Problems: How does Volvos CE: s four Swedish plants work with investment appraisals? Does the work differ between the plants? If differences exist, what can be improved in order to make the work more uniform?   Purpose: To map the work with investment appraisals at Volvo CE: s four Swedish plats, to analyze differences in work between the plants and give proposals to a more homogenous working. Method: A method of qualitative nature. The study mainly contains raw data from semi structured interviews. Secondary data, such as internal policy documents and documentation of completed investment projects, has supplemented the raw data. Analysis: The mapping shows significant differences in work with investments between Volvo CE: s Swedish plants. A big difference between the plants is the extent of which they use investment appraisals in the investment process. Common to all plants are the deficiencies in establishing post calculations. Conclusions: Study proposals for improvements that will lead to a more homogenous work include that project managers at each plant in the future should work for a common project model. Proposals also include that a Business Case containing a common calculation template with investment calculations shall be made in the investment projects. Post calculations are also recommended at projects which a Business Case has been made. The post calculations will allow a comparison between forecast and outcome. Finally, it is proposed that an investment council with representatives from each plant is formed. / Problemfrågor: Hur arbetar Volvos CE:s fyra fabriker i Sverige med investeringskalkyler? Skiljer sig arbetet åt mellan fabrikerna? Om skillnader finns, vad kan förbättras för att göra arbetet mer enhetligt? Syfte: Att kartlägga arbetet med investeringskalkyler på Volvo CE:s fyra svenska fabriker, analysera skillnader i arbetet mellan fabrikerna samt ge förslag till ett mer homogent arbetssätt. Metod: En kvalitativ metod har använts där huvuddelen data utgjorts av primärdata i form av intervjumaterial från semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata, såsom interna styrdokument och dokumentation från avslutade investeringsprojekt, har sedan kompletterat studiens primärdata.  Analys: Kartläggningen visar tydliga skillnader i arbetet med investeringar mellan Volvo CE:s svenska fabriker. En stor skillnad mellan fabrikerna är i vilken utsträckning investeringskalkyler används i investeringsprocessen. Gemensamt för samtliga fabriker är också bristerna i upprättandet av efterkalkyler. Slutsats: Studiens förslag till förbättringar som skall leda till ett mer homogent arbetssätt är bland annat att projektledare på respektive fabrik i framtiden bör arbeta efter en gemensam projektmodell. Det finns också förslag på att ett Business Case innehållande en gemensam kalkylmall med investeringskalkyler skall upprättas vid investeringsprojekt. Efterkalkyler rekommenderas också på de projekt där ett Business Case upprättats, då efterkalkylerna möjliggör en jämförelse mellan prognoser och utfall. Slutligen föreslås att ett investeringsråd med representanter från samtliga fabriker bildas.

