This thesis examines the continually reconfiguring response of a youth organization towards a renovation project, Järvalyftet, run by the City of Stockholm in the Million Program suburbs. By analyzing this relationship, I aim to discuss how the youth organization works to mediate inclusion in political and representational spheres. More specifically, I will discuss the intersections between Järvalyftet’s development and the claims of belonging made by the youths upon the particular suburb, Husby, where they resided. My interest lies in understanding the conjuncture and disjuncture of claims that have been made to community, locality, and local knowledge in the interaction between the youth organization and the project Järvalyftet. I argue that the forms of community instigated by the youth organization, which were based on locality and “blackness”, allowed them to position themselves as key proponents of social and political change, as well as mobilize allies in others who identified with those experiences.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förvandlingen kring synen påmiljonprogramsområdena gått till. Miljonprogrammet som till en början sågs som en modern satsning som skulle lösa de akuta problemen på den svenska bostadsmarknaden men som under årens gång övergått till något negativt där det talas om stigmatiserade utanförskaps områden som domineras av sociala problem. Kritiken mot områdena visar att boende i dessa områden ofta beskylls för de problemen som finns, kopplat till etniska och sociala faktorer. Studien undersöker huruvida den kritik som lyfts kring miljonprogrammet, dess områden och boende stämmer överens med verkligheten. Med hjälp av olika teorier som, stigmatisering, gentrifiering och begreppet segregation undersöka de bakomliggande faktorerna till att boende i miljonprogramsområdena beskylls för de problem som finns samt för att undersöka om denna bild stämmer överens med verkligheten. / The purpose of this qualitative study is to investigate how the view of the million programareas changed from positive to negative. The million program, which at first was seen as amodern investment that would solve the problems that existed in the Swedish housing market, but through the years turned into something negative where areas are spoken of as problematic. Criticism of the areas shows that residents in these areas are often blamed for the problems that exist, linked to ethnic and social factors. The purpose of this studiy is to examine whether the criticism raised about the millionprogram and its areas is in line with reality. Using, Ervin Goffmans theory of stigmatization, Ruth Glasss definition of gentrification and the notion segregation, examine the underlying factors of people living in the million programareas that are often blamed for the problems that exist and to examine if this is a true and fair picture or not.

Remember the Future is a typological addition to the renowned Stockholm suburb of Fittja, an area built during the Million Programme in the early 70’s, and the project tries to weave itself into this unfashionable urban fabric. Fittja’s different building types share a strong common language, they remind us of a family, a group of siblings, all of the same generation. Our project enacts the return of a lost sibling, raised under very different circumstances, but unmistakably of the same blood, and its return changes the family dynamic forever. / Remember the Future är ett typologiskt tillägg till den ontalade Stockholmsförorten Fittja, byggd under Miljonprogrammet på tidigt 70-tal, och projektet försöker tråckla sig in i denna otidsenliga stadsväv. Fittjas olika byggnadstyper delar ett utpräglat gemensamt språk, de påminner om en familj, en syskonskara, alla från samma generation. Projektet iscensätter återkomsten av ett förlorat syskon, uppväxt under helt andra förutsättningar men tveklöst av samma blod, och dess återkomst förändrar familjedynamiken för alltid.

Mellan 1961–1974 byggdes det knappt en halv miljon småhus i Sverige. Småhusen står idag inför omfattande renoveringar på grund av ålder och rådande byggteknik.Småhusägarna saknar ofta en teknisk underhållsplan vilket förkortar byggnadsdelars livslängder och ger ökade förvaltningskostnader.Rapporten består av en litteraturstudie som sammanställer problem och tillhörande åtgärder för småhus från denna period. Intervjuer och enkätundersökningar ligger till grund för framtagandet av handlingsplan för renovering och en teknisk underhållsplan.Med ökad kunskap kan lämpliga renoveringar utföras och samordnas vilket leder till lägre renoveringskostnader. En underhållsplan åskådliggör kostnader och visar när och hur underhåll bör utföras. Detta resulterar i lägre förvaltningskostnader samt förlängda tekniska livslängder på byggnadsdelar.Resultatet består av en sammanfattning av problem och lämpliga åtgärder. En handlingsplan som visar vilka renoveringar som bör utföras och hur de kan samordnas. En allmängiltig och lättöverskådlig teknisk underhållsplan. Sammantaget kan detta leda till ett mer hållbart bostadsbestånd ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. / Between 1961-1974, almost half a million detached houses were built in Sweden. These detached houses will be undergoing extensive renovations due to their age and prevailing construction technology. Small house owners often lack a technical maintenance plan, which shortens the life of building components and increases management costs.The report consists of a literature study that compiles problems and related measures for detached houses from this period. Interviews and surveys form the basis for the development of an action plan for renovation and a technical maintenance plan.With increased knowledge, suitable renovations can be carried out and coordinated, which leads to lower renovation costs. A maintenance plan illustrates costs and shows when and how maintenance should be performed. This results in lower management costs and extends technical life of building components.The result consists of a summary of problems and appropriate measures. An action plan that shows which renovations should be carried out and how they can be coordinated. A universal and easy-to-understand technical maintenance plan. All in all, this can lead to a more sustainable housing stock from an economic and ecological perspective.

