svårt att följa IFRS 15 och därför har revisorn behövt vägleda bolagen i större utsträckning. Efter implementeringen har revisorerna även behövt anpassa sig till klienternas uppdaterade system. Dock har revisionsbyråernas system inte ändrats på grund av standarden. Avslutningsvis har IFRS 15 inte haft en lika stor påverkan för revisorerna i praktiken jämfört med vad som förväntades innan implementeringen.  Examensarbetets bidrag: Vår studie bidrar till tidigare forskning i form av en ökad förståelse för vilka förändringar IFRS 15 medfört i praktiken. Med vår studie hoppas vi att revisionsbyråerna och revisorerna får en överblick om förändringen och vad det har inneburit för deras rutiner och tillämpning av digitala system. Vi hoppas även på att framtida standardsättare kan ta del av revisorernas synpunkter för att se brister i standarden. Vidare önskar vi kunna väcka ett intresse hos andra att forska vidare inom intäktsredovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på vilken betydelse IFRS 15 har haft för revisorernas rutiner och användning av digitala system. Förslag till vidare forskning vore att studera en annan standard och dess påverkan på revisorers dagliga arbete. Ett ytterligare förslag vore att tillämpa en annan metod och undersöka IFRS 15 i praktiken utifrån företagens årsredovisningar. / Title: IFRS 15: four years after the implementation – A qualitative study of a revenue recognition standard from the auditor’s perspective Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Miranda Rashid Zadeh and Evelina Ferner Supervisor: Mattias Hamberg Date: 2022 - January  Aim: The purpose of the study is to examine how auditors experienced that their routines and application of digital systems have changed after the implementation of IFRS 15. The study also aims to examine how auditors experienced that the standard affected auditing quality.  Method: The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To answer the purpose, six authorized public accountants with good knowledge of IFRS were interviewed. The analysis of the collected data material was carried out using coding and was based on the three themes: The auditor's routines, Digital systems, and Audit quality.  Result and Conclusions: The auditors felt that there was no major difference in their routines in accordance with IFRS 15. They believe that IFRS 15 does not differ from the previous standards, but that it has been more difficult to apply due to increased requirements and details. There are still companies that struggles with IFRS 15 compliance, and therefore the auditor has needed to guide the companies to a greater extent. After implementation, the auditors have also had to adapt to the clients' updated systems. However, the audit firms' systems have not changed due to the standard. In conclusion, IFRS 15 has not had as great an impact on the auditors in practice compared with what was expected before implementation.  Contribution of the thesis: The study contributes to previous research by an increased understanding of what changes IFRS 15 has brought into practice. With our study, we hope that the auditing firms and auditors get an overview of the change and what it has meant for their routines and application of digital systems. We also hope that future standard-setters can take note of the auditors' views to see shortcomings in the standard. Furthermore, we wish to be able to arouse the interest of others to do further research in revenue accounting.  Suggestions for future research: As this study has focused on the significance of IFRS 15 for the auditors' routines and use of digital systems, a suggestion for further research would be to study another standard and its impact on auditors' daily work. Another proposal would be to apply a different method and examine IFRS 15 in practice, based on the companies' annual reports.

Förvaltningsfastigheter värderas ofta till verkligt värde. Under en lång tid har värdering till verkligt värde varit något svårdefinierat, där begreppet haft olika betydelse i olika sammanhang. IFRS 13 uppkom till viss del med anledning av detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IFRS 13 har påverkat underprissättningen för fastighetsföretag vid börsintroduktioner. Genom en Difference-in-Differences metod baserad på en uni- och en multivariat modell mäter vi det statistiska sambandet mellan IFRS 13 och underprissättning mellan åren 2005-2022 vid börsnotering av företag i fastighetsbranchen. Behandlingsgruppen består av länder inom Europeiska Unionen samt Norge, då dessa efterföljer IFRS som redovisningsstandard. Kontrollgruppen består av nio länder som inte har IFRS som obligatorisk redovisningsstandard. Resultatet visar på en negativ trend mellan underprissättningen och införandet av IFRS 13, men kan inte på ett statistiskt signifikant sätt fastställas. Resultatet visar dock ett negativt statistiskt signifikant samband på 0.1 procent mellan kapitalintäkten från börsintroduktionen och underprissättning samt ett statistiskt signifikant samband på 0.1 procent mellan Post och underprissättning för två av våra regressioner.

