No description available.

"Mémoire présenté à la Faculté des études supérieures en vue de l'obtention du grade de maîtrise en droit option Droit des technologies de l'information" / Il est reconnu, en droit, qu'un juge est fondé de s'appuyer sur les règles jurisprudentielles. En fait, il peut s'y appuyer et doit même s'y conformer: ces règles qui sont définies dans des décisions font autorité. Il doit respecter la règle du précédent et rester sur la décision (« stare decisis »). Selon cette conception, la jurisprudence s'accumule au fil du temps: de plus en plus de décisions peuvent être citées à l'appui d'un point de droit. Mais en pratique, le résultat est différent. La jurisprudence citée change. Le droit évolue. Et les jugements, un jour importants, finissent par être oubliés. Éventuellement, ils sont remplacés par la jurisprudence plus jeune. Dans ce mémoire, une approche jurimétrique est utilisée pour évaluer le rythme auquel le droit évolue. C'est-à-dire que des calculs statistiques sont effectués à l'aide de programmes informatiques afin de comparer, d'un échantillon à un autre, le rythme auquel le droit change. De façon générale, ils permettent de comptabiliser l'âge des citations dans les jugements et établissent des moyennes. Ils permettent d'établir l'âge de demi-vie des jugements et offrent, ainsi, une mesure du rythme auquel le droit évolue. / It is widely known, in law, that a judge uses mIes established in precedents for argumentation. In fact, he relies on it and has to respect the mIes that are already defined : case law materials are authoritative. He is to respect precedent law and stay on the decision (« stare decisis »). According to this conception, the available case law collection grows through time : more and more decisions can be cited to interpret a particular point of law. But reality shows a different picture. The case law that gets cited changes. Law evolves. And the judgments that were once important are, eventually, forgotten. In the end, they are replaced by recent developpements. In this thesis, jurimetrics is used to evaluate the rythm to which law evolves. Statistics are computed by using automated software in order to compare, from one sample to another, the rythm to which cited decisions change. Software is used to compute the age of citations in judgments and establish averages. It is thus possible to evaluate the half-life of case law judgments and, therefore, provide with an idea of the rythm to which law evolves.

Il est reconnu, en droit, qu'un juge est fondé de s'appuyer sur les règles jurisprudentielles. En fait, il peut s'y appuyer et doit même s'y conformer: ces règles qui sont définies dans des décisions font autorité. Il doit respecter la règle du précédent et rester sur la décision (« stare decisis »). Selon cette conception, la jurisprudence s'accumule au fil du temps: de plus en plus de décisions peuvent être citées à l'appui d'un point de droit. Mais en pratique, le résultat est différent. La jurisprudence citée change. Le droit évolue. Et les jugements, un jour importants, finissent par être oubliés. Éventuellement, ils sont remplacés par la jurisprudence plus jeune. Dans ce mémoire, une approche jurimétrique est utilisée pour évaluer le rythme auquel le droit évolue. C'est-à-dire que des calculs statistiques sont effectués à l'aide de programmes informatiques afin de comparer, d'un échantillon à un autre, le rythme auquel le droit change. De façon générale, ils permettent de comptabiliser l'âge des citations dans les jugements et établissent des moyennes. Ils permettent d'établir l'âge de demi-vie des jugements et offrent, ainsi, une mesure du rythme auquel le droit évolue. / It is widely known, in law, that a judge uses mIes established in precedents for argumentation. In fact, he relies on it and has to respect the mIes that are already defined : case law materials are authoritative. He is to respect precedent law and stay on the decision (« stare decisis »). According to this conception, the available case law collection grows through time : more and more decisions can be cited to interpret a particular point of law. But reality shows a different picture. The case law that gets cited changes. Law evolves. And the judgments that were once important are, eventually, forgotten. In the end, they are replaced by recent developpements. In this thesis, jurimetrics is used to evaluate the rythm to which law evolves. Statistics are computed by using automated software in order to compare, from one sample to another, the rythm to which cited decisions change. Software is used to compute the age of citations in judgments and establish averages. It is thus possible to evaluate the half-life of case law judgments and, therefore, provide with an idea of the rythm to which law evolves. / "Mémoire présenté à la Faculté des études supérieures en vue de l'obtention du grade de maîtrise en droit option Droit des technologies de l'information"

