<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Datum:</p>2010-01-14 <strong><p>Nivå:</p>Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng <strong><p>Författare:</p><p>Martin Davidsson, martindavidsson@gmx.de</p><p>AnnChristin Eriksson, annchristin.eriksson@familjenback.se</p>Patric Carlström, patricgalantecarlstrom@live.se <strong><p>Handledare:</p>Angelina Sundström <strong><p>Titel:</p>Den nya kassaapparaten – en uppsats om småföretagarnas uppfattning om införandet av kassaregisterlagen. <strong><p>Problem:</p>Kontantbranschen har länge skapat problem för skattemyndigheterna. Det är svårt att kontrollera omsättningen i efterhand. Det har visat sig i skatterevisioner att staten förlorar ett avsevärt belopp på undanhållna skatteintäkter. Det är inte bara förlorade skatteintäkter som är ett problem utan även att konkurrensen blir snedvriden. Den nya kassaregisterlagen ska göra att den illojala konkurrensen upphör och att skatteintäkterna betalas in genom krav på certifierade kassaregister. I debatten har diskuterats om att det är en stor kostnad för småföretagare samt att illojal konkurrens fortsätter genom bland annat undantag till lagen och bristfälliga kontroller. <strong><p>Syfte:</p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning damklädesbranschen inom Västerås Centrum har angående införandet av kassaregisterlagen samt att jämföra den mot förarbetena till lagen. <strong><p>Metod:</p>För att besvara forskningsfrågan har en kvalitativ studie med tre intervjuer genomförts. Respondenternas svar har sedan analyserats och jämförts mot varandra. Därefter har resultatet jämförts mot referensramen. <strong><p>Resultat:</p>Studien visar att småföretagarna är överens med lagstiftarna om att kostnaderna som lagen medför är på en acceptabel nivå. Småföretagen är inte överens med lagstiftaren vad det gäller undantaget för torghandeln, de anser att lagen ska gälla alla utan undantag. I den undersökta branschen har kvittot en central roll vilket gör att de undersökta företagen är överens med lagstiftaren om att alla kunder skall erbjudas ett kvitto. Därav blir det ingen större förändring inom klädesbranschen. Utredarna och lagstiftarna har ett tydligt syfte som de vill uppnå med den nya kassaregisterlagen. De vill skydda näringsidkarna inom kontantbranschen mot illojal konkurrens. Studien visar att småföretagarna inte har noterat detta syfte i någon större utsträckning. Men gemensamt är att de dock inte tror att lagen kommer att innebära någon större förändring inom kontantbranschen. Småföretagen anser att de som sköter sig kommer att fortsätta att sköta sig och de som varit oseriösa tidigare kommer att fortsätta vara oseriösa. <strong><p>Nyckelord:</p>Kassaregister, kontantbranschen, småföretag, illojal konkurrens </strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

Sammanfattning Datum: 2010-01-14 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Martin Davidsson, martindavidsson@gmx.de AnnChristin Eriksson, annchristin.eriksson@familjenback.se Patric Carlström, patricgalantecarlstrom@live.se Handledare: Angelina Sundström Titel: Den nya kassaapparaten – en uppsats om småföretagarnas uppfattning om införandet av kassaregisterlagen. Problem: Kontantbranschen har länge skapat problem för skattemyndigheterna. Det är svårt att kontrollera omsättningen i efterhand. Det har visat sig i skatterevisioner att staten förlorar ett avsevärt belopp på undanhållna skatteintäkter. Det är inte bara förlorade skatteintäkter som är ett problem utan även att konkurrensen blir snedvriden. Den nya kassaregisterlagen ska göra att den illojala konkurrensen upphör och att skatteintäkterna betalas in genom krav på certifierade kassaregister. I debatten har diskuterats om att det är en stor kostnad för småföretagare samt att illojal konkurrens fortsätter genom bland annat undantag till lagen och bristfälliga kontroller. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning damklädesbranschen inom Västerås Centrum har angående införandet av kassaregisterlagen samt att jämföra den mot förarbetena till lagen. Metod: För att besvara forskningsfrågan har en kvalitativ studie med tre intervjuer genomförts. Respondenternas svar har sedan analyserats och jämförts mot varandra. Därefter har resultatet jämförts mot referensramen. Resultat: Studien visar att småföretagarna är överens med lagstiftarna om att kostnaderna som lagen medför är på en acceptabel nivå. Småföretagen är inte överens med lagstiftaren vad det gäller undantaget för torghandeln, de anser att lagen ska gälla alla utan undantag. I den undersökta branschen har kvittot en central roll vilket gör att de undersökta företagen är överens med lagstiftaren om att alla kunder skall erbjudas ett kvitto. Därav blir det ingen större förändring inom klädesbranschen. Utredarna och lagstiftarna har ett tydligt syfte som de vill uppnå med den nya kassaregisterlagen. De vill skydda näringsidkarna inom kontantbranschen mot illojal konkurrens. Studien visar att småföretagarna inte har noterat detta syfte i någon större utsträckning. Men gemensamt är att de dock inte tror att lagen kommer att innebära någon större förändring inom kontantbranschen. Småföretagen anser att de som sköter sig kommer att fortsätta att sköta sig och de som varit oseriösa tidigare kommer att fortsätta vara oseriösa. Nyckelord: Kassaregister, kontantbranschen, småföretag, illojal konkurrens

