Denna studie undersöker bakomliggande motiv till aktieåterköp på den svenska marknaden och hur marknaden reagerar vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp. Utifrån 154 annonseringar mellan åren 2010-2017 identifieras tre bakomliggande motiv till aktieåterköp: Förse incitamentsprogram, förändring av kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet och tillhandahålla aktier för förvärv av företag eller annan egendom. Studien finner att 45% av annonseringarna hade incitamentsprogram som minst ett motiv, en ökning jämfört med perioden 2000- 2009 där siffran var 33%. Även den abnorma avkastningen vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp undersöks genom en eventstudie. Resultaten visar en abnorm avkastning vid annonseringstillfället på 1,341%, utan hänsyn till bakomliggande motiv. Med hänsyn till bakomliggande motiv vid annonseringen uppmätts en abnorm avkastning på 1,5% för kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet, 1,332% för förvärv av företag eller annan egendom och 0,915% för incitamentsprogram.

<p>Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram. Resultatet visar att bolagen underskattar volatiliteten och att bolagen i och med detta inte baserar sitt agerar på effektiva marknads hypotesen, utan väljer att maximera vist per aktie istället för kassaflödet.</p>

Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram. Resultatet visar att bolagen underskattar volatiliteten och att bolagen i och med detta inte baserar sitt agerar på effektiva marknads hypotesen, utan väljer att maximera vist per aktie istället för kassaflödet.

Beskattningstidpunkten i svensk rätt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska därmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjänats. Den relevanta frågan är huruvida skatteavtalet kan anses begränsa Sveriges beskattningsanspråk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, fastställd enligt Artikel 4, från att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas när den skattskyldige har hemvist i landet. En sådan begränsning tycks endast föreligga avseende källstatens beskattningsrätt, där det finns ett krav på att arbete är utfört i staten. Hur beskattningsrätten ska fördelas under Artikel 15(1) då ett hemvistbyte har skett mellan tiden för intjänande och utbetalning behandlas inte i kommentaren. Mot bakgrund av skatteavtalets systematik där utgångspunkten vid fördelningen är hemvistet och inte inkomsten, vilket skulle bli fallet om intjänadeprincipen tillämpas, anser författaren att Sveriges beskattningsanspråk inte kan anses strida emot avtalet. EU-rättens fria rörligheten för arbetstagare innebär ett att medlemsländerna förbjuds att ha bestämmelser i sin nationella rätt som riskerar att diskriminerar eller restriktivt hindra den fria rörligheten. Den som är obegränsat skattskyldig i Sverige och utför arbete i ett annat land omfattas i regel av sexmånaders- eller ettårsregel vilket innebär att den inkomst som intjänats genom arbete i utlandet inte blir föremål för beskattning i Sverige. Detta gäller även de fall den skattskyldige erhåller ersättningar efter det att han återvänt till Sverige. Intjänandeprincipen tillämpas därmed på obegränsat skattskyldiga medan kontantprincipen tillämpas för begränsat skattskyldige. En sådan olikabehandling anses strida mot diskrimineringsförbudet och denna kan inte heller rättfärdigas. Det kan således konstateras att nationell rätt strider mot EU-rätten och kan kommas att ifrågasättas vid en framtida prövning.

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.

No description available.

