Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande. Förhoppningen med den här studien är att kunna bidra med ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Tidigare teorier delar framförallt upp förklaringar kring valdeltagande i tre olika perspektiv: institutionella-, individuella- och kontextuella förklaringar. Institutionella förklaringar innefattar framförallt hur reglerna kring ett lands valdeltagande ser ut, t.ex. vilket valsystem som används. Individuella faktorer innebär istället vissa personliga egenskaper som kan påverka huruvida en person väljer att gå och rösta eller inte. De kontextuella förklaringarna syftar till slut på den sociala och politiska miljö som individer vistas i och hur dessa kan påverka valdeltagandet. Den här studien fokuserar framförallt på om det finns något samband mellan de individuella egenskaperna lön, utbildning, social klass samt civilstånd och sannolikheten för att en person röstar i val. Datamaterialet utgår från levnadsnivåundersökningen år 2000 där respondenter från alla åldrar och bakgrunder ingår. Resultaten visar att antalet utbildningsår, om en person är gift eller sambo samt ålder har ett samband med sannolikheten för att delta i val. En sociologisk förklaring angående sambandet mellan civilstånd och valdeltagande skulle kunna vara att om man bor tillsammans med någon kan chansen att bli påmind om att rösta vara större än om man bor ensam.

<p>Man har genom forskning inte kunnat dra någon generell slutsats angående orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. Vårt syfte var att i möjligaste mån återspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrån familjeförhållanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansåg vara orsaken till just deras insjuknande, men också vad som var anledningen till att de slutligen bestämde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frågeställningar som: Hur kan familjen påverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansåg de vara vändpunkten för sitt tillfrisknande? För att få en så tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer. I arbetet framförs tidigare forskning om familjeförhållanden och individuella faktorer som kan ha en inverkan på insjuknandet, samt om vändpunktsprocesser. Vår granskning gick ut på att tolka kvinnornas berättelser i jämförelser med den forskning vi använt oss av. I vårt resultat framkommer att berättelserna till viss del liknar varandra, och att vissa jämförelser kan ses med forskningen, men att erfarenheterna trots allt är unika och därmed skiljer sig för de fyra kvinnorna.</p>

Man har genom forskning inte kunnat dra någon generell slutsats angående orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. Vårt syfte var att i möjligaste mån återspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrån familjeförhållanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansåg vara orsaken till just deras insjuknande, men också vad som var anledningen till att de slutligen bestämde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frågeställningar som: Hur kan familjen påverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansåg de vara vändpunkten för sitt tillfrisknande? För att få en så tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer. I arbetet framförs tidigare forskning om familjeförhållanden och individuella faktorer som kan ha en inverkan på insjuknandet, samt om vändpunktsprocesser. Vår granskning gick ut på att tolka kvinnornas berättelser i jämförelser med den forskning vi använt oss av. I vårt resultat framkommer att berättelserna till viss del liknar varandra, och att vissa jämförelser kan ses med forskningen, men att erfarenheterna trots allt är unika och därmed skiljer sig för de fyra kvinnorna.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen.