Det har länge funnits en önskan om att etablera ett globalt regelverk med redovisningsstandarder för att främja internationell handel och investeringar. Gemensamma standarder skulle bidra till större förståelse, öka transparensen, kvaliteten och jämförbarheten av finansiella rapporter på en global nivå. År 2014 infördes bestämmelser om att större onoterade företag var tvungna att antingen adoptera K-regelverket eller att redovisa enligt frivillig IFRS. K3-regelverket står för bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning och är en nationell svensk standard. IFRS står för International Financial Reporting Standards och är en global redovisningsstandard som används i cirka 170 länder. Adoptering av IFRS har ökat världen över och tidigare forskning har visat att tillämpning av IFRS leder till högre redovisningskvalitet. Syftet med studien är att undersöka om det finns gemensamma faktorer hos svenska onoterade företag som väljer att redovisa enligt frivillig IFRS. Studien kommer att utgå från 5 hypoteser som grundar sig i egenskaper hos företag vi tror påverkar i vilken utsträckning ett företag redovisar enligt frivillig IFRS eller inte. Hypoteserna är baserade på tidigare forskning och teori. Studien har genomförts med ett urval på 149 företag där 93 redovisade enligt frivillig IFRS och 56 företag redovisade enligt K3-regelverket. Genom logistisk regressionsanalys undersökte vi påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Studiens resultat visar att ett företags storlek är en faktor som påverkar valet av att adoptera frivillig IFRS. I de andra faktorerna som vi undersökte vilka var lönsamhet, tillväxt, skuldsättningsgrad samt om företaget använde sig av någon av big 4 redovisningsbyrå, kunde vi inte finna något samband kopplat till att redovisa enligt frivillig IFRS. / There has long been a desire to establish a global regulatory framework with accounting standards to promote international trade and investment. Common standards would contribute to greater understanding, increased transparency, quality, and comparability of financial reports at a global level. In 2014, provisions were introduced requiring larger unlisted companies to either adopt the K-standard or to report according to voluntary IFRS. The K3 standard represents the Swedish Accounting Standards Board's general advice on annual and consolidated financial reporting and is a national Swedish standard. IFRS stands for International Financial Reporting Standards and is a global accounting standard used in approximately 170 countries. The adoption of IFRS has increased worldwide, and previous research has shown that the application of IFRS leads to higher accounting quality. The purpose of the study is to investigate whether there are common factors among Swedish unlisted companies that choose to report according to voluntary IFRS. The study will be based on 5 hypotheses that are based on characteristics of companies that we believe affect to what extent a company reports according to voluntary IFRS or not. The hypotheses are based on previous research and theory. The study was conducted with a sample of 149 companies, of which 93 reported according to voluntary IFRS and 56 companies reported according to the K3 standard. Logistic regression analysis was used to examine the impact of company-specific characteristics on the choice of accounting standard. The study's results show that a company's size is a factor that influences the choice to adopt voluntary IFRS. In the other factors we investigated, which were profitability, growth, leverage, and whether the company used any of the big 4 accounting firms, we could not find any relationship linked to reporting according to voluntary IFRS.