Bakgrund och problem: Offentlig förvaltning- och upphandling omsätter årligen omfattande summor i Sverige. Totalt spenderas kring 634 miljarder per år av svenska kommuner på inköp och upphandlingar som främst regleras av EU-direktiv och LOU. Långsiktig hållbarhet är någonting som ligger i tiden och Växjö kommuns marknadsföring med slogan ” Europas grönaste stad” kräver att kommunen har ett genomgående hållbarhetstänk i sin verksamhet. Offentlig upphandling är ett av de viktigaste styrmedlen för att uppnå samhällhällspolitiska mål. För att kunna uppfylla detta är det essentiellt att ställa rimliga och hållbara krav i upphandlingsprocessen. Vad som är det är inte alltid glasklart och ofta lättare sagt än gjort. Hur nyttjar Växjö kommun den offentliga upphandlingsprocessen för att få upprätthålla en social, miljömässig och ekonomisk långsiktig hållbarhet? Syfte: Syftet med denna studie är att komma med förslag som utvecklar och förbättrar Växjö kommuns hållbarhetsarbete i upphandlingsprocessen, med utgångspunkt i teori kring hållbart inköp. Metod: Studien tillämpar ett positivistiskt vetenskapligt synsätt med deduktion som angreppssätt. Djupare förståelse för inköp och hållbarhet var två av målsättningarna med studien varpå den är att betrakta som av mer kvalitativ karaktär. Detta har genomförts genom en fallstudie och diverse intervjuer. Slutsats: Växjö kommun bedriver ett gediget och kontinuerligt hållbarhetsarbete i sin upphandlingsprocess och värnar om att behålla positionen som ”Europas grönaste stad”. Detta arbete fungerar i stora drag väl, författarna har dock identifierat diverse problem i upphandlingsprocessens olika steg. Dessa problem innefattar bland annat bristfällig uppföljning, otydlig ansvarsfördelning samt tidsbrist. / Background and problem: Public management- and procurement in Sweden every years converts substantial amount of money. Every year a total spend of 634 billion SEK is being used by Swedish municipalities on public procurement which is mostly regulated by EU-directives and the LOU. Long-term sustainability is really something up-to-date and Växjös marketing with their slogan “Greenest city of Europe” really demand that the municipality has a thoroughgoing sustainability thinking in their activities. Public procurement is one of the most vital instrument to achieve sociopolitical goals. To be able to achieve this it is essential to create reasonable and sustainable demands in the public procurement process. What this involve is not always crystal clear and easier said than done. How does Växjö municipality utilize th e public procurement process to maintain a social, environmental and economic long-term sustainability? Purpose: The purpose with this study is to come up with suggestions on how to develop and improve Växjö municipality sustainable work in the public procurement process, with the vantage point in theory about sustainable procurement. Method: This study practice a positivistic scientific approach with deduction as a methodic approach. Deeper understanding regarding procurement and sustainability were two of the main ambitions with this study upon which it is to review as of qualitative character. This has accomplished by a case study and various interviews. Conclusion: Växjö municipality conducts a solidly and continuously sustainable work in their public procurement process and are urgent to defend their position as “Greenest city of Europe”. This work function well broadly, the authors have however identified some problems in the different steps of the public procurement process. These problems consist of inadequate follow up, unclear division of responsibilities and lack of time.

Den här rapporten redovisar resultatet av en fallstudie på projektet Göingegården som genomförs i regi av Derome Mark & Bostad. Syftet med rapporten är att kartlägga arbetsprocessen och därefter belysa var det finns felkällor och störst förbättringsmöjligheter, av vilken anledning samt vilka konsekvenser som dessa får. Rapporten belyser och åskådliggör vilka åtgärder och lösningar som bör användas och dessa åtgärder utvärderas ur ett LEAN perspektiv med fokus på tid och kostnad som effekter. För att kunna nå dit har en stor del av arbetet inriktats sig mot att förstå hur processen fungerar, hur arbetet ser ut på Derome samt synliggöra vilka avvikningar som finns och hur dessa utspelar sig i det långa loppet. Arbetet med eftersökning och felsökning består av främst av möten, intervjuer och eftersökningar om hur arbetet sker på andra företag i samma bransch. Dessa avvikelser analyserades och deras härkomst, varför de uppkommer, undersöktes och fokus låg på att hitta förbättringspunkter som är återkommande och inte bara engångsproblem. Att grundstenarna och visionerna som finns i LEAN är tätt sammanknutna