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet där tro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i organisationsteori och beslutsprocesser i offentliga organisationer, med särskilt fokus på Herbert Simons begrepp bounded rationality, begränsad rationalitet. Studiens datamaterial har analyseras genom såväl beskrivande univariata analyser för att ge en överblick över resultatet, men även i korstabellanalyser med procentjämförelser. Det sambandsmått som har stått i fokus är Sperman’s rho. Studiens resultat har sedan satts i en kontext av tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att med hjälp av dessa förklara resultatet. Resultatet i studien visar på en kraftig underrapportering rörande de fall där tro om att en elev far illa finns. De organisationsstrukturella faktorer och faktorer i det enskilda fallet är de faktorer som i studien visat sig ha störst påverkan på pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Individuella bakgrundsfaktorer hos pedagogen själv har i studien visat sig ha mindre betydelse för pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Organisationsstrukturens påverkan på pedagogens beslut kan förklaras genom teorier om beslutsprocesser i offentliga organisationer, speciellt Herbert Simons begrepp bounded rationality där brister i organisationsstrukturen lyfts fram påverka pedagogens förmåga fatta rationella beslut.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar anställdas nyttjande av arbetsplatsens friskvårdsinsatser. Vi undersökte även vad det är som motiverar anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna utifrån yrkeskategorierna tjänstemän och arbetare. Metoden som användes var kvantitativ och verktyget som valdes för att samla in det empiriska materialet var enkäter. Enkätundersökningen utfördes på en större organisation som verkar inom detaljhandeln och enkäten besvarades av 94 anställda. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS, valda teorier och tidigare forskning inom undersökningsområdet. Resultatet visade att de allra flesta av de anställda som deltog i studien har någon form av motivation till att nyttja friskvårdsinsatserna på arbetsplatsen. Vilka faktorer som motiverar de anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna visade sig vara både yttre och inre motivationsfaktorer. Resultatet visade därtill att det allt som oftast var fler tjänstemän än arbetare som instämde till att dem motiverades av de olika faktorerna. Detta överensstämde med resultatet kring nyttjandet, då även där visade sig vara fler tjänstemän än arbetare som faktiskt nyttjade friskvårdsinsatserna. De anställdas svar tydde på att det både fanns organisatoriska faktorer liksom privata faktorer som hindrade deras nyttjade. Två faktorer som flera respondenter ansåg skulle möjliggöra ett ökat nyttjande var att införa ett friskvårdsbidrag samt att fortsätta erbjuda möjligheten till att träna på arbetstid.

Intimate partner violence (IPV) is a recognized and widely discussed social problem  that affects women in a global perspective. One group that is considered to be particularly vulnerable are women who have been subjected to violence and also struggle with addiction. There are relatively few studies that have been conducted in this field, especially on how women's shelters work with these women. This essay aims to increase knowledge about the professional discretion in providing support to women who have been subjected to violence and struggle with addiction within women's shelters. We chose to analyze the data by using Lipsky's theory of Street-Level Bureaucracy, where we focused on the professionals' discretion. The empirical material consisted of semi-structured interviews with eight professionals from various women's shelters. The results show that the professional's discretion is influenced by individual factors in the form of their own attitudes towards the women and their view of the assignment. The results also show that organizational factors such as the board's interests, financial resources and competence, affects the professional's discretion.