The Million Program, buildings built between 1965 - 1974, is still a large part of the Swedish housing stock. These buildings now face a major need for renovation and energy efficiency measures. At the same time as the need for renovation is increasing, photovoltaic systems have also grown in popularity. The growing renovation need in combination with the increased popularity of photovoltaic systems has led to increased interest for whether photovoltaic systems panels can be mounted on existing buildings. The purpose of this study is to examine the potential problems when investigating the conditions for and the mounting of photovoltaic systems on existing roofs with respect to building statics. The focus is on buildings built during the million program and how the roof structure of these buildings is affected by the extra load from photovoltaic systems panels. A case study was performed where the strength of a roof with a time-typical roof construction from the million program was computed. A comparison of the characteristic loads according to European design rules and Swedish building standards was also carried out to give a perspective on differences in the standards. A number of interviews were conducted with various parties within the construction industry on the problem of photovoltaic system panel installations. The result of the case study shows that the roof does not withstand the new load in form of photovoltaic system panels according to the European design rules. When comparing the norms, it turns out that the main difference between them is that European design rules have a significantly higher characteristic snow load compared to the Swedish building norm. It can be concluded that European design rules generally have higher characteristic loads than the Swedish building norm, which can make the installation of photovoltaic system panels on houses built according to Swedish building norm more difficult due to the fact that the expansion have to be calculated according to the European design rules. Another major problem when investigating if photovoltaic system panels can be installed on typical roofs from the million program era, is lack of as-built documentation. / Miljonprogrammet, byggnader som byggdes mellan 1965 - 1974, är än idag en stor del av det svenska bostadsbeståndet. Dessa byggnader står idag inför ett stort renoverings- och energieffektiviseringsbehov. Samtidigt som behovet av renovering ökar har också solceller ökat i popularitet. Det ökande renoveringsbehovet i kombination med den ökade populariteten av solceller har lett till att efterfrågan på huruvida det går att montera solcellsmoduler på befintliga byggnader har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vad det finns för problematik kring utredning och montering av solcellsmoduler på befintliga tak med hänsyn till byggstatik. Fokuset ligger på byggnader uppförda under miljonprogrammet och hur byggnaders takkonstruktion blir påverkad av den extra lasten som solcellspanel innebär. En fallstudie har utförts där hållfastheten för ett tak med en tidstypisk takkonstruktion för miljonprogrammet beräknas. En jämförelse mellan de karakteristiska lasterna enligt Europeiska konstruktionsregler respektive Svensk byggnorm har även utförts för att ge en bild av skillnader och likheter mellan normerna. Ett antal intervjuer har också utförts med olika parter inom byggbranschen för att få reda på vad de ser för potentiell problematik kring installation av solcellsmoduler. Resultatet från fallstudien visar att takkonstruktionen som utsätts för den nya lasten i form av solcellspaneler inte håller enligt Europeiska konstruktionsregler. I jämförelsen av normerna visar det sig att den största skillnaden mellan dem är att Europeiska konstruktionsregler har en betydligt högre karakteristisk snölast jämfört med Svensk byggnorm. Även vindlasten skiljer sig mellan normerna. Likhet finns i nyttig last och egentyngd mellan normerna, där finns ingen nämnvärd skillnad. Det går att dra slutsatsen att Europeiska konstruktionsregler generellt har högre karakteristiska laster än Svensk byggnorm.

