Nous présentons dans la première partie de ce document les principaux modèles de gestion de base de données, les objectifs des langages de manipulation de données, puis les précautions que doit prendre le concepteur d'un tel système dans un contexte d'accès concurrentiel, en vue de maintenir la qualité des informations. Après une brève description du langage APL orienté vers l'interrogation d'une base de données, nous présentons dans la deuxième partie du document différentes extensions à APL proposées ou réalisées pour une meilleure adaptation à un système de gestion de bases de données.La troisième partie décrit notre réalisation d'un point de vue externe puis interne. Cette réalisation a consisté à adjoindre au système APL un noyau de système indispensable à l'utilisation d'APL comme langage hôte d'un système de gestion de base de données. Nous présentons enfin un langage d'interrogation de base de données défini suivant les concepts du modèle relationnel.

Que l'on se situe dans les Caraïbes, en mer Baltique ou en mer Méditerranée, bassins à la fois stratégiques, fragiles et inégaux, il reste crucial pour les Etats riverains d'y établir une surveillance des activités légales et illégales. Nous avons sélectionné ces bassins maritimes comme terrain d'analyse de notre recherche qui repose sur l'étude des grands projets européens dédiés à la surveillance maritime. Ce travail vise d'abord à proposer un état de l'art : il cherche à établir une synthèse des services proposés par les grands industriels travaillant sur les marchés civils et militaires et à évaluer dans quelle mesure il serait possible d'améliorer et de compléter les technologies existantes. Il a aussi pour objectif d'évaluer les informations recueillies via une image satellitale par l'établissement d'un historique des outils d'observation utilisés pour la surveillance maritime avec leurs caractéristiques, leurs avantages et inconvénients.

Vi har från och med 2011 en ny läroplan för grundskolan som betonar användningen av digital teknik i matematikämnet mycket starkare än den tidigare läroplanen från år 1994. Situationen i skolan av idag på detta område är inte i fas med kravet från den nya läroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för användandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi här gjort har vi velat få handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tänkas fungera för nionedklassare. Studien är en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfälle; 2) ett uppgiftslösningstillfälle; och 3) ett intervjutillfälle. Huvudfokus har varit på att se hur elever tar emot ett nytt inslag som detta i matematikundervisningen. Att se på elevers kommunikation i sammanhanget har varit centralt, då det avspeglar inlärning och motivation. De teorier vi använt är variationsteorin och fenomenologin, medan vårt mest centrala begrepp är informations- och kommunikationsteknologi i matematikundervisningen. Eftersom fallstudien var liten har aktuell forskning använts för att ge tyngd åt de argument som framförs. Det har visat sig vara tungrott med introduktionen av datorprogram i matematikundervisningen. Samtidigt har det framkommit att det att kunna förändra och manipulera figurer i GeoGebra genomgående har varit av intresse för eleverna, och för detta finns även belägg i tidigare forskning.

No description available.

No description available.

Organizations over the world increasingly start to realize the possibilities of the use of a social intranet, also known as Enterprise 2.0. The social intranets can be used to collaborate and communicate with colleagues in the workplace. Both Cook (2008) and Coope (Barnett, 2011) say that Enterprise 2.0 is about to fundamentally change the way organizations communicate. But do companies know how these tools can be used? The study emanates from three questions: How can social intranets be used in business? How can internal communication and collaboration get easier through the use of a social intranet? What are the possible risks with the use of social intranets? In this study we have in a qualitative manner been interviewing two companies that currently use social intranets in their daily activities – Securitas and Skåneme-jerier. The interviews where performed via telephone with two people familiar with the respective social intranets. We have also sent out a questionnaire via e-mail to a user group of each company's intranet, to gain knowledge of users' opi-nions. The interviews show that both companies agree that it is important for peers to communicate and exchange information and knowledge with each other. The so-cial intranets are used both for communication, collecting employees' knowledge, and to ease the employees information need by gathering all information at the same place. Respondents also pointed out the advantage of written information and knowledge. As it is written it is also searchable. It will also remain in the organiza-tion even though the creator might leave the company. The fact that all users can edit for example wikis and files on the intranet can be used to keep information up to date. / Organisationer börjar i allt större grad inse möjligheterna med att använda sociala intranät, också kallat Enterprise 2.0, för att samarbeta och kommunicera i arbetet. Både Cook (2008) och Coope (Barnett, 2011) menar att Enterprise 2.0 är på väg att fundamentalt ändra de sätt som en organisation kommunicerar på. Användningen av sociala verktyg, som till exempel ett socialt intranät, breder ut sig i företag världen över. Även i Sverige ökar användningen, men hur används egentligen dessa intranät? Studien tar utgångspunkt i tre frågor: Hur kan sociala intranät användas i företag? Hur kan sociala intranät användas för att underlätta intern kommunikation och samarbeten inom företag? Vilka eventuella risker finns med användningen av sociala intranät?   I studien har vi valt att kvalitativt intervjua två företag som idag använder sociala intranät i sin dagliga verksamhet – Securitas och Skånemejerier. Vi genomförde telefonintervjuer med två personer insatta i arbetet med respektive socialt intranät. Vi har också skickat ut ett frågeformulär per e-post till en användargrupp av de båda företagens sociala intranät, för att få kunskap om användarnas åsikter. Både Securitas och Skånemejerier är överens om att det är viktigt att kollegor kommunicerar och utbyter information och kunskap med varandra. De sociala intranäten används bland annat för att samla in de anställdas kunskap, i syfte att nå konkurrensfördelar.  Tanken är också att de anställda enkelt ska kunna finna all den information och hjälp de behöver på intranätet, för att kunna utföra sina dagliga affärsprocesser. Det anses också av respondenterna viktigt med en ”kommunikativ kultur” i organisationen, något som ett socialt intranät kan stödja. De anställda kan på ett enkelt sätt genom ett socialt intranät ventilera åsikter och utbyta information. De båda intranäten innehåller bloggar, forum, statusuppdateringar etcetera för att ge de anställda flera olika kanaler att använda beroende på situation. Respondenterna påpekade även fördelen med nedskriven information och kunskap. Genom att den är nedskriven är den även sökbar. Den kommer också att finnas kvar i organisationen trots att skaparen eventuellt lämnar företaget. Samtliga användare kan redigera exempelvis wikis och filer på intranätet, vilket gör att dessa behållas uppdaterade.