The construction industry is in constant development and is currently in a transition period from traditional planning carried out in 2D format to a predominantly digitalizedplanning in 3D. Previous research shows that this leads to varying ways of saving and managing building information. This, in turn, creates difficulties in communication between various construction actors as transfer between different information formats runs the risk for information losses. A critical part in renovation, remodeling and extension projects is the handover of As-built documents to various phases, where information losses can occur. The purpose of the study was to examine the communication around project information, from the production of existing As-builtdocuments to how they are used during planning in reconstruction projects. The goal was therefore to investigate how losses in the information flow can be minimized. The study has been carried out qualitatively using three methods; document study, interview and case study. The study included a total of seven interviews. Four interviews were made with facility managers from different companies, as well as three project planners with knowledge and experience in renovation, remodeling, and extension projects. Perceptions and experiences were collected about the management of building information and communication between facility managers and designer with the help of interviews. This is presented in the form of diagrams and quotes that map out the respondents' perceptions. The result shows a varied way of working with As-builtdocuments in renovation, remodeling, and extension projects. The formats of the documents vary between PDFs, 2D CAD and 3D models. All facility managers see a future in working with digital 3D models, however, these have reached different stages in their development towards that. Analysis of the results shows that facility managers can be categorized into three different digitalization levels based on their way of working. Three out of four managers express that there are information and communication gaps in renovation, remodeling, and extension projects, which the reason for varies between them. The answers indicate that the problems are projectdependent and that the reason for this can be based on different aspects, but it is mostly due to information losses and that the information is incorrect. In the interviews, the most critical actor, according to the administrators, was identified as heating, ventilation, and air condition (HVAC). Supplementary interviews were conducted to gain their perspectives. Based on the interview responses, a case study was carried out to investigate how information management can be optimized. It was done using visual programming in collaboration with the company Zynka BIM. The result showed that BIM planning, in accordance with the case study, could be carried out with the working methods of all investigated managers. Depending on the property manager's digitization level, the need for manual work is affected. / Byggbranschen är i konstant utveckling och är för nuvarande i en övergångsperiod från traditionell 2D-projektering till en övervägande digitaliserad projektering i 3D. Tidigare forskning visar på att övergången medför varierande sätt att spara och hantera byggnadsinformation. Det skapar i sin tur svårigheter i kommunikationen mellan diverse byggnadsaktörer. En kritisk del i renoverings-, ombyggnads- och tillbyggnadsprojekt (ROT-projekt) är överlämning av relationshandlingar till olika faser, eftersom informationsförluster kan uppstå. Syftet med studien var att undersöka kommunikationen kring projektinformation. Undersökningen sträckte sig från framtagning av befintliga relationshandlingar till hur de hanteras under en ROT-projektering. Målet var därmed att utreda hur man kan minimera förluster av projektinformation i kommunikationsflödet.  Studien utfördes i kvalitativ karaktär med hjälp av tre metoder; dokumentstudie, intervju och fallstudie. Studien innefattade totalt sju intervjuer. Fyra intervjuer var medfastighetsförvaltare från olika företag och tre med projektörer, alla med kunskap och erfarenhet inom ROT-projektering. Med hjälp av intervjuer samlades uppfattningar och upplevelser in om hantering av byggnadsinformation samt kommunikation mellan förvaltare och projektörer. Det harpresenterats i form av diagram och citat som kartlägger respondenternas uppfattningar.Resultatet visade ett varierat arbetssätt med relationshandlingar i ROT-projekt. Arbetssättet som användes visade sig ha ett samband med hur digitaliserat företaget är.Samtliga förvaltare angav att de ser en framtid i att arbeta med digitala 3D-modeller,däremot har de kommit olika långt i sin utveckling dit. Analys av resultaten visade attfastighetsförvaltare kan kategoriseras i tre olika digitaliseringsnivåer baserat på deras arbetssätt. Tre av fyra förvaltare uttryckte att det finns informations- ochkommunikationsbrister i ROT-projektering, varav orsaken mellan de varierar. Svaren tyder på att problemen är projektspecifika och att orsaken kan grunda sig i olika aspekter, men det beror till största del av informationsförluster och att informationen är felaktig. I intervjuerna identifierades den mest kritiska aktören, enligt förvaltarna, till ventilation, värme och sanitet (VVS). Kompletterande intervjuer utfördes för att ta del av deras perspektiv. Utifrån intervjusvaren utfördes en fallstudie för att undersöka hur informationshantering kan optimeras. Det gjordes med hjälp av visuell programmering i samarbete med företaget Zynka BIM. Resultatet visade att BIM-projektering, i enlighet med fallstudien, gick att utföra med samtliga undersökta förvaltares arbetssätt. Beroende på fastighetsförvaltarens digitaliseringsnivå påverkas behovet av manuellt arbete.

