The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3.  The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools. The essential and the most prominent of these results showed a greater desire to learn where joy was in focus. Typing bliss was seen by an increased production of text made possible because the use of computer writing tools are not slowed by the students sometimes worse than fine motor development. The comprehensive results showed that the computer as the central medium of literacy development contributed to the speedier development of the pupils in comparison to the traditional reading and writing instruction. The interviewed teachers had only a few negative aspects to serve and those focused primarily on the technical bits that were not on students' development.

<p>Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.</p>

Bakgrund Det svenska samhället har genomgått en radikal förändring de senaste femton åren på grund av informationsteknologins framväxt och utveckling. Tidigare forskning visar att det är pedagogens kunskap och inlärningssyn som påverkar hur Informations-och Kommunikationsteknik kan tas till vara på och hur dess kapacitet används. Forskning visar också att när aktiviteterna vid pekplatta kommer in utan syfte missar barnen möjligheten till meningskapande och allt det som tekniken har att erbjuda. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger själva och barnen i verksamheten använder pekplattor samt varför. De forskningsfrågor jag vill ha svar på är: Hur och varför använder pedagoger pekplattor i verksamheten? Hur och varför använder barnen pekplattor i verksamheten? Metod Denna studie grundar sig i en kvalitativ metod med en kvantitativ ansats. Jag har använt mig av en enkätstudie med både fasta svarsalternativ och öppna frågor. Resultat Resultatet visar att pekplattan används av pedagoger i interaktion med barnen. Pekplattan används som ett komplement, ett verktyg som bidrag till barnens lärande. Samtliga pedagoger i undersökningen använder pekplattan i sin yrkesroll som informationsverktyg och dokumentationsverktyg i arbetet med barnen och föräldrarna.

No description available.

The student union of Karlstad University is always working for the better for the students, so they can feel safe and that their time at the university is trouble free. To get the students to sign up for a membership, the organization have to inform the students about their work and the benefits that a membership brings. The problem is that the target audience is broadbecause there are all students at Karlstad University that are of different sexes, ages and nationalities, this can cause problems when the information must be adapted to each individual in order to make it interesting. The organizations various work areas have not reached the entire audience and therefore requires an information film in which all the areas can be presented in an attractive way that makes it easy for the audience to absorb the information. A strong trend in the world of information films are the so called infographics. These types of animated information films tend to involve and interest people because they consist of elements such as color, illustrations, music and so on. The project is based on theories of perception, narrative, color, illustrations, audio and metaphors. These theories are complemented by a focus group study, which all together results in an infographic movie that represents the organization.

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilka skillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För att få svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor, pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen. Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska verktyget och få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sitt arbete. Utifrån resultatet är pedagogerna med de äldre barnen rädda att surfplattan ska bli en spelmaskin för barnen. De anser att om barnen ska använda surfplattan ska det vara i ett utvecklande och lärande syfte. / This is a comparative study on the use of the tablet device in preschool. The aim with this study is to find out how the teachers are using the tablet device in preschool. Depending on the child's age, what differences or similarities becomes evident in the use of the the tablet device? In order to get answers to the research questions teachers from two different preschools was interviewed.Teachers who work with the younger children and teachers who work with the older children. The result shows that teachers with the younger children want their children to explore the tool and gain experiences through the tablet device. The teachers also want to use the tablet device as a tool in their work. Based on the results, it seems that teacher with older children are afraid that the tablet only will be used for playing games. They believe that if children are going to use the tablet device, it should be with a developmental and learning intention.

E-demokrati är ett väl använt begrepp inom den offentliga sektorn. Begreppet dyker ofta upp i sammanhangen med utförandet av offentliga uppgifter med hjälp av IT. Föreliggande studie behandlar begreppet e-demokrati i syfte att undersöka hur e-demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin i den offentliga sektorn på lokal nivå. Studiens syfte grundas i olika forskningsbehov av begreppet e-demokrati.I studien görs en kvalitativ analys med utgångspunkt i Robert Dahls 5 demokratikriterier som omfattas av: effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och allomfattande medborgarskap. Det empiriska materialet utgörs framför allt av svaren ställt till 290 kommuner i Sverige. Resultatet visar att på att e-demokrati ska uppfattas som helt demokratisk är delvis problematiskt dåbristen påsamtal gör att medborgarna inte kan påverka det slutgiltiga avgörandet eller vad som tas upp på dagordningen.

Avec l’avènement de la décentralisation au Sahel depuis les années 90 et l’expérience acquise par les pays du Sahel, suite aux sécheresses à répétition1 qui ont affecté leurs zones, des systèmes d’information pour la planification d’actions de développement voient le jour à différentes échelles territoriales. Mais, selon l’avis des communautés de base, ces outils mis en place au niveau local et destinés à l’aménagement du territoire, tant au niveau de la collecte des données que de l’usage du système d’information obtenu, demeurent toujours en deçà de leurs attentes et reste à la disposition et au service exclusifs des décideurs et des techniciens.Or, la prise en compte des connaissances locales des populations, notamment celles relatives à l’information géographique, donne des moyens plus efficients de collecte de données, à partir desquelles peuvent être construits des outils adaptés à la participation et à la négociation entre les différents acteurs et à la planification de projets économiques, ce qui nécessite l’élaboration d’une approche basée sur l’analyse et une gestion participative de l’information géographique issues des connaissances des dites populations.La présente thèse veut accompagner les acteurs locaux des régions sahéliennes dans la mise en oeuvre du développement local de leurs collectivités territoriales, et dans le renforcement de leur citoyenneté par une meilleure participation aux prises de décision. Il s’agira de contribuer à une bonne gestion des ressources naturelles par l’élaboration de plans d’aménagement des différentes zones à travers une gestion participative de l’information géographique locale et la mobilisation des connaissances et savoir-faire locaux.La question est de savoir comment co-définir avec les populations sahéliennes les plans de développement locaux, avec chacune ses spécificités socio-économiques (pasteurs, agropasteurs, agriculteurs, leaders d’opinions, agents d’Etat…) et intégrer leurs connaissances, notamment spatiales, dans la conception d’outils de planification de projets de développement économique.Les résultats de l’expérience menée dans le Nord du Mali ont permis de faire le point surl’état d’avancement des processus de décentralisation, des difficultés de participation despopulations locales dans les prises de décision, des approches du développement local et l’immense connaissance des communautés. Ces résultats ouvrent également des perspectives pour le développement local des collectivités spécifiques du Sahel en les dotant d’outils de planification issus d’une gestion harmonieuse et participative de l’information géographique locale. / When decentralization came to the Sahel in the 90s, and with the experienced gained after repeated droughts impacting their countries, information systems for planning development actions were implemented at various levels. But, according to the communities, these tools implemented at the local level for land planning, both for data collection and using the information system thus obtained, fell short of expectations and remain in the exclusive hands of decision-makers and technicians.Yet, when the expertise of the people is taken into account, including geographic information,data collecting is made easier and can help build tools tailored to the participation and negotiation between the various operators and program economic projects, which requires an approach based on the analysis and participative management of geographical management based on the expertise of these peoples.This thesis aims to be a support for local operators in the Sahel region when implementinglocal development plans and empower them by allowing a larger say in the decision making process. The aim is to contribute to a sound natural resources management by the development of management plans in the various areas, through a participative management of local geographical information and by mobilizing local expertise and knowhow.The question is how to define local development plans with the Sahel peoples, each with its own socio-economic specificity (pastoralists, agro-pastoralists, farmers, public figures, state officials ...) and to integrate their expertise, including their spatial expertise, in the developments of planning tools for economic development programmes.The results of the Southern Mali experience was an opportunity to take stock of the progress in the decentralization process, of the difficulties in having local peoples participate in decision making, of local development approaches and the vast expertise of the communities. These results offer prospects for the local development of specific communities in the Sahel, giving them planning tools based on a well-balanced participative management of local geographic expertise.

L’objectif fixé à travers ce travail, est de rechercher si l’IE existe dans le secteur des industries agroalimentaires en Algérie, et, le cas échéant, d’en déterminer les pratiques adoptées par l’entreprise, et d’étudier le mécanisme d’intervention de celles-ci dans le processus d’innovation. L’étude exploratoire des pratiques d’intelligence économique et du processus d’innovation a été effectuée dans dix entreprises agroalimentaires algériennes ; elle s’est appuyée sur l’approche qualitative et a été effectuée suivant la stratégie d’étude de cas en combinant l’observation non participante et les entretiens semi-directifs ainsi que la consultation documentaire. L’un des principaux résultats obtenus à travers notre étude est que les principaux acteurs des entreprises observées ne possèdent pas de méthodologie particulière pour l’IE formelle et structurée, mais que tous se fixent des objectifs de surveillance et de collecte d’informations. A de rares exceptions près, ce n’est qu’en situation de crise, que leurs efforts d’IE se concentrent sur le court terme, et que l’information nécessaire à la solution adéquate est recherchée dans l’urgence. En nous basant sur les apports théoriques de la littérature, nous avons défendu la thèse selon laquelle dans les processus de prise de décision et d’innovation de l’entreprise, il serait plus judicieux de prendre en considération aussi bien les pratiques d’IE formelles (systèmes, cellule de veille, …) qu’informelles (réseaux, associations, relations,…) pour une meilleure performance du processus d’innovation. Un modèle qualifié d’ « intelligence innovatrice » a été proposé et qui consiste à innover grâce à un SIE global, recouvrant toutes les pratiques d’IE et rassemblant toutes les sources d’information (formelles et informelles). Une démarche d’anticipation dictée vraisemblablement par l’évolution de l’environnement économique et social du pays suite aux effets du dernier « choc pétrolier » sur le paysage économique, a été toutefois constatée chez quelques entreprises, ce qui semble être un signe susceptible de préfigurer la mise en place, à plus grande échelle, de la pratique d’IE formelle et structurée, et son appropriation effective au sein des entreprises du secteur AA. De plus, des facteurs influençant le choix des pratiques d’IE entre formelles et/ou informelles ont été constatés dans les entreprises étudiées, à savoir : la culture de l’entreprise, la présence à l’international (l’exportation) et le niveau de la concurrence dans la filière. / This work goal is to investigate whether the Business intelligence exists in the agri-food companies sector in Algeria, and, if appropriate, to determine the practices adopted by the company, and to study their mechanism of intervention in the innovation process. The exploratory study of business intelligence practices and innovation process was carried out in ten algerian agribusiness companies; it relied on the qualitative approach and was performed according to the case study strategy by combining non-participant observation and semi-directive interviews and documentary consultation.One of the main results obtained through our study is that the main actors of the companies surveyed do not have a particular methodology for formal and structured Business Intelligence, but that all set goals for monitoring and collecting information. With rare exceptions, it is only in crisis situations, that their Business Intelligence efforts are focused on the short term, and the information required for the proper solution is sought urgently.Based on the theoretical contributions of the literature, we defended the thesis that in the processes of decision making and innovation of the company, it would be wiser to consider both formal Business Intelligence practices (systems, monitoring unit, ...) and informal (networks, associations, relationships, ...) for better performance of the innovation process. A qualified model "innovative intelligence" was proposed, which is to innovate through a comprehensive Business Intelligence system covering all Business intelligence practices and bringing together all sources of information (formal and informal).A proactive approach probably dictated by the changing economic and social environment of the country due to the effects of the last "oil shock" on the economic landscape, however, was observed in some companies, this seems to be a sign capable of foreshadow the establishment, on a larger scale, the practice of formal and structured Business intelligence, and its effective ownership in Agri-Food sector companies. In addition, factors influencing the choice of formal and / or informal Business intelligence practices were found in the companies studied: corporate culture, international presence (export), and level of competition in the sector.