The capacity to assemble, store, and make available information in databases is ever growing. This development has accelerated in recent decades, driven by the advent and increased use of digital networks. Already at an early stage, it led to demands for legal protection of databases. In most countries databases have been protected in national legislation based on copyright principles. However, this kind of protection has been regarded as insufficient. The reason for this is that copyright protection only covers the selection or arrangement of the contents of the database. By rearranging the contents, it is possible to avoid liability for copyright infringement. To address the specific needs of producers of databases, the then European community adopted a directive in 1996 on the legal protection of databases. The Directive aims to harmonise copyright protection for databases and to introduce a new, sui generis, right for the legal protection of databases. The sui generis right protects the investments in obtaining, verifying, and presenting the contents in a database. The sui generis right has been described in the literature as one of the most complex intellectual property rights ever established. Its complexity resides in the unclear relationship between the requirements for protection and the content and scope of protection. This dissertation describes, analyses, compares and systematises the legal protection for databases as provided for in the EU Database Directive – both in relation to copyright and sui generis protection, but also in relation to the intellectual property system in general and principles and rules on unfair competition. The study also describes and analyses the Directive as implemented into Swedish law. To do this, it makes use of relevant legal sources, with particular account taken of relevant sources of EU law such as the Directive itself, adjacent directives in the field of copyright and related rights, as well as unfair competition law and the case law and legal method developed by the Court of Justice of the European Union. The study also draws on underlying theories of intellectual property protection and unfair competition law, as well as arguments based on unjust enrichment and pure economic loss. The study establishes how the sui generis right serves as a legal hybrid between traditional intellectual property rights and protection against unfair competition. The structure of the right resembles traditional intellectual property rights, with requirements for protection, provisions on exclusive rights, exceptions and limitations and a term of protection. At the same time, the content and scope of protection provide measures similar to those countering unfair competition with aspects of protection against pure economic loss. The right protects against certain activities carried out in the market rather than providing protection for a traditional object of intellectual property law. When implementing the Directive, the Swedish legislator overlooked these aspects of the sui generis right, creating legal uncertainties when interpreting and applying the national legislation. The study concludes with a look forward and suggestions for future research.

Ordet lojalitet är ett vitt förekommande begrepp som används vid beskrivning av hur olika parter skall förhålla sig samt visa trohet och omsorg mot varandra. Motsatsen till ordet lojalitet brukar vara illojalitet, dock är de inte nödvändigtvis varandras rättsliga motsatser. Ifall en handling inte är lojal innebär det således inte att den nödvändigtvis måste vara illojal. Inom associationsrätten förekommer ofta begreppet lojalitetsplikt. Begreppet har sitt ursprung i lojalitetsprincipen och används främst för att beskriva hur olika parter inom en association skall uppträda, verka för och behandla varandra. Det kan uppstå problem i samband med en rättslig behandling av lojalitetsplikten, i och med att begreppet inte är definierat på ett nyanserat sätt i den svenska lagstiftningen. Även svensk praxis är relativt begränsad inom området. Således kan det uppstå en gråzon där bolagsföreträdare agerar utan fullständig vetskap om vilka förpliktelser som denne måste förhålla sig till. Ytterligare ett problem som kan uppstå för aktiebolag har sin grund i den potentiellt stora spridningen av aktieägare. Ett stort antal aktieägare kan medföra svårigheter för bolagsföreträdarnas arbete eftersom de måste ta hänsyn till samtliga aktieägares intressen. Att ta hänsyn till dessa skilda intressen kan påverka bolaget och dess företrädare på olika sätt, bland annat hur olika beslut ska fattas. I uppsatsen ställs en del ekonomiska ställningstaganden mot varandra i samband med att olika intressen kolliderar. Det förekommer förklaringar av ekonomiska termer och effekter, följt av resonemang om hur en bolagsföreträdare bör förhålla sig till dessa för att upprätthålla sin lojalitetsplikt. Ett brott mot lojalitetsplikten kan medföra skadeståndsanspråk, vilket innebär att en bolagsföreträdare bör vara väldigt mån om att följa aktieägarnas direktiv. Sammanfattningsvis kan alltså den rättsliga gråzonen av lojalitetsbegreppet påverka hur en bolagsföreträdare väljer att agera under utförandet av sitt uppdrag. I uppsatsen kommer vi att förklara och analysera hur en bolagsföreträdare, genom sina handlingar, förhåller sig till sin lojalitetsplikt gentemot bolagets aktieägare.