Byggbranschen är en konservativ sektor där traditionella arbetssätt hindrar digitaliseringen från att nå sin fulla potential. BIM som står för building information modeling eller building information managment är det begreppet som står i fokus när digitaliseringen för byggprojekt diskuteras. Majoriteten av alla byggprojekt genomförs, trots fördelarna med BIM, fortfarande på ett mer eller mindre traditionellt sätt. I detta examensarbete undersöks CIK-projektet som står för Centrum för idrott och kultur i Knivsta. Projektet projekterades och framställdes med traditionella metoder. Utifrån personliga erfaranheter och flertalet personliga kommunikationer är det tydligt att kunskapsnivån kring den praktiska tillämpningen av BIM är väldigt låg i byggbranschen. Problematiken kring den låga kunskapsnivån för den praktiska tillämpningen leder till en underutvecklad digitalisering.  Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur CIK-projektet utfördes. Vidare undersöks det huruvida CIK-projektet hade kunnat projekteras med BIM som arbetssätt och vilka förändringar det skulle innebära för projektet. Metoden i arbetet har bestått av en litteraturstudie för att undersöka begreppet BIM och hur BIM tillämpas i byggprocessen. Därtill utfördes en litteraturstudie av Revit, BIMeye och StreamBIM som är BIM-verktygen som används i detta examensarbete. Vidare genomfördes en fallstudie av CIK-projektet där objektet beskrevs samt dokument och intervjuer analyserades. Slutligen utfördes ommodelleringar och observationer av CIK-projektet med BIM-verktygen som nämnts ovan. Resultatet påvisar inledningsvis hur de traditionella arbetsmetoderna genomfördes och därmed präglade CIK-projektet. Den uteblivna detaljerade kravställnigen från politikerna och beställarna resulterade i många oklarheter när den efterfrågade produkten skulle utformas. Arkitekterna använde sig av traditionella skissmetoder vid gestaltningen för att hitta lösningar på de efterfrågade behoven. Kalkyl och tidsplaneringen skapades samt justerades manuellt, vilket utfördes separerat från 3D-modellen. 3D-modellerna i CIK-projektet användes för visualiseringar och samordningar för kollisionskontroller. De kontrakterade handlingarna vid diverse leveranser var dock traditionella 2D-ritningar. Av dokumentanalysen kunde det konstateras att arkitekterna framställde över 300 ritningar och över 100 olika dörrar som presenterades på ett flertal olika ritningar. Revideringar under produktionen arbetades in i ritningarna och molnades därefter in för att markera ändringen. Därtill skapades det ett separat PM där revideringarna presenterades mer ingående. När byggnationen var färdigställd arbetades ytterligare korrigeringar in i handlingarna av konsulterna. Utvalda handlingar i samråd med beställarna stämplades sedan om till relationshandlingar och levererades som PDF-filer till förvaltarna. Vidare visar resultatet hur CIK-projektet med en BIM-tillämpning hade kunnat utföras. CIK med BIM innebär att det tillkommer minst två nya roller, en BIM-strateg och en BIM-samordnare. Vid projektstart skapar BIM-strategen tillsammans med beställarna en kravspecifikation i form av en BIM-manual för att beskriva standarder, leverensspecifikationer, kommunikationsmetoder med mera. Därtill ska det bland annat framgå hur den kommande modellen skall berikas med information samt vilka BIM-verktyg som skall användas. Den ansvariga BIM-samordnaren har sedan som arbetsuppgift att de ställda kraven för BIM-projektet efterföljs. Under gestaltningen ska beräkningskrafterna från parametrisk och generativ design användas för att hitta olika lösningar på krav. Därtill ska simulationer och analyser användas under projektets gång för att ta hänsyn till och säkerställa att kraven och behoven uppnås. Kalkylen och tidplanen ska vara kopplade till BIM-modellen för att ständigt få korrekta och uppdaterade kostnader och tidsåtgångar. Med hjälp av molntjänster som exempelvis BIMeye kan all data och information från BIM-modellen hanteras och diverse rapporter av informationen exporteras av samtliga i projektet. Via exempelvis StreamBIM hämtar sedan produktionen all nödvändig information från BIM-modellen för att kunna framställa CIK utan traditionella ritningar. Viktiga detaljritningar och kompletterande handlingar som exempelvis dörrkortet som skribenterna skapade ska kopplas till objekten i StreamBIM. Under hela produktionen ska sedan BIM-modellen ständigt uppdateras för