<p>What and how companies choose to base their dividend of bonus and options on to the company’s Chief Executive Officer (CEO) is important, not only out of the owners perspective, but also out of the community- and research perspectives.</p><p>Our main purpose with this study is to examine what kind of trends we can notice in the companies incentive programs to the CEO during the years 2000-2006 and in what extent the different trends occur. We also aim to see if there have been any changes in the companies incentive programs in contract to the scandal of Skandia that took place in 2003.</p><p>We aim to do this research through reading the 30 companies with the highest turnover on the Stockholm Stock exchanges annual reports. To get another view on it and to help understand the results we have chosen to complement the research with an interview and previous research.</p><p>We have, through our research, come to the conclusion that there are trends to notice in the companies incentives. Over all, we consider that shareholders have confidence in their CEOs, because of the increase in bonus payments and the maximum level of bonus, at the same time as percentage bonus payments of the basic salary were unchanged.</p><p>The scandal of Skandia has not had any larger influence on the design of the incentives, except some minor downturns during 2003 and 2004. During 2003 the bonus payments declined and in 2004 the maximum level of bonus declined. The application of options declined from 2003 and at the same time the application of bonus increased. We could notice that the companies started to account more openly for CEOs incentives because of the new laws that where introduced in the beginning of 2000.</p> / <p>Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv.</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.</p><p>Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.</p><p>Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad.</p><p>Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken. Från och med 2003 minskade tilldelningen av optioner samtidigt som tilldelningen av bonus ökade. Vi kunde även utläsa att företagen började redovisa mer tydligt för ledande befattningshavares incitamentsprogram på grund av den nya lagstiftningen som tillkom i början av 2000-talet.</p>

<p>Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner. Den andra delfrågan är om det föreligger något samband mellan företagens förmåga att uppfylla upplysningskraven och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde.</p><p>Slutsatser som kan dras av uppsatsens undersökning är att de börsnoterade företagen inte anger de upplysningskrav som de är tvungna att ange enligt IFRS 2. De företag som har flest krav att uppfylla är bättre på att uppfylla de krav som de har gemensamt med de företag som har färre krav att uppfylla. I de korrelationsberäkningar som genomförts har endast svaga samband mellan företagens förmåga att ange upplysningskrav och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Det finns dock en tendens att företagen styr värdet på den riskfria räntan vilket bidrar till att värdena på optionerna kan styras mot att bli lågt vilket exempelvis kan motiveras av att företagen vill uppnå ett högre resultat för att locka till sig investerare. Standardavvikelsen för den riskfria räntan visar på en generell avvikelse från medelvärdet på 0,34. Då värdena på den riskfria räntan varierar mellan 2,64 och 4,3 % kan det tyda på att företagen själva styr värdena så att siffrorna i årsredovisningen ska passa in på redan uppsatta mål.</p>

What and how companies choose to base their dividend of bonus and options on to the company’s Chief Executive Officer (CEO) is important, not only out of the owners perspective, but also out of the community- and research perspectives. Our main purpose with this study is to examine what kind of trends we can notice in the companies incentive programs to the CEO during the years 2000-2006 and in what extent the different trends occur. We also aim to see if there have been any changes in the companies incentive programs in contract to the scandal of Skandia that took place in 2003. We aim to do this research through reading the 30 companies with the highest turnover on the Stockholm Stock exchanges annual reports. To get another view on it and to help understand the results we have chosen to complement the research with an interview and previous research. We have, through our research, come to the conclusion that there are trends to notice in the companies incentives. Over all, we consider that shareholders have confidence in their CEOs, because of the increase in bonus payments and the maximum level of bonus, at the same time as percentage bonus payments of the basic salary were unchanged. The scandal of Skandia has not had any larger influence on the design of the incentives, except some minor downturns during 2003 and 2004. During 2003 the bonus payments declined and in 2004 the maximum level of bonus declined. The application of options declined from 2003 and at the same time the application of bonus increased. We could notice that the companies started to account more openly for CEOs incentives because of the new laws that where introduced in the beginning of 2000. / Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv. Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003. Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad. Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken. Från och med 2003 minskade tilldelningen av optioner samtidigt som tilldelningen av bonus ökade. Vi kunde även utläsa att företagen började redovisa mer tydligt för ledande befattningshavares incitamentsprogram på grund av den nya lagstiftningen som tillkom i början av 2000-talet.

Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner. Den andra delfrågan är om det föreligger något samband mellan företagens förmåga att uppfylla upplysningskraven och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Slutsatser som kan dras av uppsatsens undersökning är att de börsnoterade företagen inte anger de upplysningskrav som de är tvungna att ange enligt IFRS 2. De företag som har flest krav att uppfylla är bättre på att uppfylla de krav som de har gemensamt med de företag som har färre krav att uppfylla. I de korrelationsberäkningar som genomförts har endast svaga samband mellan företagens förmåga att ange upplysningskrav och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Det finns dock en tendens att företagen styr värdet på den riskfria räntan vilket bidrar till att värdena på optionerna kan styras mot att bli lågt vilket exempelvis kan motiveras av att företagen vill uppnå ett högre resultat för att locka till sig investerare. Standardavvikelsen för den riskfria räntan visar på en generell avvikelse från medelvärdet på 0,34. Då värdena på den riskfria räntan varierar mellan 2,64 och 4,3 % kan det tyda på att företagen själva styr värdena så att siffrorna i årsredovisningen ska passa in på redan uppsatta mål.

När IFRS 2 infördes i Sverige år 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade på NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersättning, belöningen i incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillämpar aktierelaterad ersättning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar på resultat som både styrker och avfärdar incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning på företagen noterade på Large Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Mätperioden sträcker sig från 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillämpar aktierelaterad ersättning, trots det obligatoriska kravet på kostnadsföring. Detta indikerar att incitamentsprogrammen uppfyller sitt syfte, att öka lönsamheten för företagen genom att motverka den intressekonflikt som ofta råder mellan bolagsledning och aktieägare.

Fasta ersättningar till anställda minskar till förmån för aktiebaserade incitamentsprogram. Sedan mars 2000 har det varit tillåtet i Sverige att finanserna incitamentsprogrammen genom aktieåterköp. Aktieåterköp med motivet incitamentsprogram ökar samtidigt som utrymmet i tidigare forskning är begränsat. Syftet med studien är att undersöka marknadsreaktionen på kort och lång sikt för aktieåterköp som syftar till att finansiera incitamentsprogram. En eventstudie används för att studera om det förekommer positiv anormal avkastning på kort sikt efter meddelande om att företag ska påbörja aktieåterköp med motivet incitamentsprogram. På lång sikt, upp till 12 månader, används en eventstudie för att undersöka anormal avkastning efter första återköpet i ett återköpsprogram. Studiens urval består av aktieåterköp genomförda under perioden 2000 till 2015 av företag listade på Nasdaq Stockholm. Resultatet visar att aktieåterköp med motivet incitamentsprogram i genomsnitt ger positiv anormal avkastning på 15,1 procent upp till 12 månader. På kort sikt påvisas ingen signifikant effekt i aktiepriset efter meddelande om aktieåterköp med det givna motivet. Analysen av resultatet tolkas som att det är positivt för företag att finansiera anställdas incitamentsprogram genom att utföra aktieåterköp eftersom det indikerar ge positiv kurspåverkan på lång sikt. Potentiellt är detta av intresse för företagsledningar inom näringslivet vid beslut om finansieringsmetod för att finansiera incitamentsprogram.

