Den här studien berör lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i skolan. Studien har genomförts genom formella kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs ett till tre på en skola i ett mindre samhälle. Efter intervjuer och litteraturstudier har det visat sig att mycket av lärarnas tid många gånger koncentreras till elever som har svårt att nå målen. I skolan försöker man på olika sätt individualisera undervisningen och uppgifterna genom att låta eleverna få arbeta ofta med problemlösningar, men också erbjuda eleverna andra läromedel från högre årskurser. Särbegåvade elever har efter olika tester, som visar var de ligger kunskapsmässigt, fått flytta upp en årskurs om det visat att kunskapsnivån är långt mycket högre än övriga klasskamrater. Vidare visar det sig att det inte finns tillräckligt med tid och resurser för att kunna vara behjälplig alla elever och ofta hamnar de särbegåvade eleverna i skymundan då svaga elever kräver stor del av lärarnas tid och planering.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur några lärare möter elevers olika utbildningsbehov i matematik, eftersom lärarna har ett åtagande och en skyldighet att möta alla elever på deras kunskapsnivå. Jag utförde 9 semistrukturerade intervjuer med lärare på olika skolor i Malmö, samt skickade ut ett strukturerat frågeformulär till 62 kommunala skolor. Totalt kom det in 46 svar från enkätundersökningen. Jag har använt mig av två teorier för att tolka mitt resultat. Den första är Vygotskijs Proximalzonsteori (ZPD). En teori som utgår från att med rätt stöd och hjälp ifrån läraren så kan eleven utvecklas mer, mot om den inte får stöd och vägledning (Vygotskij, 1986). Den andra teorin är Piagets Motivationsteori som innebär att för att en elev ska bli motiverad så krävs en växling mellan utmanande och förstärkande aktiviteter (Imsen 2006, Lillemyr 2002). Mitt resultat visade på att lärare många gånger möter starka elever och stöttar svaga elever i ämnet matematik. De flesta lärare anser dock att det är svårt att räcka till för att alltid kunna möta alla elevers olika behov. Olikheterna i en klass är stora, och samtliga lärare anser att de kan bli bättre på att möta elever på den nivå där eleven befinner sig. De flesta lärare saknar stöd av speciallärare mot matematik. De lärare som intervjuats säger att de önskar specialpedagogiskt stöd, till exempel att arbeta med en mindre grupp elever, samtala med lärare kring elever eller lärsituationer eller utföra observationer. Min slutsats är att, lärare kan bli bättre på att möta varje elev på den nivå där eleven befinner sig kunskapsmässigt!

Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förändrade form och funktion i vår senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hävdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt värdepedagogiska frågor som till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män idag står inför en ny typ av utmaning och eventuell ämnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielärare i Samhällskunskap rent ämnesdidaktiskt hanterar och förhåller sig till implementeringen av jämställdhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll på en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lärare, verksamma på olika skolor i olika kommuner. Respondenternas svar analyserades senare med utgångspunkt i feministisk, socialkonstruktivistisk, genusteoretisk och strukturalistisk teoribildning. Utifrån denna analys gjordes ett försök att tematisera de olika attityder och uppfattningar kring frågan som framkommit under intervjuerna. Tydligast framträdde tre olika perspektiv, som var och en främst representerades av en enskild lärare, även om det fanns tendenser till överlappning. Vidare framkom ett intressant stickspår om de attityder till kunskap generellt, och värdepedagogiska frågor i synnerhet, som en av pedagogerna upplever sig stöta på bland sina elever. Detta stickspår blev på sätt och vis det mest talande exemplet på den problematik jag i studiens inledning tar avstamp i: Den funktion kunskap fyller för den individualiserade och instrumentellt tänkande individen i det senmoderna liberaldemokratiska samhället. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat, metodologiska styrkor och svagheter samt förslag på vidare forskning inom ämnet.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå.</p>

<p>Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ”nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision”, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. I analysdelen sammanfördes mina utvalda teorier med resultatet av enkät- och intervjustudien. Slutsatsen av min studie visade på att individens livssituation och möjlighet till individualisering berodde på en rad faktorer och möjligheter. Det kunde gälla valet av utbildning, där utbildningen sedan kunde leda till ett arbete som genererade i en inkomst som i sin tur möjliggjorde för ett eget boende eller en ökad konsumtionsnivå.</p>

