Newspapers are today adapted to mobile format and printed format. In this thesis in information design, it is examined whether there are differences in how a reader understands and remembers an article with graphics in a mobile format compared to a printed format.   The study first consists of a theoretical part and then a practical method part that consists of a user test. The theory part presents theories that are linked to images and the interaction of the text to each other. In the theory part, knowledge is gathered about how the multimodal in an information graphics can increase knowledge by consisting of text, image and diagrams in collaboration with each other, in order to increase knowledge and make a subject more informative. The user tests are there to see if there are differences in how the user understands and remembers an article in printed format compared to a mobile-adapted format.   The degree project resulted in the conclusion that in a printed format the reader remembers more from the graphics. The testpersons perceived the article in the mobile as more textual and repetitive. The understanding was quite equivalent, but the persons who read the printed format took more help from the graphics to understand the content of the article and studied it for a longer time.       A design proposal emerged through user tests, theories and previous research. The proposal contains the positive parts of the printed format and the positive parts of the mobile-adapted format that have been merged. The advantages of the two different formats were applied to the mobile-adapted format. / Tidningar är idag anpassade till både mobilt format och tryckt format. I det här examensarbetet inom informationsdesign, undersöks om det finns skillnader i hur en läsare förstår och minns en artikel med grafik i ett mobilt format jämfört med ett tryckt format.   Undersökningen består först av en teoridel och sedan en metod del som beskriver de användartester som genomförs. I teoridelen presenteras teorier som är kopplade till bild och textens samverkan till varandra. I teoridelen samlas teorier om hur det multimodala i en informationsgrafik genom samverkan mellan till exempel text, bild och diagram kan öka kunskap och göra ett ämne mer informativt. Användartesterna är till för att se om det finns skillnader i hur användaren förstår och minns en artikel i tryckt format jämfört med ett mobilanpassat format.    Examensarbetet resulterade i slutsatsen att i ett tryckt format minns läsaren mer från grafiken. Testpersonerna uppfattade artikeln i mobilen som längre och mer upprepande. Förståelsen var relativt likvärdig, men testpersonerna som läste artikeln i det tryckta formatet tog mer hjälp av grafiken för att förstå artikelns innehåll och de studerade grafiken under längre tid.   Ett gestaltningsförslag utarbetades utifrån användartester, teorier och tidigare forskning. Förslaget innehåller det tryckta formatets positiva egenskaper och det positiva med det mobilanpassade formatet, dessa har lagts ihop. Fördelarna från de två olika formaten applicerades till det mobilanpassade formatet.