Den som inom ramen för ett optionsbaserat incitamentsprogram gjort ett förmånligt förvärv av optioner ska enligt huvudregeln förmånsbeskattas härför. Optionens skatterättsliga karaktär bedöms vid förvärvstidpunkten och det som civilrättsligt utgör en teckningsoption, en köpoption eller en syntetisk option kommer vid den skatterättsliga bedömningen att betraktas som ett värdepapper, en personaloption, en kvalificerad personaloption eller en allmän löneförmån. Den skatterättsliga klassificeringen styrs av de villkor som optionen förenats med vid förvärvet. Villkorsändringar som sker efter förvärvstidpunkten kan få skattemässiga återverkningar som att optionen omklassificeras eller betraktas som avyttrad. I uppsatsen behandlas gränsdragningen mellan de olika skatterättsliga förmånsformerna i syfte att undersöka vilka bedömningskriterier som vid förvärvet kan anses gälla för indelning i respektive kategori. Den slutsats som härvid dras är att samtliga de civilrättsliga optionsformerna som utgångspunkt utgör värdepapper, men att olika slags förfoganderättsliga inskränkningar i instrumentet kan medföra att det i stället klassificeras som en personaloption eller en allmän löneförmån.  Därefter undersöks vilka skattemässiga konsekvenser som kan följa av att villkoren för optionen ändras efter förvärvstidpunkten. Slutsatsen är att det beror dels på hur optionen klassificerats vid den initiala bedömningen, dels på hur villkorsändringarna träffar. En option som vid förvärvet har klassificerats som ett värdepapper kommer att betraktas som avyttrad om villkorsändringarna påverkar optionens grundläggande beståndsdelar, dvs. dess löptid eller dess lösenpris. En option som vid förvärvet har klassificerats som en personaloption genomgår ett karaktärsbyte och blir ett värdepapper om villkorsändringarna innebär att optionen vid det initiala förvärvet inte hade betraktats som en personaloption. Vad beträffar kvalificerade personaloptioner framhålls, med hänvisning bl.a. till optionens lagstadgade intjänandetid och längsta löptid, att vissa villkorsändringar kan medföra att den inte kan betraktas som kvalificerad samt att tidpunkten för villkorsändringarna bör vara av betydelse för bedömningen.

An important strategic question for companies today is how to recruit, motivate and retain employees. It is becoming more important to consider the incentive programs in the valuation process of companies. Recent studies show that employee stock option plans are more commonly used in Swedish companies than earlier. However, there are few studies about how employee stock options influence company performance and affect employees. The purpose of this thesis is to increase the awareness of what the introduction of an employee stock option plan means, both from a management perspective and from the employees’ perspective. There are many different kinds of stock option plans and the plans can vary in terms of type of options, time to expiry, exercise price and tax consequences. This study started with a pre-study of which types of employee stock option plans that are used in Swedish companies. A closer study was then carried out in four companies in different industries with different stock option plans. The motives for introducing employee stock option plans can be divided into five categories: personnel motives, incentive motives, salary motives, accounting motives and tax motives. The case studies show how motives for option plans can be dependent on different circumstances within the companies. Further, the study also shows that the consequences of the stock option plans varies according to factors such as motives, design of the stock option plan, share price performance and other context factors. Context factors that could have an effect are the company’s business, organisational structure, corporate culture and experiences from employee stock options in the industry, employees’ education and tax rules. The consequences for the company are also dependent on how the employees react to the options. To be able to estimate what an employee stock option plan means for the company, all these factors must be taken under consideration. Further one must take into account the costs for the stock options such as dilution effects, hedging costs, personnel costs and costs for designing the program. / <p>Rapportkod: LiU-Tek-Lic-2001:54.</p>

<p>Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka användandet av incitamentsprogram och dess inverkan på företagens prestation. Som mått på företagens prestation används utvecklingen i avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och Market to Book (M/B). Uppsatsen undersöker vidare möjliga samband mellan företagens ägarkoncentration och dess användande av incitamentsprogram. Undersökningen utfördes genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under en period på tio år med slutår 2015. Studien genomfördes på alla företag som var noterade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap under den undersökta perioden. Inget statistiskt signifikant samband kunde identifieras mellan användandet av incitamentsprogram och företagens avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och M/B. Det påträffades dock ett samband mellan ägarkoncentrationen och användandet av incitamentsprogram. Vid en låg ägarkoncentration ökar sannolikheten att företaget använder sig av någon form av incitamentsprogram. Aktieprogram visade sig vara det vanligast förekommande incitamentsprogrammet.