Ekonomin blir allt mer global och redovisningsinformation analyseras av olika investerare över hela världen. Informationen som jämförs behöver vara jämförbar med varandra för att ge rättvisande vägledning i ett beslutsfattande. Börsnoterade företag inom Europeiska unionen ska upprätta sin redovisning enligt IFRS och företag som är noterade i USA ska upprätta sin redovisning enligt US GAAP. Det som skiljer regelverken åt är att US GAAP är mer regelbaserat och IFRS är principbaserat, vilket medför att företagsledningen har möjlighet att påverka redovisningen i viss utsträckning. Regelverken skiljer sig åt på en mängd olika punkter för att i vissa avseenden påminna om varandra. Men det är skillnaderna som skapar den informationsasymmetri som sedan kan vilseleda investerare som jämför bolag mellan de olika regelverken.Syftet med denna studie är att analysera om redovisning enligt IFRS eller US GAAP leder till signifikanta skillnader mellan olika nyckeltal. Genom att analysera detta vill vi belysa de eventuella skillnader som kan uppstå i de finansiella nyckeltalen vilket kan ändra investerares intresse för företaget.I studien har 21 stycken dubbelnoterade läkemedelsföretag ingått. Med dubbelnoterade innebär det i denna studie att företagen är noterade på börsen både i Europa och i USA. För dessa företag har två stycken mått för skuldsättning, två stycken mått för lönsamhet och två stycken mått för likviditet beräknats och analyserats. Komponenterna för att beräkna nyckeltalen har hämtats ur företagens egna årsredovisningar som upprättats enligt både IFRS och US GAAP. För att fastställa om regelverken har någon signifikant påverkan på nyckeltalen har vi analyserat våra nyckeltal genom en hypotesprövning. Genom denna studie har vi konstaterat att regelverken inte har någon signifikant påverkan på något av de undersökta företagens nyckeltal. / The economy is getting even more global and accounting information are analysed by several investors over the world. The information being compared has to be comparable with each other to give true guidance before decision-making. Companies listed on the stock exchange within the European Union shall establish their accounting in accordance with IFRS and companies listed on the American stock exchange shall establish their accounting in accordance with US GAAP. What sets the rules apart is that US GAAP is more rule-based than IFRS, which is principle-based, and the managers have an opportunity to influence the accounting to some extent. The frameworks differ in some points, while they in some respects remind of each other. However, it is the differences that create the information asymmetry which can mislead shareholders who compare companies that reports in accordance with both regulations. The purpose of this study is to analyse whether accounting according to IFRS or US GAAP leads to significant differences between different financial ratios. By analysing this, we want to shed light on the possible differences that may arise in the financial ratios, which can change the investor’s interest in the company. The study includes 21 cross-listed companies who are listed on a stock exchange both in Europe and in the US. Two ratios of debt, two ratios of profitability and two ratios of liquidity have been calculated and analysed for each of the companies. The components that have been used to calculate these ratios have been collected from the companies own annual reports that have been prepared in accordance with both IFRS and US GAAP. The study has used a hypothesis test to determine whether the regulations have any significant impact on the financial ratios. The result of this study shows that the regulations have no significant impact on the examined company’s financial ratios.

Sammanfattning Bakgrund och problem:Införandet av de nya internationella redovisningsstandarderna, som bland annat IFRS 3,innebär att de systematiska avskrivningar av goodwill ersattes med en årlig prövning avnedskrivningsbehovet. Den tidigare forskningen har visat på att goodwillposterna ökat ochnedskrivningarna har minskat efter införande av IFRS. En lågkonjunktur till följd avCovid-19 borde indikera på ett ökat nedskrivningsbehov av goodwill bland vissa företag,eftersom goodwills verkliga värde prövas utifrån rådande marknad. En kombination av dettaovannämnda föranledde studien till dess syfte. Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur nedskrivningarna skiljer sig, före och under Covid-19pandemin för de svenska börsnoterade företagen. Metod:I studien har en utvärderingsmetodik använts i kombination med en kvantitativ strategi. Databestår av information från företagens räkenskaper som har hämtats från databasen ORBIS ochföretagens årsredovisningar. Studiens hypoteser har testats med varians- ochregressionsanalyser. Resultat och slutsats:Det som denna studie har testat var om det fanns skillnad i goodwillnedskrivningar mellanåren och mellan branscher. Därefter testades om nedskrivning kunde ha ett samband medaktiekursen som har påverkats betydande under tidigare finanskriser. Resultatet i studienvisade inga skillnader i totala goodwillnedskrivning mellan åren 2019, 2020 och 2021.Däremot fann studien skillnader i nedskrivningar mellan branscher under 2019 och 2021.Vidare visade resultatet inget signifikant samband mellan nedskrivning och aktiekurs. Förslag till fortsatt forskning:Denna studie undersökte på kort sikt, hur nedskrivningar skiljer sig mellan åren för svenskabörsnoterade företag med anledning av Covid-19. Förslag till fortsatt forskning på ämnet äratt inkludera fler år och fler länder, för att kunna se de långsiktiga effekterna pågoodwillposten under, men även efter pandemin.Nyckelord:Goodwill, IAS 36, nedskrivning, Covid-19, IFRS

This research assesses the IFRS 17 Insurance Contracts standard from a mathematical and actuarial point of view. Specifically, a valuation model that complies with the standard is developed in order to investigate implications of the standard on financial statements of insurance companies. This includes a deep insight into the standard, construction a valuation model of a fictive traditional life insurance product and an investigation of the outcomes of the model. The findings show firstly that an investment strategy favorable for valuing insurance contracts according to the standard may conflict with the Asset & Liability Management of the firm. Secondly, that a low risk adjustment increases the contractual service margin (CSM) and hence the possibility of smoothing profits over time. Thirdly, that the policy for releasing the CSM should take both risk-neutral and real assumptions into account. / I denna rapport ansätts redovisningsstandarden IFRS 17 Insurance Contracts utifrån ett matematiskt och aktuariellt perspektiv. En värderingsmodell som överensstämmer med standarden konstrueras för att undersöka standardens implikationer på ett försäkringsbolags resultaträkning. Detta inkluderar en fördjupning i standarden, konstruktion och modellering av en fiktiv traditionell livförsäkringsprodukt samt undersökning av resultaten från modellen. Resultaten visar att det finns en möjlig konflikt mellan investeringsstrategier som är gynnsamma med avseende på värdering enligt standarden och ett försäkringsbolags tillgångs- och skuldförvaltning. Vidare leder en låg riskjustering till en högre avtalsmässig servicemarginal (CSM) vilket ökar möjligheten att utjämna vinster över tid. Slutligen bör policyn för hur CSM frisläpps beakta både risk-neutrala och verkliga antaganden.

Från och med den 1 januari 2019 infördes den nya internationella redovisningsstandarden IFRS 16 - Leases och ersätte den gamla standarden IAS 17 - Leases. Klassificeringen av leasingavtal mellan operationella och finansiella enligt IAS 17 - Leases har kritiserats för att ha skapat ett incitament för företag att redovisa leasingavtal som operationella och således undvika att kapitalisera kontrakten i balansräkningen som en leasingtillgång respektive leasingskuld. För att hantera den problematik och informationsasymmetri som uppstod inledde IASB och FASB ett projekt som resulterade i den nya standarden IFRS 16 - Leases.Att belysa i den nya standarden IFRS 16 är att leasegivare inte påverkas i samma utsträckning som leasetagare. Redovisningen för leasegivare påminner om det tidigare regelverket, IAS 17, och därav medför inte förändringen några större skillnader. För leasetagare innebär den nya standarden att bolaget måste identifiera sina leasingkontrakt som löper över tolv månader eller avser ett värde över 5 000 USD när tillgången var ny. Klassificeringen av operationella och finansiella leasingavtal kommer således att upphöra för leasetagare men kvarstå för leasegivare.Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ ansats med intervjuer i kombination med kvantitativa undersökningar av kvartalsrapporter studera de förändringar som IFRS 16 medför på fastighetsföretags balans- respektive resultaträkning. Uppsatsen kommer även att klarlägga vilka finansiella nyckeltal som kommit att påverkas av IFRS 16 i bolagens finansiella rapport för första kvartalet 2019 och avslutningsvis undersöka om den nya standarden kan komma att påverka värderingen av tomträttsfastigheter. Uppsatsens syfte mynnar ut i två frågeställningar formulerade under avsnitt 1.3 Syfte.Utifrån de intervjuer som genomförts med representanter från tre olika verksamhetsområden har relevanta slutsatser framställts och respektive frågeställning kunnat besvarats med  säkerhet. Övergången till IFRS 16 kommer att påverka nyckeltal som bland annat belåningsgrad, soliditet och räntetäckningsgrad. För fastighetsbolag är det främst leasingkontrakt i form av tomträtter som är