Syftet med detta konsumtionsarbete var att undersöka hur utomhuspedagogik används i matematikundervisning. Denna undersökning har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta utvald litteratur för att försöka besvara arbetets syfte. Insamling av data genom vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av databaserna ERIC och UniSearch. Resultatet av litteraturstudien visar på två exempel på hur utomhuspedagogik kan användas i matematikundervisning. Det första är hur lärare använder digital teknik som verktyg för att tillämpa metoder och koppla undervisningen med vardagliga situationer. Det andra visar att utomhuspedagogik i matematikundervisning kan användas för att motivera elever och stötta kunskapsutvecklingen.

Com o avanço tecnológico, a valorização da informação, o ritmo acelerado das mudanças e a globalização, características que fazem com que os hospitais (sejam eles, filantrópicos, governamentais ou privados), aliada às exigências cada vez maiores dos pacientes, aumentem a busca pela qualidade na prestação dos serviços. Sobre este pretexto, os hospitais integrantes do Sistema Único de Saúde (SUS), devem elaborar seus respectivos Censos Hospitalares e apresentar seus dados estatísticos ao Ministério da Saúde, baseado nas definições da Portaria no. 312 de 02 de maio de 2002. Estes indicadores não são os únicos necessários ou importantes para a gestão hospitalar, entretanto são considerados como informaçãoes básicas em uma instituição desta natureza. Contudo, a disponibilidade destas informações de forma contínua, sustentável e confiável não tem se mostrado uma tarefa trivial, principalmente devido alguns fatores: falta de registro, registro inadequado e incompleto, falta de padronização na aplicação do vocabulário médico e mudanças constantes nas rotinas administrativas. Em hospitais considerados de grande porte, este problema pode tomar uma extensão ainda maior. Por ser bastante complexo o Hospital das Clínicas da Faculdade de Medicina da Universidade de São Paulo HCFMUSP, considerado o maior complexo hospitalar da América Latina, com aproximadamente 2.200 leitos e atendendo em média 6.000 pacientes ambulatoriais por dia, constitui um bom objeto para estudo de caso, pois permite que vários desafios em relação ao tratamento da informação, como por exemplo: compartilhamento, conectividade, interoperabilidade e integração, possam surgir de maneira mais acentuada a outros hospitais de menor complexidade. Segundo esta abordagem, o trabalho também pretende explorar o nível de contribuição dos diversos Sistemas de Informação Hospitalar utilizados pelo hospital na obtenção de variáveis, para a composição de informações que serão utilizadas como base para as ações administrativas e avaliação de desempenho. O alto grau de heterogeneidade presente nas soluções no domínio da saúde, distribuídos nos diferentes sistemas de informação, apontam para a v necessidade de compartilhar e troca informações entre ambientes heterogêneos. Neste contexto, a interoperabilidade tem um papel fundamental, pois permite a comunicação de forma transparente entre sistemas e ambientes heterogêneos, autônomos e distribuídos. Foram utilizados neste estudo documentos oficiais relativos aos sistemas de informação assistencial e sua gestão no HC-FMUSP, além de atas de Reuniões do Comitê de Tecnologia da Informação do hospital (CTI). Para a coleta de dados foi aplicada a técnica de entrevista semi-estruturada aos sujeitos responsáveis pelo Serviço de Arquivo Médico SAME de áreas estratégicas do hospital e do Núcleo de Informação em Saúde NIS. A crescente complexidade da assistência à saúde torna premente a necessidade de integração dos sistemas corporativos, bem como a adoção de padrões de registro e procedimentos, porém, não basta resolver as questões somente do ponto de vista tecnológico, o desafio é trabalhar estes problemas considerando toda a sua complexidade e articulando diferentes áreas, em busca de resultados efetivos / With the technological advance, the valuation of the information, the sped up rhythm of the changes and the globalization, characteristics that make with that the hospitals (they are they, philanthropy, governmental or private), allied to the bigger requirements each time of the patients, increase the search for the quality in the installment of the services. On this excuse, the integrant hospitals of the Only System of Health (SUS), must elaborate its respective Hospital Censuses and present its statistical data to the Health department, based on the definitions of governmental decree no. 312 of 02 of May of 2002. These pointers are not only the necessary ones or important for the hospital management, however they are considered as basic information in an institution of this nature. However, the availability of these information of continuous, sustainable and trustworthy form if has not shown a trivial task, mainly had some factors: lack of register, inadequate and incomplete register, constant lack of standardization in the application of the medical vocabulary and changes in the administrative routines. In considered hospitals of great transport, this problem can take an extension still bigger. Of to be sufficiently complex the Hospital of the Clinics of the College of Medicine of the University of Sao Paulo - HCFMUSP, considered the hospital complex greater of Latin America, with approximately 2,200 stream beds and taking care of in average 6,000 patients per day in the ambulatory, constitutes a good object for case study, therefore it allows that some challenges in relation to the treatment of the information, as for example: sharing, connectivity, interoperability and integration, can appear more of accented way to other hospitals of lesser complexity. According to this boarding, the work also intends to explore the level of contribution of the diverse systems of hospital information used by the hospital in the attainment of the variables, for the composition of information that will be used as base for the administrative cases and evaluation of performance. The high degree of present heterogeneity in the solutions in the domain of health distributed in the different systems of information, points with respect to the necessity to share and changes information between heterogeneous environments. In this vii context, the interoperability has a basic paper, therefore it allows to the communication of transparent form between systems and heterogeneous, independent and distributed environments. Official documents to the systems of health care information and its management in the HCFMUSP had been used in this study relative, beyond acts of meetings of the Committee of Technology of the Information of the hospital (CTI). For the collection of data the technique of interview half-structuralized to the responsible citizens for the Service of Medical Archive was applied - SAME of strategical areas of the hospital and the Nucleus of Information in Health - NIS. The increasing complexity of the health care becomes pressing the necessity of integration of the corporative systems, as well as the adoption of register standards and procedures, however, are not enough to only decide the questions of the technological point of view, the challenge are to work these problems considering all its complexity and articulating different areas, in search of effective results

Ce travail traite de l'impact des systèmes d'information géographique (SIG) dans les organisations de la recherche archéologique. L'examen de projets puisés dans les différents contextes organisationnels de la recherche archéologique nationale (services archéologiques des collectivités territoriales, institut national de recherche archéologique préventive, ministère de la Culture, organismes de recherche et d'enseignement supérieur), nous a permis de dégager les singularités et les permanences des pratiques liées aux SIG. Cette approche est suivie par la mise en oeuvre et l'analyse de dix expérimentations réalisées avec les équipes archéologiques du service départemental d'archéologie du Val-d'Oise (SDAVO) et celles de l'UMR 7041 Archéologies et Sciences de l'Antiquité, qui nous ont permis de réfléchir sur les modalités du développement d'une base de données géographiques appliquée à la recherche archéologique. Cette double démarche montre qu'il est pertinent de questionner les méthodes et les techniques formelles de mise en œuvre des outils afin que soit pris d'avantage en compte la nature profonde des différents acteurs avec leurs rationalités et leurs perceptions. Elle met en exergue l'aspect stratégique des dispositifs de mutualisation et de partage des matériels, des données et des compétences. L'utilisation des SIG en archéologie doit se concevoir selon un double processus : intégration pour le développement de modèles de données permettant d'assimiler les spécificités organisationnelles et métiers de chacun ; généralisation par l'utilisation de standards dont la constitution est un des problèmes qui reste à résoudre.

Dans le domaine de l'étiquetage, les méthodes stochastiques s'inscrivent dans un cadre ou l'affectation d'un objet est perçue comme une connaissance dynamique. Cette affectation peut être modifiée selon l'évolution des connaissances contextuelles, en retour elle est susceptible d'influer sur l'état instantané des connaissances. De telles méthodes présentent l'avantage d'introduire un caractère de contrôle local à l'évolution de l'étiquetage. C'est en s'appuyant sur cette notion d'étiquetage, sous son aspect local, que nous avons abordé le problème de la segmentation des images ayant remarque que les décisions au niveau de chaque point influent et sont influencées par celles des voisins. En outre, on remarque que jusqu'à présent, les méthodes de segmentation se fondaient, essentiellement, sur un choix entre 2 types de modèles : le modèle région et le modèle frontière. Les méthodes stochastiques, itératives abordées dans ce mémoire permettent de faire intervenir simultanément les 2 entités et de les traiter au sein d'un processus unique. Le procédé consiste à introduire pour chaque point, au niveau de son vecteur d'étiquetage des informations de type région et des informations de type frontière. Les relations contextuelles interviennent sous forme d'interactions inter-classes et d'interactions inter-entités

On présente le réseau CYCLADES, les options prises par les concepteurs et on décrit les différents niveaux de protocoles, en particulier la station de transport. On décrit les différentes methodes pour implanter la station de transport d'un ordinateur hôte. On propose une décomposition des fonctions de la station de transport en deux parties : une externe et une résiduelle. On présente sommairement les différents types d'architecture à plusieurs microprocesseurs. On décrit les choix et options prises dans la conception du système PIAR. On décrit l'architecture logicielle et matérielle du système PIAR ainsi que les moyens de communication et synchronisation.

<p>I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek. Att språket utvecklas när det används har varit utgångspunkt i studien, ur ett sociokulturellt perspektiv. Skolan ska erbjuda en tidsenlig utbildning och elever i skolsvårigheter har rätt att få stöd. Hur detta stöd ska utformas kan skapa ett dilemma på den enskilda skolan. Ett stöd riktat direkt till den enskilde kan nämligen uppfattas som att skolsvårigheter ses som en elevburen problematik, vilket inte får förekomma i ”en skola för alla”. Med tanke på detta dilemma var det viktigt att efterforska ungdomarnas upplevelser av stöd, utveckling och hinder, för att förstå om de orsakar utpekande och exkludering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde att de kände sig mer motiverade med sina datorverktyg, som har kompenserat deras svårigheter och tilltalat deras olika lärstilar. Ungdomarna sade sig ha blivit säkrare skribenter och läsare tack vare ökat språkbruk. I deras berättelse framgår även nödvändigheten av stöd från lärare och föräldrar. Resultatet pekar på att alternativa verktyg i lärandet skulle kunna medverka till större måluppfyllelse i en skola för alla, med pedagogisk mångfald.</p>

<p>Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.</p>

No description available.

Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5). I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden attityder, didaktisk problematik och kognitiv kommunikation. I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.