Orientador: Plácida Leopoldina Ventura Amorim da Costa Santos / Banca: Mariângela Braga Norte / Banca: Edinilson Donisete Machado / Banca: Marcos Luiz Mucheroni / Banca: Ricardo André Gonçalves Sant'Ana / Resumo: A presença das tecnologias de informação (TI) na Justiça Estadual do Maranhão sinaliza para um conjunto de medidas que deveriam possibilitar uma maior aproximação do Poder Judiciário ao cidadão com a perspectiva de atender -via virtualização das informações jurídicas- aos princípios da transparência e do direito à informação viabilizados pelo acesso a essa informação. A adoção dessas tecnologias vem permitindo a disponibilidade em rede de um conjunto de serviços como acompanhamento processual; pesquisa na base da legislação, na doutrina e na jurisprudência; uso do processo eletrônico; além de algumas ferramentas sociais ou colaborativas. Este conjunto lhes possibilita aos cidadãos e atores do direito "desterritorializações" sem a necessidade de saírem de suas casas, escritórios, fóruns ou tribunais. Esta nova forma de prestação jurisdicional, que configura uma Sociedade em Rede ou uma Cibercultura Judicial, tem apresentado alguns aspectos que merecem ser investigados pela Ciência da Informação, como no caso da qualidade do acesso e da distribuição de conteúdos jurídicos em domínio público. Entendemos que se há um movimento pelo livre acesso ao conhecimento e à informação jurídica (à Justiça), este tem que ser em condições de igualdade para todos/as. Objetivamos assim investigar e compreender como tem se efetivado a presença e a utilização da TI na distribuição da Justiça. A realidade social que elegemos para esta investigação é a da Justiça Estadual Maranhense. Para compreensão desse fenômeno, optamos pelo pluralismo metodológico com a entrevista, a observação e a pesquisa bibliográfica/documental alicerçada em autores como Boaventura Santos, Castells, Cappelletti, Capurro, Lojkine, Mattelart, Muñoz, Rifkin, Sadek, Saracevic, entre outros e que... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Résumé: La présence des technologies de l'information à la justice de l'État du Maranhão montre par un groupe de mesures qui devraient possibiliter une plus grande proximité du pouvoir judiciaire avec le citoyen, en perspective d'assister par les moyens virtuels d'informations juridiques, aux principes de transparence et du droit à l'information qui deviennent viables par l'accès à cette information. L'adoption de ces technologies permet la disponibilité en réseau, d'un groupe de services comme le suivi de procès; la recherche la base de la législation, doutrine et la prestation de services; l'utilisation du procès électronique, au delà de quelques outils sociaux ou de collaboration, lesquels possibilitent aux citoyens, aux acteurs du droit de globalisation sans sortir de chez eux, des bureaux, des foruns ou tribunaux. Cette nouvelle manière de prestation de services dans la répresentation d'une société en réseau ou d'une "Ciberculture" Judiciaire, est en train de présenter quelques aspects qui méritent être examinés par la Science de l'Information, comme la qualité de l'accès et la distribution de sujets juridiques en domaine pulic. On comprend que s'il y a un mouvement par le libre accès à la connaissance et l'information juridique, à Justice, cette-ci doit être en conditions d'égalité pour tous et pour toutes. On objecte, de cette manière, examiner et comprendre comment la présence et l'utilisation de la TI dans la distribuition de la Justice sont en train d'être accomplies. La réalité sociale qu'on choisie pour cette recherche, est de la Justice de l'État du Maranhão. / Doutor

Cette thèse examine l'influence qu'exercent certaines caractéristiques de l'élément à accorder sur les performances de rédacteurs francophones, novices et experts, dans différentes tâches de traitement de l'accord en nombre. Une première série d'expériences teste l'impact de la présence d'informations morpho-phonologiques et conceptuelles portées par le verbe. Les résultats montrent qu'à partir du CM2, une terminaison verbale phonologiquement distincte entre le singulier et le pluriel améliore le traitement de l'accord La présence d'une information conceptuelle au niveau du verbe conduit en revanche les participants, dès le CMl, à commettre davantage d'erreurs d'accord. Le traitement d'un verbe dont l'action est nécessairement accomplie par plusieurs agents semble engendrer des perturbations au moment de l'accord. Les informations morpho-phonologiques et conceptuelles influencent également les durées de la production de phrases dictées et le nombre d'erreurs d'accord correctement détectées dans une tâche de révision. Une seconde série d'expériences analyse I'impact du coût attentionnel engendré par la complexité de la gestion de l'orthographe lexicale sur le traitement de l'accord, en manipulant la fréquence lexicale et la consistance orthographique. L'effet de ces variables sur les eneurs commises par les enfants suggère que la probabilité d'accorder en nombre varie en fonction de la fréquence (facteur lexical) et de la consistance (facteur ous-lexical) des mots et ce, du CEI au CM2. Dans l'ensemble, les résultats de cette thèse suggèrent que I'accord n'est pas traité indépendamment de certaines caractéristiques propres à l'élément à accorder. / This thesis examines the influence of some characteristics of the agreement target on the performances of novice and expert writers in number agreement via different tasks. A first series of experiments studies the impact of the presence of morpho-phonological and conceptual information carried by the verb. Results show that from the 5th grade, aphonologically distinct verbal ending between singular and plural improves agreement processing. The presence of a conceptual information on the verb leads however participants from the 4th grade to commit more agreement errors. The processing of a verb whose action is necessarily accomplished by several agents seems to create disturbances during theagreement. Morpho- phonological and conceptual information also influence the duration of production of dictated sentences and the number of agreement errors correctly detected in revision tasks. A second series of experiments analyzes the impact of cognitive cost incurred by the complexity of the management of lexical spelling on the treatment of agreement, by manipulating lexical frequency and orthographic consistency. The effect of these variables on the errors committed by children suggests that the probability of agreement in number varies with frequency (lexical factor) and consistency (sub- lexical factor) and this, from 2nd to 5th grade. Overall, the results of this thesis suggest that agreement is not processed independently from some specific characteristics of the agreement's target