Kunskap är en resurs som många företag baserar sin verksamhet på. Detta ställer dock krav på en fungerande kunskapsspridning för att företaget ska kunna nyttja resursen till fullo. Forskning belyser att kunskapsspridning är avgörande för konkurrenskraftighet samtidigt som det är svårt att realisera på ett systematiskt och framgångsrikt sätt. Studien belyser detta dilemma i relation till det relativt nyuppkomna fältet fintechbolag, även kallat finansteknikbolag, som har växt just på grund av deras innovation och därmed konkurrenskraftighet. Hur främjar företag inom fintechbranschen kunskapsspridning? Samt, hur påverkar företagets möjliggörande faktorer; kultur, ledarskap, teknik och mätning kunskapsspridning? Dessa frågor ämnades att bli besvarade med målet att bidra till insikter för hur ett fintechbolag hanterar sin kunskapsspridning och hur branschkollegor kan ta del av dessa. I denna kvalitativa fallstudie studerades ett svenskt fintechbolag. Data samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer och en deltagande observation på ett veckomöte. Data analyserades med en tematisk analys. Teorierna kritiska framgångsfaktorer och faktorer som påverkar kunskapsspridning influerade intervjufrågorna och applicerades på resultatet. Resultatet visade på att det undersökta företagets individuella och organisatoriska faktorer främjar deras kunskapsspridning, där motivationen hos de anställda är väsentlig. Däremot saknade de anställda vissa tekniska faktorer för att främja kunskapsspridning, nämligen integrerbara och användarvänliga verktyg som kunde främja kunskapsspridning, samt en förståelse för varför de bör sprida kunskap och med vilket tillvägagångssätt både i Sverige och deras kontor utomlands. Detta kan i slutändan bidra till att stödja företagets fortsatta innovativa utveckling med hjälp av främjande av kunskapsspridning / Knowledge is a resource that a lot of companies base their operation on. However, this requires functioning knowledge sharing for the company to be able to make full use of the resource. Research shows that knowledge sharing is crucial for competitiveness at the same time as it is difficult to realize in a systematic and successful way. The study highlights this dilemma in relation to the relatively new field, fintech companies, also called financial technology companies, which have grown because of their innovation and thus competitiveness. How does companies in the fintech industry facilitate knowledge sharing? As well as, how does the company’s enabling factors; culture, leadership, technology and measurement affect knowledge sharing? These questions were intended to be answered with the goal of contributing to insights into how a fintech company manages its knowledge sharing and how industry colleagues can make use of these. In this qualitative case study, a Swedish fintech company is studied. The data was collected with the help of six semi-structured interviews and one participant observation at a weekly meeting. The data was analyzed with a thematic analysis. The theories Critical Success Factors and Factors Influencing Knowledge Sharing influenced the interview questions and were applied on the result. The result showed that the investigated company’s individual and organizational factors facilitate their knowledge sharing, where the motivation of the employees is essential. However, the employees lacked some technical factors for facilitating knowledge sharing, namely, integrable and user-friendly tools that could facilitate knowledge sharing as well as an understanding of why they should share knowledge and with what approach, both in Sweden and their office abroad. This may ultimately contribute to support the company’s continued innovative development by facilitating the knowledge sharing.

Förvånansvärt lite forskning har ägnats åt ungdomars deltagande i partipolitiska ungdomsförbund trots en långvarig nedåtgående trend i medlemsantal. Studier visar att ungdomsförbunden har svårt att rekrytera samt behålla sina medlemmar vilket är oroande då vi behöver ungdomars röster i partipolitiken för vår representativa demokrati och för att ungdomförbunden är den främsta rektryteringskällan till våra moderpartier. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse kring varför ett urval av ungdomar väljer att gå med i partipolitiska ungdomsförbund samt vad de har för motiv till att stanna kvar. Studien består av semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar som är eller har varit aktiva inom ungdomsförbunden Ung Vänster och Moderateras ungdomsförbund MUF. För att undersöka detta har studien fokuserat på individuella resurser och faktorer och moraliska, sociala och materiella motiv till partipolitiskt deltagande. Resultatet visade på att individuella resurser och faktorer som politiskt intresse, motivation och sociala nätverk var viktiga kopplat till varför ungdomarna väljer att gå med i ett partipolitiskt ungdomsförbund. Sociala och moraliska motiv var högst förekommande bland ungdomarna för både varför de väljer att gå med men också vad som gör att de stannar kvar inom förbundet. / Surprisingly little research has been devoted to young peoples participation in party-affiliated youth organizations, despite a prolonged downward trend in membership numbers. Studies indicate that these youth organizations struggle to recruit and retain their members, which is concerning since young peoples voices in party politics are crucial for our reprecentative democracie and because these organizations serve as the primary recruitment source for their motherparties. This study aims to gain a deeper understanding of why a selection of young individuals choose to join party-affiliated youth organizations and what motivates them to remain. The study consists of semi-structured interviews with eight youths who are or have been active within the youth organizations Ung Vänster and Moderaternas ungdomsförbund MUF. To investigate this, the study focuses on individual resources and factors and also moral, social, and material motives for political participation. The results indicate that individual resources and factors such as political interest, motivation, and social networks are significant in why young people choose to join a party-affiliated youth organization. Social and moral motives are most common motives among the youth for why they choose to join and what keeps them engaged within the organization.