Detta examensarbete tar plats i Bredäng, söder om Stockholm. Projektet har varit en undersökning i hur man omarbetar, anpassar och informerar två befintliga bostadshus från miljonprogramsåren till dagens behov. Med syfte att skapa kontinuitet och komplexitet i dessa strikta strukturella fält, detta genom en formfinnande process där textilt skumgummi har använts som ett medlande objekt av additiv och subtraktiv information med referenser till “The Renewed Novelty of Symmetry” av Greg Lynn. Det är ett spekulativt projekt som tar upp frågor kring byggnaders evolution samt begreppet "mismatch", med ambitionen att dessa byggnader skall få fortsätta berättelsen om nya sätt att bygga bra bostäder för framtiden. Den berättelse som de en gång var en del utav när miljonprogrammet utvecklades, då avståndet mellan forskning och profession var mycket kort och byggnaderna byggdes tillsammans med de nyaste idéerna och teknikerna för den tiden. Men att låta livet i och runt dessa byggnadsstrukturer ha en inverkan på sin egen situation samt att förankra byggnaderna på platsen har varit fokus. / This thesis project has been an investigation in how to rework, adapt and inform two existing housing structures from the million-programme-era in Bredäng, south of Stockholm, to the needs of today. Aiming to create continuity and complexity in these structural fields through a form finding process using textile foam rubber as the intermediating object of additive and subtractive information, referring to “The Renewed Novelty of Symmetry” by Greg Lynn. It's a speculative project that takes on the question of building evolution and mismatch, where I want these buildings to continue the story of new innovative ways of building good housing for the future. The story which they once where part of when the million-program-era was developed, when the distance between research and profession was short and the buildings where built with the new building ideas and techniques of that time. So trying to let the life within and around these building structures have an impact on its own situation and also tying the buildings to the site has been the main focus.

This diploma project is in 2 parts. The first part is a program for a so called segregated area where the focus is on acting now, and trying to combine working with social mobilization with an architect's role. The second part is my design proposal, which is a part of this program. Anticipating 2020 is a program for projects spanning over 6 years in Hovsjö, Södertälje that I curate. 5 architects are invited to do one project each. The task is to build a structure or an event, temporary or not, that can inform, spark fantasy, discuss and in other ways be a part of a planning process as well as instant- and future change in Hovsjö. Its purpose is to discuss the existing and possible urban life in relation to planning and upgrading sptially segregated areas in general and the city area Hovsjö in particular. Once a year one architect will do one project or event. I will do the first project in the program, Installation 2014. The program focuses on the role of the architect and architecture in spatially segregated areas, the public spaces that were the outcome and consequence of the functionalist/modernist urban planning, the notion of temporality and events in relation to architecture and vague spaces and creative loopholes.  For whom, by whom and with whom are cities planned? The intention with my design proposal, the Installation 2014, is to create a diversity of public room types and scales in Hovsjö. To be able to keep a big open space open but at the same time being able to have smaller rooms within the big area. To work with a geometrical element - the spehere - trying to describe outdoor public rooms rahter then enclosing them by building walls. / Detta examensarbete är i två delar. Den första delen är ett program för ett så kallat segregerat område där fokus ligger på att agera nu, samt att försöka kombinera, reflektera och diskutera arkitektens roll i arbete med social mobilisering.  Den andra delen är ett designförslag, vilket är en del av nämnda program. I väntan på 2020 är ett program jag kurerar där projekt spänner över 6 år i Hovsjö, Södertälje. 5 arkitekter bjuds in för att göra ett projekt var. Uppgiften är att bygga en struktur eller ett event, temporärt eller ej, som kan informera, väcka fantasi, diskutera och på andra sätt vara en del av en pågående planeringsprocess likväl som del av en direkt förändring av Hovsjö. Programmets syfte är att diskutera det existerande och möjliga urbana livet i relation till planering och så kallad uppgradering av rumsligt segregerade områden generellt, och Hovsjö specifikt. En gång varje år kommer en arkitekt genomföra ett projekt eller ett event. Jag gör första projektet i programmet, Installation 2014. Programmet fokuserar på arkitektens- och arkitekturens roll vid arbete med rumsligt segregerade områden, de publika platserna som var resultatet av, och en konsekvens av, den funktionalistiska/modernistiska stadsplaneringen, begreppet temporalitet och event i relation till arkitektur, vaga platser samt kreativa kryphål. För vem, av vem och med vem planeras städer? Ambition med mitt designförslag, Installation 2014, är att skapa en diversitet av typer av publika rum och skalor på dessa. Att behålla en stor öppen yta öppen men samtidigt möjliggöra för mindre rum inom detta område. Att arbeta med ett geometriskt element - sfären - och försöka beskriva exteriöra publika rum snarare än att bygga in dem.