Cette recherche porte sur l’identification des informations légales disponibles sur les entreprises en Europe, l’identification de mesures de protection de ces informations, ainsi que les méthodes utiles à leur exploitation dans une démarche d’intelligence économique et stratégique. Les informations légales sont entendues comme les informations structurelles et comptables des entreprises, soumises à une obligation légale de publicité. Les résultats de cette étude présentent un référentiel des informations légales sur les entreprises en Europe, ainsi qu’en Suisse et en Norvège, et l’analyse des différentes possibilités de protection, de collecte et d’exploitation de ces informations dans une démarche d’intelligence économique et stratégique. / This research focuses on the identification of legal information available on businesses in Europe, the identification of measures able to protect it, and the identification of methods able to exploit it in an economic and strategic intelligence process. Legal information is understood as structural and accounting information about enterprises, subject to legal disclosure requirement. The results of this study present a repository of legal information on companies in Europe, as well as Switzerland and Norway, and the analysis of different options regarding the protection, the collection and the use of this information in an economic and strategic intelligence process.

<p>Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden.</p><p> </p><p>Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt. Det är relativt få individer som själv väljer i vilka fonder deras premiepension ska placeras. Undersökningarna har också visat att allmänhetens kunskaper om premiepensionssystemet som helhet är låga. PPM har bland annat till uppgift att informera allmänheten i frågor gällande premiepensionen och skapa engagemang samt kunskap bland spararna. Det är då av intresse att undersöka denna informationsverksamhet och engagemanget hos spararna. Uppsatsen syftar därmed till att utröna om aktiviteten i fondplaceringar skiljer sig mellan två grupper som är verksamma inom helt skilda yrkesområden, studera hur tillfredsställande PPM:s informationsverksamhet är utifrån hur de två undersökningsgrupperna upplever den samt få förståelse för vilken kunskap de båda grupperna anser sig ha och från vilka informationskällor kunskapen kommer.</p><p> </p><p>Genom att jämföra två grupper inom olika verksamhetsområden; anställda på ett tillverkningsföretag i Umeå och anställda vid Umeå Universitet på institutioner med ekonomisk inriktning undersöktes engagemanget hos de undersökta grupperna samt deras uppfattning kring PPM:s informationsverksamhet. Genom att utgå från teorier kring beslutsfattande och information genomfördes med hjälp av en enkätstudie den kvantitativa undersökningen som ligger till grund för denna uppsats. Utifrån de valda teorierna och med hjälp av statistiska verktyg analyserades enkätsvaren.</p><p> </p><p>Ett flertal av våra respondenter ser systemet som onödigt komplicerat och osäkert. Det upplevs också som att ett för stort ansvar läggs på den enskilda individen att själv förvalta sin premiepension efter bästa förmåga då kunskaperna för att kunna göra detta på ett optimalt sätt är varierande.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att det finns skillnader mellan grupperna vad gäller upplevd informationsnivå och engagemang i premiepensionen. Aktiviteten det vill säga huruvida respondenterna själva valt fonder för sin premiepension är högre bland de anställda vid Umeå Universitets ekonomiinstitutioner än bland de på tillverkningsföretaget. Vad gäller den upplevda informationsnivån är den i genomsnitt lägre bland anställda på tillverkningsföretaget än anställda vid Umeå Universitet med ekonomisk inriktning.</p><p> </p><p>Det visade sig att PPM till viss del inte lyckats med att nå upp till sina uppsatta mål för informationsverksamheten för de undersökta populationerna. Detta eftersom en stor del av respondenterna inte ansåg sig vara tillräckligt informerade om premiepensionen. Det framgick även att flertalet av dem som upplever sig ha en högre informationsnivå i stor utsträckning fått sin kunskap från andra källor än PPM.</p>

Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden.   Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt. Det är relativt få individer som själv väljer i vilka fonder deras premiepension ska placeras. Undersökningarna har också visat att allmänhetens kunskaper om premiepensionssystemet som helhet är låga. PPM har bland annat till uppgift att informera allmänheten i frågor gällande premiepensionen och skapa engagemang samt kunskap bland spararna. Det är då av intresse att undersöka denna informationsverksamhet och engagemanget hos spararna. Uppsatsen syftar därmed till att utröna om aktiviteten i fondplaceringar skiljer sig mellan två grupper som är verksamma inom helt skilda yrkesområden, studera hur tillfredsställande PPM:s informationsverksamhet är utifrån hur de två undersökningsgrupperna upplever den samt få förståelse för vilken kunskap de båda grupperna anser sig ha och från vilka informationskällor kunskapen kommer.   Genom att jämföra två grupper inom olika verksamhetsområden; anställda på ett tillverkningsföretag i Umeå och anställda vid Umeå Universitet på institutioner med ekonomisk inriktning undersöktes engagemanget hos de undersökta grupperna samt deras uppfattning kring PPM:s informationsverksamhet. Genom att utgå från teorier kring beslutsfattande och information genomfördes med hjälp av en enkätstudie den kvantitativa undersökningen som ligger till grund för denna uppsats. Utifrån de valda teorierna och med hjälp av statistiska verktyg analyserades enkätsvaren.   Ett flertal av våra respondenter ser systemet som onödigt komplicerat och osäkert. Det upplevs också som att ett för stort ansvar läggs på den enskilda individen att själv förvalta sin premiepension efter bästa förmåga då kunskaperna för att kunna göra detta på ett optimalt sätt är varierande.   Undersökningen visar att det finns skillnader mellan grupperna vad gäller upplevd informationsnivå och engagemang i premiepensionen. Aktiviteten det vill säga huruvida respondenterna själva valt fonder för sin premiepension är högre bland de anställda vid Umeå Universitets ekonomiinstitutioner än bland de på tillverkningsföretaget. Vad gäller den upplevda informationsnivån är den i genomsnitt lägre bland anställda på tillverkningsföretaget än anställda vid Umeå Universitet med ekonomisk inriktning.   Det visade sig att PPM till viss del inte lyckats med att nå upp till sina uppsatta mål för informationsverksamheten för de undersökta populationerna. Detta eftersom en stor del av respondenterna inte ansåg sig vara tillräckligt informerade om premiepensionen. Det framgick även att flertalet av dem som upplever sig ha en högre informationsnivå i stor utsträckning fått sin kunskap från andra källor än PPM.

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected students´ and teachers´ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technology´s versatility. These expectations are not the same for women. The empirical data will therefore be based on a gender perspective to examine if the technical competence differs in how male and female teachers choose to integrate IT and ICT in education.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar. För att möjliggöra detta är det vitalt att involvera slutanvändare i innovationsprocesser. Däremot är det inte tillräckligt att enbart involvera dem för att uppnå användbar informations- och kommunikationsteknik utan det krävs därtill att få dem att uppleva sitt deltagande som meningsfullt och engagerande. Motivation är därmed avgörande och essentiellt för att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats av deskriptiv karaktär undersöka hur slutanvändare kan motiveras till deltagande och engagemang i innovationsprocesser. Studien genomfördes genom en litteraturstudie, en intervjustudie samt en fokusgruppstudie. Resultat och analys från dessa ledde till .ME-modellen vilken är ett förslag till hur processdeltagare praktiskt kan arbeta för att motivera slutanvändare i innovationsprocesser.

Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises. The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected. Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district. Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage.