Bakgrund: Bristen på riktlinjer för väsentlighetsbedömning lämnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i väsentlighetsbedömningen. Revisorn måste använda sitt professionella omdöme vid väsentlighetsbedömningen, speciellt med hänseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa väsentlighetsbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur revisorernas väsentlighetsbedömningar påverkas av klientens branschtillhörighet. Metod: Studien har ett positivitsikt synsätt och använder en kombinerad metod av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkätundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som används i väsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i väsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur väsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende på klientens branschtillhörighet. Resultatet visade att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen beroende på klientens branschtillhörighet. Studiens slutsats är att väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet genom att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen i de undersökta branscherna. Studiens bidrag: Studien ämnar ge insikt i att förklara hur väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet. Tidigare studier har inte undersökt variabler i faktorn bransch som påverkar väsentlighetsbedömningen, vilket denna studie har tagit hänsyn till. / Background: The lack of guidance on materiality assessments leaves a large space for the auditors’ professional judgment in assessing materiality. The auditor must use professional judgments on materiality assessments, especially with regard to the clients’ industry affiliation, giving rise to inconsistent materiality assessments. Aim: The aim of this study is to explain how the auditors’ materiality judgments are influenced by the clients’ industry affiliation. Method: The study uses a positivistic approach and uses a combined approach of both qualitative and quantitative methodology. The study used pre- and post interviews and a questionnaire survey. The data was collected via SurveyMonkey and handled and analyzed in SPSS. Result and conclusion: The auditors professional judgment used in materiality assessments give rise to differences in materiality assessments. The differences may be partly explained by the clients’ industry affiliation as there are no specific guidelines that cover materiality assessments specifically for clients with different industry affiliations. The result of this study showed that the auditors do not put an equal amount of importance on the same components of the assessment in regards to the clients’ industry affiliation. The study concludes that the assessment will be influenced by the clients’ industry affiliation since the auditor does not place as much importance on the same components of the materiality assessment in the surveyed industries. Contribution of the thesis: The study aims to provide insight to explain how the assessments will be influenced by the clients’ industry affiliation. Previous studies have not examined the variables in the factor industry that affect materiality assessment as this study has taken into account.

Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller. / Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har fått stor betydelse och mer uppmärksamhet de senaste åren. Det ökande trycket på hållbarhet har gett upphov till nya lagkrav och regler för företag som redovisar hållbarhet i sina årsredovisningar. Det har bland annat vuxit fram regelverk och organisationer för att stödja företag att vara transparenta och skapa en tydlig gemensam struktur för företagens hållbarhetsredovisning som till exempel GRI. Tidigare forskning menar att hållbarhetsredovisningen skiljer sig  beroende på i vilken bransch företaget verkar. Dessa skillnader gör det i sin tur svårt att jämföra hållbarhetsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur tillämpningen av GRI-standards påverkar innehållet i hållbarhetsrapporter och huruvida innehållet skiljer sig mellan olika branscher inom den svenska marknaden. Vidare är syftet att bidra med en djupare förståelse kring hur branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar i svenska företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ innehållsanalys med en deduktiv forskningsansats för att jämföra 40 företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Företagen i studien valdes ut från fyra olika branscher totalt 10 företag från varje bransch. I studien används  statistiska tester i form av One Way Anova och Post Hoc Tukey test. Slutsats: Studien visar att branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar inom GRI-standards. Det empiriska resultat visar att det finns skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar. Jämförelsen av ekonomikategorin visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan branscherna. Redovisning av socialkategori och miljökategori visade att det finns en signifikant skillnad i redovisning av de ämnesspecifika aspekterna mellan de undersökta branscherna. / Background: Sustainability reporting has gained great importance and more attention in recent years. Increasing pressure on sustainability has led to new legal requirements and rules for companies reporting on sustainability in their annual reports. Among others, regulations and organisations have emerged to help companies be transparent and provide a clear common structure for corporate sustainability reporting, such as the GRI. Previous research has found that sustainability reporting varies by the industry in which the company operates. These differences in turn make it difficult to compare sustainability reports. Purpose: The aim of this study is to investigate how the application of the GRI standards affects the content of sustainability reports and whether the content differs between different industries within the Swedish market. It also aims to gain a deeper understanding of how industry affiliation influences the different prioritisation of topic-specific information in Swedish companies sustainability reports that have been prepared in accordance with GRI standards.   Method: The study used a quantitative content analysis with a deductive research approach to compare the sustainability reports of 40 companies prepared according to the GRI standards. The companies studied were selected from four different industries, totaling 10 companies from each industry. The study uses statistical tests in the form of One Way Anova and Post Hoc Tukey tests. Conclusion: The study shows that industry affiliation has an impact on the different prioritisation of subject-specific information within the GRI standards. The empirical results show that there are differences between companies' sustainability reports. The comparison of the business category shows that there is no significant difference between the industries. Reporting in the social and environmental categories shows a significant difference in reporting on the subject-specific aspects between the industries studied.

Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för småbolag i Sverige. Detta medförde att mindre bolag frivilligt kunde välja att anlita revision eller inte. I dagsläget väljer 25 % av bolagen att anlita revisor. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför småföretag väljer att anlita en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten. Studien kommer att undersöka faktorerna som bidrar till att revision efterfrågas. Metod: Primärdata har samlats in genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Den kvalitativa ansatsen består av intervjuer med småföretagare inom tjänstesektorn och handelsbranschen. För att få mer djupgående information om huvudämnet har intervjuer även skett med en auktoriserad revisor och en jurist som suttit med som representant för Företagarna i den statliga utredningen som föreslog avskaffandet av revisionsplikten. Den kvantitativa metoden utgörsav en enkätundersökning som besvarats av 130 småföretag. Slutsats: Vår slutsats är att efterfrågan på revision beror på flera faktorer och de faktorerna som har konstaterats ha en inverkan på att mindre bolag efterfrågar revision är intressenter, internnytta, rådgivning, företagsstorlek, outsourcing och branschtillhörighet. / Background: The abolishment of mandatory auditin Sweden was in 2010. This caused that smaller companies could voluntarly choose between to beaudited or not. Today,25 % of the smaller companies voluntarly choose to be audited. Purpose:The pupose with this study is to examine why smaller companies choose to hire an accountant although the abolishment of mandatory audit. The study will investigate which factors that causes demand of audit. Method: Primary data has been collected through a qualitative and a quantitative research method. The qualitative method has been collected through interviews with small companies in the service and tradesector. To get more detailed information about the main subject, interviewshasconductedwithacertifiedaccountantandwithalawyerwhoas adelegateon thebehalfofthe business association(Företagarna)in the stateinvestigation thatsuggested abolitionofmandatoryauditonsmallercompanies.The quantitative method consists of a survey answered by 130 small businesses. Conclusion: The conclusion is that the demand on auditing depends on several factors and the factors that have been identified as having an impact on smaller companies requesting the auditis stakeholders, internal benefits, consulting, companysize outsourcing and industryaffiliation.

Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports.  Method:  This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports.   Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories.  Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.

Titel: Hållbarhetsrapportering - En kvantitativ studie om företag som påverkas av de nya direktiven i årsredovisningslagen väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Författare: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2019 – Januari Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de svenska företag som påverkas av den nya reformen (SFS 2016:947) väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Studien undersöker även om branschtillhörighet, antalet kvinnor i styrelsen och skuldsättningsgrad kan förklara om hållbarhetsrapporten presenteras i årsredovisningen eller i en separat publikation. Metod: Undersökningen utgår från den positivistiska traditionen och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats genom en innehållsanalys samt att hypoteser har utformats för att sedan testas i en regressionsanalys. Datainsamlingen för undersökningen har inhämtats från databasen Retriever där alla aktiebolag som påverkas av den nya lagstiftningen undersöks. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att 45,42% av alla de undersökta företagen väljer att placera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen medan 54,58% presenterar den i ett separat dokument. Vidare så finner studien ett positivt signifikant samband mellan 2 av de 28 undersökta branscherna och att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Studien finner även ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen och att ha en integrerad hållbarhetsrapport. Skuldsättningsgrad visar inget signifikant samband i undersökningen. Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag är att sannolikheten är högre att ett företag inkluderar hållbarhetsrapporten i årsredovisningen ju fler kvinnor som finns i styrelsen. Vidare så tenderar företag verksamma inom branscherna ”företagstjänster” och ”fastighetsverksamhet” att placera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Det teoretiska bidraget är att det finns ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen, och till viss del branschtillhörighet med att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Vidare fann faktorerna skuldsättningsgrad och företagsstorlek inte något signifikant samband och kan därför inte förklara något. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att vidare forskning bör undersöka huruvida andra faktorer kan förklara var ett företag väljer att placera sin hållbarhetsrapport. Vidare föreslår vi att vidare forskning bör undersöka hur det skiljer sig mellan olika länder där en liknande reglering finns. Denna undersökning bör då använda samma oberoende variabler för att studien skall bli jämförbar. / Title: Sustainability reporting - A quantitative study on how companies affected by the new directives regarding the annual report choose to present their sustainability report either in the annual report or in a separate document. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 HP Author: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2019 – Januari Aim: The aim of the study is to investigate whether Swedish companies affected by the new reform (SFS 2016: 947) choose to present their sustainability report in the annual report or in a separate publication. The study also investigates whether industry affiliation, the number of women on the board and leverage can explain if the sustainability report is presented in the annual report or in a separate publication. Method: The study is based on a positivist philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the aim of the study a quantitative research strategy has been applied through a content analysis. Thus, hypothesis has been designed to then be tested in a regression analysis. Data collection for the survey has been retrieved from the database Retriever where all companies affected by the new legislation are being investigated. Result & Conclusions: The results of the study shows that 45.42% of all the companies investigated choose to place their sustainability report in their annual report, while 54.58% present it in a separate document. Furthermore, the study finds a positive significant correlation between 2 of the 28 investigated industries and integrating the sustainability report into the annual report. The study also finds a positive significant correlation between the number of women on the board and an integrated sustainability report. Finally, leverage show no significant correlation in the study. Contribution of the thesis: The practical contribution of the study is that the probability is higher that more women present on the board makes the probability higher that the sustainability report is included in the annual report. Furthermore, companies active in the sectors of "business services" and "real estate activities" tend to place the sustainability report in the annual report. The theoretical contribution is that there is a positive significant correlation between the factors number of women on the board, and to some extent the industry of the company in integrating the sustainability report in the annual report. Furthermore, the factors leverage and company size did not find any significant correlation and therefore can not explain anything. Suggestions for future research:  We propose that further research should investigate whether other factors can explain where a company chooses to place its sustainability report. Furthermore, we suggest that further research should investigate how it differs between different countries where a similar regulation exists. This study should then use the same independent variables to make the study comparable.

Background: Previous studies on the subject, contrary to corresponding studies on mergers and acquisitions, have shown significant positive market reactions from all over the world on the announcements of divestitures. However, similar studies have not been done on the Swedish market. There are split opinions on the origin of the abnormal returns from the announcements of divestitures, but the economic cycle, choice of payment method and industry affiliation are recurring explaining variables in event studies. Aim: The aim of the study is to investigate the effect on shareholder wealth from the announcements of a divestiture on the Swedish market during the period from 1997-2017, as well as investigating how the abnormal returns are affected by the economic cycle, choice of payment method and industry affiliation. Completion: The study is conducted using the event study methodology and a deductive approach. Historical time series from divesting companies share prices are used to estimate expected returns which are then compared to actual returns to decide whether the announcement of a divestiture has an impact on shareholder wealth. Results: The study finds significant results that divesting companies’ shareholder wealth are positively affected by the announcement of a divestiture for both event windows (-3, +3) and (-1, +1). For each separate day within the event window the authors find statistically significant returns for day T-2 and T0. The authors find no statistically significant differences between the returns regarding the economic cycle. Regarding the choice of method of payment, it is concluded that payment through stock generates excess returns when compared to other financing alternatives. No differences could be found between different industry affiliations. / Bakgrund: Tidigare studier inom ämnet har, till skillnad från motsvarande forskning om företagsförvärv, påvisat signifikanta positiva reaktioner från marknader över hela världen vid tillkännagivandet av en avyttring. Däremot saknas studier om avyttringars effekt på den svenska marknaden. Det råder delade meningar om varför abnormal avkastning uppstår vid tillkännagivandet, där konjunkturläge, finansieringsalternativ och branschtillhörighet är vanligt förekommande förklarande variabler i eventstudier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur tillkännagivandet av en avyttring påverkar säljande bolags aktiekurs på den svenska marknaden under tidsperioden 1997–2017, samt att undersöka hur rådande konjunkturläge, valt finansieringsalternativ och branschtillhörighet påverkar avkastningen Genomförande: Studien genomförs genom eventstudiemetodologin med en deduktiv ansats. Empirin utgår från historisk tidsseriedata från avyttrande bolags aktiekurser för att bestämma förväntad avkastning som sedan jämförs med faktiskt avkastning för att urskilja om tillkännagivandet påverkar kursutvecklingen. Resultat: Studien visar statistiskt signifikanta resultat för att avyttrande bolags aktiekurs påverkas positivt av tillkännagivandet av en avyttring både för eventfönstret (-3, +3) och (-1, +1). För de enskilda dagarna i eventfönstret finner författarna statistiskt signifikanta avkastningar för dag T-2 och T0. Författarna finner inga statistiskt säkerställda skillnader i avkastning beroende på rådande konjunkturläge. Gällande val av finansieringsalternativ visas att betalning genom aktier genererar signifikant högre avkastning än övriga alternativ. Inga samband kunde säkerställas beroende på företagens branschtillhörighet.

Some individual investors follow institutional investors in trading, a phenomenon called herding, that leads to excess market volatility and mispriced stocks. Individual investors who herded suffered from inferior investment performances and monetary losses, and the impact is broader in an individual investor dominant market such as Taiwan. Behavioral finance is the theoretical base of herd behavior. The purpose of this causal-comparative study was to examine individual investor herd behavior as related to characteristics of stocks in the Taiwan stock market. The research questions addressed what differences in individual investor herd behavior, if any, existed by market capitalization, price-to-book (P/B) ratio, and industry affiliation. The target population was the individual investors who traded in Taiwan Stock Exchange (TWSE) between January and December 2016. Participants were a purposive sampling of the target population with the exclusions of individual investors who traded illiquid stocks or exchange sanctioned stocks only. Data were collected through a subscription of TWSE data. The extent of individual herding estimated with Lakonishok, Shleifer, and Vishny's measure was 0.04. The 3 characteristics of stocks were separately and as a whole related to individual herding. The findings confirmed more serious sell-herding than buy-herding. The result from the logistic regression extended the knowledge of more serious herding in low P/B ratio stock with other variables controlled and different extents of herding by industry affiliation. The findings may improve individual investor financial literacy that may result in the positive social change of the alleviation of both herding and inferior investment performance.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har det växt fram en trend, både nationellt och internationellt, där hållbarhet har hamnat i fokus. Sedan 2017 har vi i Sverige lag på att vissa företag ska upprätta en hållbarhetsrapport men det är enbart 0,1 procent av alla svenska företag som omfattas av lagen. Även om ett bolag inte har ett lagstadgat krav på sig att upprätta en hållbarhetsrapport finns det trots detta företag som frivilligt delar med sig av icke-finansiell information. Denna benägenhet hos företag att frivilligt synliggöra hållbarhetsinformation leder till ett intresse av att närmare studera vilken frivillig hållbarhetsinformation som företag anser är väsentlig att dela med sig av när det inte finns några lagstadgade regler för detta. Syfte: Syftet med denna studie är att kritiskt analysera hållbarhetsinformation som ges ut frivilligt av företag för att jämföra innehållet och utformningen av informationen samt att ge en förståelse för vad som kan förklara eller påverka informationen. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med komparativ design för att göra en jämförande studie av tio svenska företags hållbarhetsinformation. Vid granskningen har vi utgått från olika teman för att identifiera hur innehållet och utformningen av hållbarhetsinformationen ser ut och vilka likheter och skillnader som finns. Slutsats: Jämförandet av företagens frivilliga hållbarhetsinformation har visat att det finns stora variationer gällande både innehållet och utformningen. Bland annat finns variationer kring vilket format som används, antalet sidor och hur ingående hållbarhetsarbetet beskrivs. Förklaringar till dessa variationer ges utifrån företagens branschtillhörighet, standardiserade ramverk, Corporate Social Responsibility (CSR) och företagsekonomiska teorier. / Background: During the last decade a trend has developed, both nationally and internationally, where sustainability has become highly relevant. Since 2017 thereis a law in Sweden that stipulates that some companies are required to create a sustainability report, but only 0,1 percent of all Swedish companies are covered by the law. Even though a company does not have a legal requirement to create a sustainability report, there are still companies that voluntarily share non-financial information. This tendency for companies to voluntarily share sustainability information leads to an interest to study what kind of voluntary sustainability information companies considers to be essential to share when there are no lega lrequirements. Purpose: The purpose of this study is to critically analyze sustianability information that is being shared voluntarily by companies to compare the content and design of the information and to provide an understanding for what can explain or influence the information. Method: In this study a qualitative analysis of content was applied together with acomparative design to carry out a comparative study of sustainability information at ten Swedish companies. The analysis was based on different themes to identify the content and design of the sustainability information and to determine if there are any similarities or differences. Conclusion: After comparing the sustainability information shared by ten companies it is clear that there are large variations regarding both the content and design. For example there are variations in what format that is being used to present the information, the number of pages and how detailed the work with sustainability is described. These variations can be explained by the companies industry affiliation, standardized frameworks, Corporate Social Responsibility(CSR) and theories of business economics.