Jordbromalmskolan was shut down despite protests from the citizens of Jordbro. It was going to give place for housing in an attempt to save a dying commercial centre, but it was occupied by cultural workers who managed to convince the municipality to keep the building as a culture house. This project addresses culture as an engine for public life by adapting a building to a new program, revealing existing qualities and adding new architectural layers. / Jordbromalmsskolan stängdes 2009 trots protester från Jordbros invånare. Skolan skulle ge plats åt nya bostäder i ett försök att rädda Jordbros döende centrum. 2012 flyttade några kulturorganisationer in i huset på ett rivningskontrakt och Jordbro Kulturhus skapades. Efter två års kamp lyckades kulturarbetarna övertyga kommunen att behålla huset som kulturhus. Det här projektet adresserar kultur som en motor för publikt liv genom att anpassa en byggnad till ett nytt program, lyfta fram befintliga kvaliteter och addera nya arkitektoniska lager.

Syftet med denna uppsats har handlat om att göra en kartläggning av hur den administrativa arbetsprocessen vid ett stambyte tillsammans med renovering av lägenheter i ett hyreshus fungerar från planering till det att åtgärderna utförs. Målet var att beskriva arbetsprocessen och identifiera eventuella flaskhalsar. Men även komma med förslag till effektivisering av arbetsprocessen och hur man kan arbeta för att undvika dessa flaskhalsar samt att ta reda på vad hyresgäster har för preferenser kring renovering vid ett stambyte. För att kunna kartlägga detta valdes det ingående att det skulle vara de juridiska, ekonomiska och praktiskt kommunikativa aspekterna vid ett stambyte med lägenhetsrenovering som skulle belysas. Informationen för dessa aspekter togs fram genom följande typer av källor. Gällande lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin för juridiken. Investeringskalkyler över olika typer av stamrenoveringar och lägenhetsrenoveringar för ekonomin. Genom intervjuer av nyckelpersoner för praktiken. För att detta arbete skulle underlättas så har det avgränsats till att endast titta på hur fastighetsföretaget Stena Fastigheter Stockholm AB har arbetat under de stambyten som de genomfört inom sina södra delar av deras fastighetsbestånd. Det arbetet kom fram till vid kartläggningen av arbetsprocessen var att processen är långt mer avancerad och har fler delar till sig jämfört med vad skribenterna trott ingående i arbetet. De flaskhalsar som upptäcktes var först och främst de långa handläggningstiderna till hyresnämnden dit fastighetsbolag vänder sig då hyresgäster inte lämnar tillstånd till förbättringsåtgärder. Men även att det finns en brist på kommunikation mellan hyresvärd och hyresgäst samt en viss kunskapsbrist hos hyresgästen om hur processen i hyresnämnden ser ut och vilka åtgärder som en hyresvärd har rätt att utföra. Hyresgästerna saknar även kunskap om hur deras chanser ser ut i prövningar hos hyresnämnden. Ett förslag till en lösning av dessa flaskhalsar som arbetet kom fram till skulle vara att göra en ändring i dagens lagstiftning, vilket förmodligen skulle vara svårt att genomföra. En annan lösning som framkom av arbetet skulle vara att utöka kommunikationen mellan hyresvärd och hyresgäst genom någon form av lättillgänglig media som kan informera hyresgästen om hur den juridiska processen ser ut vid stambyte med renovering i ett hyreshus, samt att informera om vilka åtgärder hyresnämnden ger tillstånd till hyresvärden att utföra. / The purpose of this paper has been to make a survey of how the administrative work process in the case of a pipe replacement with renovation of apartments in a tenement house goes from planning to the execution of the measures. The goal was to describe the work process and identify any obstacles. But also come up with suggestions for streamlining the work process and how to work to avoid these obstacles and to find out what tenants have for preferences regarding renovation in the event of a pipe replacement. To be able to map the administrative work process of a pipe replacement with apartment renovation the writers chose to focus on the legal, economical and a communicative practical aspect of the process. The information for these aspects was to be obtained through the following types of sources. Applicable legislation, preliminary work, practice and doctrine for the legal aspect. Investment calculations on different types of pipe renovations/replacements and apartment renovations for the economical aspect. Through interviews of key people for the practical aspect. For this work to be facilitated it has been limited to looking only at how the real estate company Stena Fastigheter Stockholm AB has worked during the pipe replacements that they have carried out in their southern parts of their property portfolio. The work that came to the fore in the mapping of the work process was that the process is far more advanced and has more parts to it compared to what the writers thought in the early stage of writing the thesis. The obstacles that were discovered are the lengthy processing time to the tenant board to which Stena Fastigheter Stockholm AB turns when tenants do not give permission for improvement measures. But also, that there is a lack of communication between the landlord and tenant as well as a certain lack of knowledge with the tenant about how the tenant's process looks and what measures a landlord is entitled to take. The tenants also lack knowledge of what their chances look like in the hearings of the tenant board. The proposed solutions to these obstacles that the work came up with would be to make a change in current legislation, which would probably be difficult to implement. Another solution that emerged from the work would be to increase the communication between the landlord and the tenant through some form of easily accessible media that can inform the tenant of what the legal process looks like in the event of a change of house renovation in a tenement house, and to inform about what measures the tenant gives permission to the landlord to perform.