<p>Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.</p><p>Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen. Individerna använder sig av olika medier för att informera sig om miljöproblemens globala spridning men har ändå en tendens att undervärdera medias roll i frågan om den egna miljömedvetenheten.</p>

<p>Utgångspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommit</p><p>i ett flertal rapporter, samtidigt som många framställningar pekar på att dagens matematikundervisning</p><p>bedrivs på ett mycket traditionellt sätt.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hur</p><p>matematiklärare i grundskolans senare år planerar, genomför, följer upp och utvärderar sin</p><p>undervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hur</p><p>lärare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.</p><p>Undersökningen har genomförts som en kombination av enkät och intervju, där den inledande</p><p>enkäten dels har gett en bred bild av lärarnas uppfattningar inom några väsentliga områden</p><p>dels använts för att fånga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senare</p><p>delen av undersökningen, där avsikten varit att komma några utvalda lärare närmare in på</p><p>livet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det både finns stora variationer mellan olika lärares</p><p>sätt att arbeta, samtidigt som det finns många gemensamma uppfattningar. Den bild som</p><p>jag fått genom intervjuerna, vilken i mycket stämmer överens med flera tidigare undersökningar,</p><p>är att den dominerande formen av individualisering är hastighetsindividualisering där</p><p>eleverna arbetar med samma material men i olika takt.</p><p>För att individualisera undervisningen på ett mer effektivt sätt krävs troligtvis en större</p><p>variation, än vad denna undersökning kunnat visa, både vad gäller innehåll och metoder. Ofta</p><p>handlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frågan om att låta sig styras eller</p><p>att försöka påverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krävs ett systematiskt</p><p>och strukturerat angrepps- och arbetssätt. Detta kräver i sin tur åtgärder på flera</p><p>olika nivåer inom skolan.</p>

<p><p>Vi anser att mäklartjänsten är föråldrad och erbjuder med få undantag, en och samma tjänst till alla kunder, den är inte anpassningsbar. Segmentering, positionering och differentiering i branschen är dessutom sparsam.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka dagens mäklartjänst med hjälp av segmenterings-, positionerings- och differentieringsteori för att se om det går att förbättra tjänsten och sättet företagen jobbar på.</p><p> </p><em><p>Problemfrågan</p><p> </p><p>Vår empiriska studie baseras på en kvalitativ metod. Sju respondenter som är aktiva i mäklarbranschen under olika befattningar har intervjuats.</p><em><p> </p></em><p>Segmentering innebär utveckling av olika marknadsprogram för samma produkt eller tjänst så att den når olika kundsegment på marknaden (Szatek 2008). Skräddarsydda lösningar kommer att efterfrågas mer och mer i framtiden (Parment 2008, Sköld & Olofsson 2006). Differentiering sker när en produkt eller tjänst är unik och sticker ut från mängden, det vill säga konkurrenterna. Positionering innebär att man placerar tjänsten/produkten/varumärket i kundens medvetande (Kotler et. al. 2005).</p><p> </p><p>Uppsatsen pekar på att ytterst få mäklarföretag segmenterar sitt kunderbjudande efter olika kundsegment. Positioneringen är svag och det beror på att tjänsten är speciell och sällanköpt. Det gör att företagen oftast har samma grundpelare såsom trygghet och erfarenhet. Tjänsterna är väldigt lika enligt våra respondenter, företagen differentierar sig väldigt lite. Same-same säger en respondent. Branschen är dålig på att kommunicera vad den egentligen gör och vad som skiljer de olika. Ett annat problem i branschen är att nya produkter hos ett företag dyker upp hos en annan veckan efter.</p></em>vi ställer oss i detta arbete är <em>om mäklarbranschen och dess tjänster är tillräckligt utvecklade ur ett segmenterings-, positionerings- och differentieringsperspektiv.</em> Delfrågor som för oss uppstår är <em>om det är möjligt att anpassa mäklartjänsten för att bättre överrensstämma med kundernas olika behov och varför detta i så fall inte görs</em>.</p>

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ”mellanstadiet” kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades. Vi intervjuade även två elever enskilt, en från varje klass. Vi utförde även två observationer. Resultatet visade att dessa elever inte efterfrågar ökat elevinflytande samt att lärarna känner sig osäkra kring hur mycket de kan tillåta elevinflytande i klassrummet. Vi drog slutsatsen att dialogen mellan lärare och elever behöver bli bättre för att ett ökat elevinflytande ska bli möjligt.