av betydelse då fastighetsbolagen i dessa leasingkontrakt är leasetagare och således påverkas av den förändrade redovisningen. Bruttoresultatet kommer även att påverkas då fastighetsbolagens driftnetto ökar till följd av att avgiften för tomträtten, tomträttsavgälden, flyttas från att vara en kostnad som belastar driftnettot, till att vara en finansiell post i form av ränta.Avslutningsvis har konstaterats att IFRS 16 inte har någon större påverkan på fastighetsbolag, varken på dess finansiella rapportering eller specifika nyckeltal. Bolagen kan relativt enkelt tillämpa IFRS 16 genom en förenklad metod, vilka många bolag valt att göra. Det har dock framkommit att det inte har varit lika enkelt att tolka standarden och hur upplysningar om IFRS 16 ska ske konkret i kvartalsrapporterna. Kvartalsrapporterna som släppts första kvartalet 2019 har därav haft en spridning i tydlighet så väl som utformning. En generell uppfattning från flera respondenter har varit att IFRS 16 medför extra arbete i bolagens redovisning men leder dessvärre inte till ökad transparens, vilket var grundidén till varför den nya standarden togs fram från början. Således kan även konstateras att IFRS 16 inte fullständigt uppnår sitt syfte att öka transparensen. / By 1st of January 2019 the new International Accounting Standard IFRS 16 - Leases will be applied and replace the old accounting standard IAS 17 - Leases. The classification between an Operational Lease and Financial Lease according to IAS 17 – Leases, has received criticism for creating an incentive for corporations to account for a lease contract as an operational lease and therefore avoid capitalizing the contracts in the balance sheet as a right of use asset and lease liability. To cope with the complex of problems, as well as the information asymmetry that arose, IASB and FASB initiated a project that lead to the new accounting standard IFRS 16 - Leases.To elucidate in the new standard IFRS 16 is the fact that the lessor is not affected in the same extent as the lessee. The lessor method for accounting reminds of the previous standard IAS 17 and therefore the alteration does not cause any major changes. For the lessee IFRS 16 implies that the corporates must identify their lease contracts with a duration past twelve months and leased assets with a value above 5 000 USD when new. Hence the classification of operational and financial lease contracts will be eliminated for the lessee but remain for the lessor.The purpose of the thesis is to study the effects of IFRS 16 on real estate companies income statement and balance sheet through a qualitative approach with interviews in combination with a quantitative analysis of the financial quarterly reports for January to March 2019. Henceforth a clarification of financial ratios affected by IFRS 16 will be provided and lastly the study will examine if IFRS 16 may affect the valuation of properties provided with a site lease. The purpose of the thesis is formulated into two questions mentioned in section 1.3 Aim.Based on the interviews conducted with representatives from three different areas of activity,  relevant conclusions have been presented and the research questions have been answered with certainty. The transition to IFRS 16 affects key ratios such as loan-to-value, equity ratio and interest coverage ratio. For real estate companies, it is primarily leasing contracts in the form of site leasehold rights that are of importance as the real estate companies in these leases are lessees and thus are affected by the changed accounts. The gross profit will also be affected when the companies net operating income increases as a result of the fee for the site leasehold right, being moved from a cost that is charged in the net operating income to be a financial item in the form of interest.In conclusion, the study has ascertained that IFRS 16 - Leases do not affect real estate companies at large, neither on their financial reporting or specific financial ratios. It is relatively simple for the corporates to apply IFRS 16 through a simplified method, which a majority of the companies have chosen. However, it has emerged that is has not been an easy task to interpret the standard and how detailed information regarding IFRS 16 should be recognized in the quarterly reports. Therefore, there have been a significant difference between clarity as well as formation in the quarterly reports released in the first quarter 2019. A general opinion from several respondents have been that IFRS 16 entails extra work in the companies accounts but unfortunately does not lead to increased transparency, which was the basic idea why the new standard was developed from the beginning. Thus, it can also be stated that IFRS 16 does not fully achieve its purpose in increasing transparency.The study is henceforth written in Swedish.