med de åtgärdsförslag som redovisas i rapporten ser vi som en klar utgångspunkt. Resultatet av rapporten visar på att inom projekteringsdelen av projektet finns det brister och de flesta av dessa brister härleds komma från omodern teknik. Byggbranschen genomgår för närvarande en modernisering gällande teknik och arbetsmetoder och det gäller för främst mellanstora företag som Derome att hänga med i utvecklingen och inte hamna bakom. De förslag som lagts fram i rapporten som åtgärder är just relativt ny men beprövad teknik som utgår från ett LEAN-tänk och som var för sig löser flertalet av uppkomna problem. Åtgärderna för att förbättra processen kräver ledningens engagemang, utbildning av personal och investeringar i olika former. Vi ser att fördelarna på olika plan klart överväger den belastning och kostnad som krävs. / This report present the results of a case study on the project Göingegården rendered on directed by Derome Mark & Bostad. The report aims to identify the work process, and then highlight where there are sources of error and the greatest opportunities for improvement, for what reason and what consequences these may be. The report highlights and illustrates the measures and practices that should be used and these measures assessed from a Lean perspective, focusing on time and cost effects. In order to achieve this, a large part of the work focused towards understanding how the process works, how the work is done at Derome and visualize the deviations that exist and how they play out in the long run. The efforts to search and troubleshoot consist mainly of meetings, interviews and studies of how work is done at other companies in the same industry. These deviations are analyzed and their origins, why it occurs, sought and the focus was on finding improvement points that are recurrent and not just one-off problem. The fundamentals and visions found in LEAN are closely interwoven with the action proposed by the report, and that is a clear basis for the report. The results of the report show that the planning phase of the project, there are weaknesses and most of these defects are derived and come from outdated technology. The construction industry is currently undergoing a modernization regarding technologies and work methods and it is most relevant for medium large companies such as Derome to keep up with developments and not fall behind. The proposals put forward in the report is actions that is just relatively new but proven technology that is based on a LEAN mindset and each of which solves most of the resulting improvement points or defects. Measures to improve the process require management commitment, staff education and investment in various forms, but we see that the benefits at different levels clearly outweigh the burden and expense required.

As the world is becoming aware of the impact of global warming reducing greenhouse gases emissions presents itself as a fundamental issue in order to avoid the environmental collapse and its negative consequences. One of the key points of this challenge it’s to make a responsable use of the energy. In European countries, buildings sector consumes around the 40% of the total energy use. Thus ensuring energy efficiency becomes a vital issue in order to reduce energy usage and its environmental impact. This master thesis reports on the energy audit made in Din Hälsocentral. The energy use of the health center is studied through a heat energy balance from September to May (the months when the local district heating network works) with the aim of suggesting cost-effective energy saving measures.The study combines information provided by Din Hälsocentral, data estimated based on the characteristics of the installations and literature review. The energy balance shows that Din Hälsocentral has a heat energy input 595 MWh. This heat is received by the health center through district heating, solar radiation and internal heat generation while it’s lost through transmission losses, mechanical ventilation losses, infiltration heat losses and tap water heating. To decrease the energy use five saving measures have been suggested: the substitution of the health center windows by more efficient ones, the reduction of the indoor temperature, the replacement of the heat exchangers from the mechanical ventilation system, the installation of an aerothermal heating system in order to replace the district heating supply and the improvement of the roof isolation. The implementantion of those different measures would report heat energy savings between the 4% and the 63%, having payback periods between 0 and 7 years. However, the viability of application of aerothermal heating system in the health center installations as well as its maintenance costs must be studied more deeply.