The sui generis-right in article 7.1 of the database directive provides the maker of a database, who has made a qualitatively and/or quantitative substantial investment in the obtaining, verification and/or presentation of the contents in a database, the right to prevent extraction and/or re-utilization of the whole or of a substantial part of the database contents. In order to prevent the circumvention of article 7.1, the right to prohibit tortious dispositions of the contents was sup- plemented by article 7.5, which extends the right for the maker to prevent non-substantial parts to be extracted and/or re-utilized, provided that the extraction and/or re-utilization are repeated and systematic in a way that undermines the substantial investment the maker of the database has made.  The way that the sui generis-right is framed as an investment protection, in combination with the fact that the right’s object of protection is the investment as such, is the reason that the right has come to be regarded as a protection clause against unfair competition rather than an intellectual property right. As a result, the sui generis-right is of great significance to unfair competition and competition and antitrust law in general. This applies not only to article 102 FEUF, but especially to the DMA and in relation to the prescribed data-sharing obligation in article 6.10 in the DMA.  Competition and antitrust law in general and the DMA in particular, through its rootedness in article 3 FEU, aim to maintain competitive, open and fair digital markets. This applies, to say the least, as a part of ensuring the efficiency in the EU internal market, which by enlarge is intended to benefit the consumers. In this way, it’s understood that the consumers perspective plays a fundamental role in competition policy. In relation to the DMA, this is expressed through articles 6.2 and 6.10 of the DMA, which have the function of promoting innovation and increasing the consumers’ diversity of choice, while simultaneously giving the business users better opportunities to compete with the gatekeepers and thus become more efficient.  By imposing on a gatekeeper a far-reaching data-sharing obligation under article 6.10 in the DMA, in combination with the prohibition to use the same data under article 6.2, the gatekeepers’ sui generis-right is limited in all material aspects. Thereby, these provisions impose greatly on the gatekeepers’ ability as a maker of a database to freely dispose of their own database contents and thus obtain future returns and other competitive advantages as a result of the substantial investment. This is due to the fact that the gatekeeper is subject to an obligation to share the results of the investment with the business users.  The database directive states, however, that the sui generis-right must not be afforded in such a way as to facilitate abuses of a dominant position. By this reference it’s understood that this exception was written with article 102 FEUF in mind. In light of the significant differences between article 102 FEUF and the DMA, it can be concluded that the exception does not apply to the DMA. This is particularly the case as the DMA is framed as an ex ante-regulation, whereas article 102 FEUF is an ex post-regulation.  As this paper has highlighted, it requires great forethought when imposing a compulsory data-sharing obligation such as the one in article 6.10 in the DMA. The intended function of the sui generis-right is to promote investments in data processing and storage functions. In order to even receive or make use of the effective and high-quality data the business users have a right to receive from the gatekeepers, they have to have effective and proper databases, because otherwise it's entirely pointless to even force the gatekeepers to share their data.  Thus, a proportional balance is required between the interest in protecting the data as such by maintaining ex ante incentives to invest and the interest to promote open and fair digital markets as a way to ensure the effectiveness of the internal market for the benefit of the consumers and ex post social welfare. This could be a possible explanation to the Commission’s proposal of the Data Act, specifically article 35, which stipulates that the sui generis-right shall not be applied to machine generated data. It remains, however, to see how the question of the sui generis-right’s to be or not to be will play out in the future.