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is more extensive and the total cost amounts to just under 1,3 million SEK per apartment. Prior to the renovation the rent was 971 SEK/m2 which will be increased with 25% after the renovation. For Kungshall the total cost amounted to roughly 1 million per apartment and led to an increase of rent by 28% from the original rent which was 795 SEK/m2. The participation rate of the customer survey in Akalla was lower than in Kungshall which got a better result in all categories. The reduced use of energy of the project in Akalla is estimated to 32% while the project in Kungshall merly reached 21%. The use of method in this report determine that none of the projects successfully reached economic profit with their own company-specific calculation interest. However, the analysis of vulnerability shows that after 30 years Kunghall has gained a profit of 3.2 million SEK. Akalla is expected to reach sustainability from a social and ecological perspective but not from an economic perspective. In Kungshall the social and economic perspective are assessed to be sustainable while the ecological perspective is not, due to the fact that it did not reach “Klimatiniativets” goal at a reduced energy usage of 30 %. The result in this thesis concludes that the placement in either ftS or fts impacts the sustainability from the social perspective and normally also from the economic perspective, although not with the specific circumstances regarding this ftS due to Järvaavtalet. The sustainability from the ecological perspective is not connected to the placement but merely a result of choice of measures and execution. However, as the sustainable development is an interplay between the different perspectives, the result from the ecological perspective is also indirectly affected by the placement in either ftS or fts. / Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 971 kr/m2 och höjdes efter renoveringen med drygt 25%. Den totala projektkostnaden i Kungshall uppgick i strax över 1 miljon per lägenhet och resulterade i en hyreshöjning på strax under 28% från den ursprungliga hyran på 795 kr/m2. Akalla hade lägre deltagandeandel på kundundersökningarna och fick sämre resultat än Kungshall i samtliga kategorier. Akalla förväntas uppnå en total energibesparing på 32% medan Kungshall enbart uppnådde 21%. Inget av projekten lyckades, enligt rapportens metod, nå företagsekonomisk lönsamhet med de företagsspecifika kalkylräntor som delgetts, dock så lyckades Kungshall generera en vinst på 3.2 miljoner efter 30 år utifrån känslighetsanalysen. Akalla bedöms nå en social- och ekologisk hållbarhet men inte en ekonomisk hållbarhet. Kungshall bedöms ha nått en social- och ekonomisk hållbarhet men utefter “Klimatiniativets” mål på en energiminskning med 30 % efter renoveringen så bedöms inte en ekologisk hållbarhet uppnås.Arbetet kommer fram till att resultatet ur det sociala perspektivet är bundet till placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekologisk resultatet beror främst på utförande och val av åtgärder men eftersom den hållbara utvecklingen är ett samspelet mellan de olika perspektiven så påverkas även det ekologiska resultatet indirekt av placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekonomiska resultatet bedöms i normalfallet vara starkt kopplat till placeringen i antingen ftS eller fts. I detta specifika fall har placeringen i ftS eller fts inte en avgörande roll eftersom det ekonomiska resultatet för projektet i ftS beror på involveringen i Järvaavtalet.