Syftet med denna uppsats har handlat om att göra en kartläggning av hur den administrativa arbetsprocessen vid ett stambyte tillsammans med renovering av lägenheter i ett hyreshus fungerar från planering till det att åtgärderna utförs. Målet var att beskriva arbetsprocessen och identifiera eventuella flaskhalsar. Men även komma med förslag till effektivisering av arbetsprocessen och hur man kan arbeta för att undvika dessa flaskhalsar samt att ta reda på vad hyresgäster har för preferenser kring renovering vid ett stambyte. För att kunna kartlägga detta valdes det ingående att det skulle vara de juridiska, ekonomiska och praktiskt kommunikativa aspekterna vid ett stambyte med lägenhetsrenovering som skulle belysas. Informationen för dessa aspekter togs fram genom följande typer av källor. Gällande lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin för juridiken. Investeringskalkyler över olika typer av stamrenoveringar och lägenhetsrenoveringar för ekonomin. Genom intervjuer av nyckelpersoner för praktiken. För att detta arbete skulle underlättas så har det avgränsats till att endast titta på hur fastighetsföretaget Stena Fastigheter Stockholm AB har arbetat under de stambyten som de genomfört inom sina södra delar av deras fastighetsbestånd. Det arbetet kom fram till vid kartläggningen av arbetsprocessen var att processen är långt mer avancerad och har fler delar till sig jämfört med vad skribenterna trott ingående i arbetet. De flaskhalsar som upptäcktes var först och främst de långa handläggningstiderna till hyresnämnden dit fastighetsbolag vänder sig då hyresgäster inte lämnar tillstånd till förbättringsåtgärder. Men även att det finns en brist på kommunikation mellan hyresvärd och hyresgäst samt en viss kunskapsbrist hos hyresgästen om hur processen i hyresnämnden ser ut och vilka åtgärder som en hyresvärd har rätt att utföra. Hyresgästerna saknar även kunskap om hur deras chanser ser ut i prövningar hos hyresnämnden. Ett förslag till en lösning av dessa flaskhalsar som arbetet kom fram till skulle vara att göra en ändring i dagens lagstiftning, vilket förmodligen skulle vara svårt att genomföra. En annan lösning som framkom av arbetet skulle vara att utöka kommunikationen mellan hyresvärd och hyresgäst genom någon form av lättillgänglig media som kan informera hyresgästen om hur den juridiska processen ser ut vid stambyte med renovering i ett hyreshus, samt att informera om vilka åtgärder hyresnämnden ger tillstånd till hyresvärden att utföra. / The purpose of this paper has been to make a survey of how the administrative work process in the case of a pipe replacement with renovation of apartments in a tenement house goes from planning to the execution of the measures. The goal was to describe the work process and identify any obstacles. But also come up with suggestions for streamlining the work process and how to work to avoid these obstacles and to find out what tenants have for preferences regarding renovation in the event of a pipe replacement. To be able to map the administrative work process of a pipe replacement with apartment renovation the writers chose to focus on the legal, economical and a communicative practical aspect of the process. The information for these aspects was to be obtained through the following types of sources. Applicable legislation, preliminary work, practice and doctrine for the legal aspect. Investment calculations on different types of pipe renovations/replacements and apartment renovations for the economical aspect. Through interviews of key people for the practical aspect. For this work to be facilitated it has been limited to looking only at how the real estate company Stena Fastigheter Stockholm AB has worked during the pipe replacements that they have carried out in their southern parts of their property portfolio. The work that came to the fore in the mapping of the work process was that the process is far more advanced and has more parts to it compared to what the writers thought in the early stage of writing the thesis. The obstacles that were discovered are the lengthy processing time to the tenant board to which Stena Fastigheter Stockholm AB turns when tenants do not give permission for improvement measures. But also, that there is a lack of communication between the landlord and tenant as well as a certain lack of knowledge with the tenant about how the tenant's process looks and what measures a landlord is entitled to take. The tenants also lack knowledge of what their chances look like in the hearings of the tenant board. The proposed solutions to these obstacles that the work came up with would be to make a change in current legislation, which would probably be difficult to implement. Another solution that emerged from the work would be to increase the communication between the landlord and the tenant through some form of easily accessible media that can inform the tenant of what the legal process looks like in the event of a change of house renovation in a tenement house, and to inform about what measures the tenant gives permission to the landlord to perform.