att kunna skapa en digital tvilling av den verkliga byggnaden som sedan överlämnas till beställarna för förvaltning. BIM-modellen används och berikas sedan under hela byggnadens livstid. Vidare fördes det diskussioner i anknytning till resultatet, därtill diskuterades även metod och begränsningar för arbetet. CIK-projektet är ett bevis på att det går att arbeta på ett traditionellt sätt och ändå kunna framställa bra byggnader. Däremot hade ett BIM-tillämpat arbetssätt kunnat skapa ett mervärde för beställarna genom att kvalitetssäkra hela arbetet från idé till förvaltning. För att en tillämpning av BIM ska verkställas krävs det dock tydliga och specificerade krav från beställarna. Skribenterna anser därför att nationella krav skulle påskynda digitaliseringen i byggbranschen. BIM motiverar sig själv eftersom ändringar blir mer kostsamma i senare skeden jämfört med tidigt i projekteringen. Därför borde det läggas ner mer tid och kostnader på att analysera och hantera bygginformation tidigt för att inte riskera att större kostnader tillkommer senare i projektet. Eftersom begreppet BIM är brett och uppfattningarna kan variera mellan aktörer i branschen försvårades inhämtningen av vetenskaplig litteratur. Däremot underlättades säkerställandet av källkritiken genom författarnas erfarenheter av projektering på arkitektsidan. De slutsatser som kan dras från detta examensarbete är att bygginformationshanteringen är en viktig aspekt att beakta under byggprocessen. För komplexa projekt som CIK hade BIM inneburit ett helt nytt sätt att hantera och centralisera informationen genom att knyta data till objekten i modellen. Poängen med BIM-projekt är att ständigt vända sig till modellen eller molntjänstens databas som i sin tur är kopplad till modellen för att hämta nödvändig information. Resultatet blir därför ett frigörande från de informationsöarna och dubbelarbete som bildades i CIK-projektet med en traditionell projektering. / Purpose: The purpose of this study is to describe how the CIK project was executed. Furthermore, it is investigated how the CIK project could have been designed with BIM as a working method and what changes it would entail for the project. Method: This study has consisted of a literature study of BIM and a case study of the CIK project. The case study included an object description as well as documents and interviews were analyzed. In addition, remodeling and observations of the CIK project were performed with BIM tools. Results: The results initially show how the traditional working methods were implemented in the CIK project. The initial lack of requirements created ambiguities. The architects used traditional sketching methods for the design. Calculation and scheduling were handled separately from the 3D model. The 3D models in the CIK project were used for visualizations and coordination. However, the contracted documents for various deliveries were traditional 2D drawings. The architects produced over 300 drawings and over 100 different doors that were presented on different drawings. At the end of the production, selected PDF-documents were re-stamped in consultation with the customers for the administration. Furthermore, the results show how the CIK project with a BIM application could have been carried out. Initially, a BIM manual is created by a BIM strategist to specify the requirements. During design, parametric and generative design are used to find different solutions to meet the requirements. The calculation and schedule must be linked to the BIM model. All information management takes place in cloud services such as BIMeye. Through StreamBIM, the production then retrieves all the necessary information from the BIM model. Additional detailed drawings should be linked to the objects in StreamBIM. During production, the BIM model is updated before the delivery to the customers. Conclusions: The conclusions that can be drawn from this study are that the information management is an important aspect to implement during the construction process. For the CIK project, BIM would mean a completely new way of managing and centralizing the information by linking data to the objects in the model. The point of BIM projects is to constantly turn to the model or database, which is linked to the model to retrieve the necessary information. The result is therefore a release from the information islands and duplication of work that is formed in a traditional design.