Bakgrund: Allt fler eleverna har tillgång till egna bärbara dator i gymnasieskolan. I skolan där undersökningen genomfördes fick eleverna inte ta med sig sin dator på matematiklektionerna. Här använde eleverna endast boken och miniräknare. Eleverna som deltar går andra året på gymnasiets Teknikprogram och läser MaD. Eleverna är uppväxta med datorspel och internet. Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svårigheter med att införa ett chattprogram på matematiklektionerna. Hur vida chatten kan stödja kommunikation i termer av dess potential att stimulera eleverna till att kommunicera matematik och reflektera över sina egna, men även över andras strategier och lösningar. Det ingick även att undersöka hur eleverna upplever själva chattprogrammet ”TodaysMeet”, som verktyg.   Resultatet: Studien visar att chattens främsta egenskap var att skapa tystnad och fokus på en enskild fråga, när en gemensam dator används. Därmed skapade chatten en förutsättning för en pedagogisk diskussion i klassrummet. Elevernas upplevelse av att använda ”TodaysMeet” var att det var krångligt, onödigt och opersonligt. I samband med införandet av chatten, framkom fem kritiska aspekter: användarvänlighet, behovet, digital identitet, gruppdynamik och chattens mervärde. Det finns även en antydan till ett samband mellan elever som känner eller inte känner sig övervakade, vad det gäller att hålla på med annat på datorn. Detta kan även tolkas som att eleverna behöver lära sig att samarbeta via sociala medier. / Magisteruppsatsen har inriktingen matematikdidaktik.

Le modèle de récit (« Story Model » ; Pennington & Hastie, 1993) suppose qu'une logique de construction narrative des preuves détermine les jugements de culpabilité des jurés. Développé dans le cadre de la procédure judiciaire nord-américaine, ce modèle a été validé selon des méthodologies expérimentales reflétant le contexte procédural accusatoire. L'objectif de la thèse est de mettre à l'épreuve le modèle du récit dans le cadre de la construction des jugements des jurés insérés dans la procédure judiciaire inquisitoire française. Cette dernière se caractérise notamment par l'instruction préalable au procès, menée par un juge, visant à réunir les preuves de manière impartiale. La lecture des conclusions du juge d'instruction, consignées dans une « ordonnance de renvoi », à l'ouverture du procès est le premier contact officiel des jurés avec l'affaire qu'ils vont juger. Dès lors, la mise en récit des preuves figurant dans l'ordonnance de renvoi peut s'avérer déterminante dans la construction des jugements des jurés. Tout d'abord, une analyse de la structure et du style discursif d'un corpus d'ordonnances de renvoi met en évidence une variabilité relativement importante dans le rapport des preuves. Puis, un programme expérimental de six études a été mené afin de tester des hypothèses concernant les conséquences de l'organisation de l'information dans les ordonnances de renvoi. Les résultats obtenus sont inverses aux prédictions du modèle du récit et ont conduit à définir des conditions plus spécifiques de la validité prédictive du modèle dans le cadre d'une procédure inquisitoire. Plus largement, l'ensemble de ce travail pose la question de la transposition de modèles psychologiques entre systèmes et cultures juridiques différents.

Thesis--Informationswissenschaft--Düsseldorf--Heinrich-Heine-Universität, 2005. / Bibliogr. p. 311-329.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Changement social : Lille 1 : 2004. / N° d'ordre (Lille 1) : 3459 SO. Résumé en français et en anglais. Titre provenant de la page de titre du document numérisé. Bibliogr. f. 418-426. Index.