Purpose: The purpose of this work is to identify shortcomings and challenges that occur within the building permit process and then present concrete improvement proposals to streamline the building permit process in Växjö municipality. Method: To identify the shortcomings in the building permit process, several methods have been used such as a literature study, a case study and document analysis. The case study was covered by four interviews with administrators who work in the building permit department in Växjö municipality to get a glimpse of how the building permit process works, what shortcomings the administrators have experienced with the process and how the process is managed. In addition, a document analysis of internal and publicly published documents has taken place to skew a picture of the way of working in the department as well as the routines of the department. Results: Results show how Växjö municipality nowadays works around the building permit process and how applications are handled. Administrators in the municipality use a program called Castor to perform procedures in the OneNote Program.  Furthermore, the shortcomings experienced by the administrators with this routine are also presented. The e-service for the application for a building permit worked for private individuals but was complicated for organizations. The building permit website needs more specific information regarding guidance for the preparation of documents as well as information on which documents must be submitted in connection with the application. Finally, in the results section, several improvement proposals on how the building permit process can be made more streamlined were presented. For example, by updating the website to expand the knowledge of a private applicant, by developing the e-service and by expanding the competence supply of administrators. in addition, municipality’s opinion in implementing the proposed measures is discussed. Conclusions: The conclusion of this work is that implementing the measures can indeed help to resolve existing short comes, thereby streamlining the building permit process. For the building permit process to be more efficient for both administrators and applicants, an implementation of measures can be made. Administrators can increase their skills supply and learn the existing digital tools as well as expand learning in IT. Furthermore, updates to the municipal website can be made to expand applicant knowledge in applications for building permits. / Detta examenarbete grundar sig i problematiken omkring en effektiv handläggning av bygglovsprocessen. Med hjälp av en ökad effektivisering kan bygglovsprocessen bli mer lätthanterad för handläggare samt bidra till snabbare bygglovsprocess. Syftet med detta arbete är att studera bygglovsprocessen i Växjö kommun för att identifiera brister och utmaningar samt föreslå konkreta förbättringsförslag för att effektivisera denna process. Fyra intervjuer med handläggare som jobbar i bygglovsavdelning i Växjö kommun genomfördes för att få en bild av hur bygglovsprocessen fungerar, vilka brister handläggarna har upplevt med processen samt hur processen hanteras. Det har även genomförts en dokumentanalys av interna och allmänt publicerade dokument för att få ytterligare insikter av arbetssättet och rutinerna på avdelningen. Resultat visar hur Växjö kommun för närvarande arbetar kring bygglovsprocessen och hur ansökningar hanteras. Handläggare i kommunen använder sig av ett program som heter Castor för att utföra handläggningar enligt rutiner i programmet OneNote. Vidare presenterades även de brister som handläggarna upplevde med denna rutin. E-tjänsten för ansökningen om bygglov fungerade för privata personer men inte för organisationer. Bygglovs hemsidan behöver mer specifik information angående vägledning för upprättelse av handlingar samt information om vilka dokument som det är måste lämnas in i samband med ansökan. Slutligen presenteras i resultatdelen flera förbättringsförslag på hur bygglovsprocessen kan effektiviseras genom exempelvis en uppdatering av hemsidan för att utöka kunskapen hos en privat sökande. Ytterligare ett förslag är att utveckla e-tjänsten samt utöka kompetensförsörjningen hos handläggare. Efter presentationen av resultatet diskuterades effektiviteten av dem föreslagna åtgärderna med handläggaren. Enligt handläggaren anses dem föreslagna åtgärderna vara rimliga och kan bidra till förbättring i processen om avdelningen väljer att implementera dem. Detta har sin anledning i att flera åtgärder kommer tillsammans att komplettera varandra och lösa befintliga brister samt förebygga återuppståendet av dessa brister. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av föreslagna åtgärderna kan bidra till och hjälpa med att lösa befintliga brister och därigenom effektivisera bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen kan effektiviseras mer för både handläggare och dem sökande genom implementeringen av åtgärder. Handläggare kan öka sin kompetensförsörjning och lära sig dem digitala verktygen samt utöka lärandet inom IT. Vidare kan kommunens webbplats  uppdateras med bättre exempel och information som ökar dem sökandes kunskaper om bygglovsprocessen  och bygglov.