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit ett allt viktigare verktyg för både företag och intressenter, och det har gjorts flera studier avseende faktorer som kan förklara mängden information om hållbarhet som företag redovisar. Den tidigare forskningen har till stor del undersökt faktorer som branschtillhörighet, storlek och lönsamhet, däremot har studier med kvinnlig närvaro i styrelsen som faktor utförts i en mer begränsad omfattning. Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för hur kvinnlig närvaro i styrelsen, med hänsyn till kontrollvariablerna branschtillhörighet, storlek samt lönsamhet påverkar mängden information om hållbarhet som redovisas i stora svenska företag. Teoretisk referensram: Studien tar sin grund i ett multiteoretisk ramverk som innefattar Upper Echelons theory, Signalteorin, Positiv redovisningsteori samt legitimitetsteorin. Teorierna används för att formulera de hypoteser som ska besvara studiens syfte. Metod: Metoden som använts i studien är en kvantitativ metod där en innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter gjorts. Vidare har datan använts för att utföra två multipla regressionsanalyser för att besvara syftet. Mängd redovisad information om hållbarhet är den beroende variabeln i regressionerna, och den huvudoberoende variabeln är kvinnor i styrelsen, som analyseras tillsammans med kontrollvariablerna branschtillhörighet, storlek och lönsamhet. Slutsats: Studiens slutsats visar att kvinnor i styrelsen är den variabeln som har störst påverkan på mängden information om hållbarhet som företag redovisar. Studien visar även att företagets storlek är en positiv och signifikant variabel. Motsatt till tidigare forskning hittas inget signifikant samband mellan mängden redovisad information om hållbarhet och branschtillhörighet respektive lönsamhet. Denna studie bidrar därav med ny kunskap om att könsfördelning i svenska styrelser är en relevant aspekt att ta hänsyn till vid analyser av hållbarhetsredovisning. / Background: Sustainability reporting has become an increasingly important tool for both companies and stakeholders, and there have been several studies regarding factors that can explain the amount of information about sustainability that companies report. The previous research has largely examined factors such as industry affiliation, size and profitability, however, studies with female presence on the board as a factor has not been studied to the same extent.  Purpose: The purpose of this study is to report how female presence on the board, taking into account the control variables industry affiliation, size and profitability, affects the amount of information on sustainability that is reported in large Swedish companies.  Theoretical framework: The study is based on a multi-theoretical framework that includes Upper Echelons theory, Signal theory, Positive accounting theory and legitimacy theory. The theories are used to formulate the hypotheses that will answer the purpose of the study.  Method: The method used in the study is a quantitative method where a content analysis of annual reports and sustainability reports was made. Furthermore, the data has been used to perform two multiple regression analyzes to answer the purpose. The amount of reported information on sustainability is the dependent variable in the regressions, and the main independent variable is women on the board, which is analyzed together with the control variables industry affiliation, size and profitability.  Conclusion: The study's conclusion shows that women on the board are the variable that has the greatest impact on the amount of information about sustainability that companies report. The study also shows that company size is a positive and significant variable. Contrary to previous research, no significant relationship is found between the amount of reported information on sustainability and industry affiliation and profitability respectively. This study therefore contributes new knowledge that gender distribution in Swedish boards is a relevant aspect to consider when analyzing sustainability reporting.