En organisation existerar för att individer ska samverka för att uppnå ett gemensamt mål. I tider med hög personalomsättning är det en utmaning för många organisationer att nå målkongruens och syftet med denna studie är att undersöka hur företag arbetar för att uppnå målkongruens i takt med ökad personalomsättning med hjälp av incitamentsprogram. För att besvara syftet har intervjuer utförts på två olika företag inom detaljhandeln med personer som arbetar aktivt med incitamentsprogram och en enkät har genomförts i ett av företagens varuhus. I den teoretiska referensramen beskrivs teorier gällande förhållandet mellan arbetsledning och arbetstagare, olika typer av incitamentsprogram och motivationsfaktorer. Det empiriska resultatet visar att incitamentsprogram används i de undersökta organisationerna för att nå målkongruens, minska personalomsättning och höja engagemanget hos de anställda. Det visade sig även att kombinationer av olika incitamentsprogram tillämpas för att nå olika typer av mål och att personlig utveckling är den främsta motivationsfaktor för de butiksanställda / An organization exists for individuals to work together and reach a common goal. In times of high personal turnover rate, it is a challenge for many organizations to achieve goal congruence and the purpose with this study is to examine how companies work to achieve goal congruence in line with increasing personal turnover rate with the aid of incentive plans. In the theoretical reference frame theories are described regarding the relationship between superior and subordinate, different types of incentive plans and motivational theories. To be able to answer the purpose of this essay, interviews have been conducted on two different companies in retail with individuals who works with incentive plans and a survey has been conducted in one of the companies© stores. The empirical result shows that the incentive plans are used in the researched organizations to achieve goal congruence, increase employee retention and improve the commitment with the employees. The results showed that incentive plans apply to reach different types of goals and that personal development was the primary motivational factor.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna uppsats är att kartlägga de finansiella instrument som ligger till grund förlångsiktiga incitamentsprogram samt undersöka hur företag använder dessa somstyrinstrument i sin organisationen. Detta mynnar ut i problemformuleringen:- På vilket sätt kan organisationer använda sig av långsiktiga incitamentsprogram avfinansiell karaktär i sin styrning? Metod Studien har en abduktiv ansats vilket innebär att under arbetets gång har vi har hoppat framoch tillbaka mellan teori och empiri. Vi har använt oss av en kvalitativ datainsamling i formav semistrukturerade intervjuer med personer som har direkt anknytning till ämnet inom sinorganisation. Slutsats Studien kommer fram till att det finns olika anledningar för att använda sig av långsiktigaincitamentsprogram. Vi har kommit fram till att programmen kan användas för att säkerställakompetens över tid. Engagera och motivera medarbetare samt bidra till målkongruens för demedverkande och organisationen. De olika finansiella instrumenten har olika egenskaper sompassar bra i olika situationer beroende på motiv med incitamentsprogrammet och företagetssituation.

No description available.

Today there are requirements for large companies in Sweden to draw up sustainability reports to demonstrate their responsibility towards society and the environment. To achieve successful sustainability work, activities must be applied at all levels of the company. The company's CEO, who acts on behalf of the company's board and is responsible for the day-to-day management, is therefore assigned for the company's sustainability work. The CEO's incentive program has traditionally been characterized by financial goals, today the incentive programs also include sustainability goals. CEO salaries have increased in recent years, which has raised skepticism among the company's stakeholders regarding the effect of sustainability goals in the incentive programs. The purpose of the essay is to investigate which compensation and whether the presence of sustainability goals in the CEO's incentive program relate to the company's sustainability performance. To investigate this, a quantitative method has been applied where a regression analysis has been carried out. The essay's selection includes Swedish listed companies on the lists Mid Cap and Large Cap. The results show that the basic salary and the presence of specific sustainability goals relate positively to the company's sustainability performance. Based on the results, the incentive programs for the CEO may need to be reconstructed to achieve increased sustainability performance. / Idag föreligger krav för stora företag i Sverige att upprätta hållbarhetsredovisning för att visa sitt ansvarstagande gentemot samhället och miljön. För att åstadkomma framgångsrikt hållbarhetsarbete måste aktiviteter tillämpas på alla nivåer i företaget. Företagets VD som agerar på uppdrag av företagets styrelse och har ansvar över den löpande förvaltningen tilldelas därför ansvar för företagets hållbarhetsarbete. VD:ns incitamentsprogram har traditionellt sett präglats av finansiella mål och idag innefattar incitamentsprogrammen även hållbarhetsmål. VD-lönerna har de senaste åren ökat vilket väckt en skepticism hos företagets intressenter angående effekten av hållbarhetsmål i incitamentsprogrammen. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om vilka ersättningar, samt om förekomsten av hållbarhetsmål i VD:ns incitamentsprogram relaterar till företagets hållbarhetsprestanda. För att undersöka detta har en kvantitativ metod tillämpats där en regressionsanalys genomförts. I uppsatsens urval ingår svenska börsnoterade företag på listorna Mid Cap och Large Cap. Uppsatsens resultat visar att grundlönen och förekomsten av specifika hållbarhetsmål relaterar positivt till företagets hållbarhetsprestanda. Incitamentsprogrammen till VD:n kan utifrån resultatet behöva rekonstrueras för att uppnå ökad hållbarhetsprestanda.