Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning, på vilka sätt och av vilka anledningar IKT (informations- och kommunikationsteknik) används eller inte används av nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna har formuleras på följande vis: Innefattas IKT i nyexaminerade lärares lektioner inom idrott och hälsa? I sådana fall hur och i vilken utsträckning? Hurudan är nyexaminerade lärares syn på att använda IKT i undervisningen? Metod: Uppsatsen är uppbyggd genom två olika metoder. Den ena metoden är kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Sammanlagt intervjuades fyra nyexaminerade lärare som har arbetat som längst i tre år. Den andra metoden är observationsstudier gjorda på tolv lektioner genomförda av de fyra lärarna som intervjuades. Resultat: Resultatet visade att användningen av IKT bland dessa fyra lärare varierade mellan nästan ingen IKT-användning upp till nästan hälften av lektionerna. Det vanligaste förekommandet av IKT-användning var i form av musik, videouppspelning och olika presentationsredskap. De fördelar med IKT som framkom var att det var en bra hjälpreda, det bidrog till variation och att det innebar tidsbesparing vid kontinuerligt användande. Nackdelarna med IKT som framkom var tillgängligheten och att det initialt är tidskrävande. Slutsats: IKT-användning inom ämnet idrott och hälsa varierar för olika lärare på olika skolor. Faktorer som påverkar lärarna ovanifrån är till exempel otydlighet i styrdokumenten, den egna skolans riktlinjer, resurser och resursernas tillgänglighet. Lärarens kapital och habitus påverkar hur mottaglig en lärare är till införandet av IKT. De nyexaminerade lärarna i denna studie är positiva till IKT men de utnyttjar inte möjligheten så mycket som de önskar. Detta är främst på grund av skolans bristande resurser, tillgänglighet, tidsbrist och/eller riktlinjer. En möjlig lösning som diskuteras är en statlig eller kommunal resursbank som underlättar för lärare genom att det sparar tid och att det blir lättare för dem att introduceras till att använda IKT i undervisningen. / Aim: The aim with the report is to examen to which extent, in which ways and for what reasons ICT is being used or not used by newly graduated teachers in physical education. The questions have been formulated as follows Is ICT included in newly-educated teachers' lessons in physical education? In such case how and to what extent? What are the views of newly graduated teachers on using ICT in teaching? Method: The report is built on two methods. One method is a qualitative semistructured interview done on four different newly graduated teachers where the teacher has been working for a maximum of three years. The other method is a observational study done on twelve lessons led by the four teachers in the interviews. Results: The results showed that the use of ICT among the four teachers varied between almost no use of ICT up to almost half of the lessons. The most occuring ICT useage were in the shape of music, video recordings, video playbacks and different presentation tools. The advantages of ICT were a good helper, variation and time savings when used continuously. The drawbacks of ICT that were mentioned were accessibility and initially timeconsuming. Conclusions: ICT use in physical education varies for different teachers at different schools. Factors that affect the teachers from above are for example unclear curricula, the schools guidelines, resources and the resources availability. The teachers capital and habitus will affect how susceptible the teacher are towards the introduction of ICT. New graduates are positive about ICT but they don't take advantage of the oppertunities as much as the would like. Mainly because of the school resources, availability, lack of time and/or the guidelines. A possible solution that is being debated for is a state or municipal resource bank that makes it easier for teachers to save time and helps easing the introduction of ICT in teaching.

No description available.

Jobbsökning är den process som syftar till att matcha arbetssökande med lämpliga jobb och jobbmöjligheter. Den vanligaste metoden för jobbsökning är användningen av Internet, som tillhandahåller diverse sociala nätverk. Dessa tjänster lockar miljontals besökare varje år, vilket bland annat resulterat i att Internet i nuläget spelar en genomgripande roll vad gäller jobbsökning och sysselsättning. Internet och dess informations- och kommunikationsteknologi kommer framöver fortsätta ta en mer betydelsefull roll i en del av arbets- och jobbsökningsprocessen, vilket efterlämnar dagens socialt missgynnade arbetssökande eftersom nätverken inte täcker dessa individers behov. Således utvärderades konceptet FindMeAJob vars idé handlar om att sammanknyta socialt missgynnade arbetssökande med olika typer av individer och verksamheter som är i behov av arbetskraft. Studien rekryterade socialt missgynnade arbetssökande, HR-specialister, rekryterare och Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg för att besvara frågeformulär baserat på Likertskala, fördjupningsfrågor och Storyboard. Resultaten var blandade; respondenter för gruppen socialt missgynnade arbetssökande ser i helhet positivt på FindMeAJob och anser att deras behov kan täckas någorlunda, medan sakkunniga respondenter har delade meningar. En djupare analys av resultatet resulterade i en slutsats om vad FindMeAJob torde innehålla för att möta de behov som kan ställas av de socialt missgynnade arbetssökande.

The thesis deals with the issue of the knowledge management and its principles. The introduction of thesis is addressed to theoretical basics of the knowledge management that is followed by the practical part. The theoretical part provides the starting point for the proposal and applications of system for the chosen company. The main aim of the practical part was to form the application for management of projects and the repository of the knowledge of the chosen company. This aim should be followed by increasing of the work efficiency and enhancing of the access to the information. The resulting application will be set up into the company workings.

High-throughput experiments have produced convicing evidence for an extensive contribution of diverse classes of RNAs in the expression of genetic information. Instead of a simple arrangement of mostly protein-coding genes, the human tran- scriptome features a complex arrangement of overlapping transcripts, many of which do not code for proteins at all, while others “sample” exons from several different “genes”. The complexity of the transcriptome and the prevalence of non- coding transcripts forces us to reconsider both the concept of the “gene” itself and our understanding of the mechanisms that regulate “gene expression”.

Digitalisation is on the rise throughout society, this applies for the construction industry as well. The use of ICT tools, such as applications for tablets and smartphones, are in continuous development for the construction industry. A review of the literature shows that, despite this, the construction industry has not had the development that other industries have had regarding digitalisation. Many construction companies have been motivated to invest in and implement new technology because of the expected benefits, such as a more efficient construction process. A company's ability to take advantage of the knowledge and information available within the company is also closely associated with the use of ICT tools. The aim of this thesis has been to study how an actor in the construction industry could organise the work around ICT tools and how to motivate employees to use them. The thesis also aimed to study how the use of these tools can contribute to an organisation's learning process. To find out how the use of ICT tools could be organised, an analysis of the current situation must first be made. Mapping the user’s experience of ICT tools have been made to gain understanding of the current situation. A case study has been done, where data from interviews have been gathered. Interviews have been conducted with supervisors and subcontractors working in the production phase. The interviews show that the majority are in favour of working with this type of tool in the production phase. The largest identified driving force among supervisors are the time that can be saved on administrative work. Subcontractors considered that the greatest opportunity of this approach is to get access to statistics, which can create a learning process in their organisation. A recommendation for how a residential developer can organise and work with ICT tools have also been developed. It is based on the respondents' opinions and the studied literature. The recommendations include that users need to be well informed about the purpose of the tool. Users also need to be well trained in how the tool should be used, in order for the purpose to be fulfilled. Finally, drivers need to be identified and communicated in order to motivate users. / Digitalisering är på frammarsch i hela samhället, så även inom byggbranschen. Användandet av digitala informations- och kommunikationsverktyg (IKT-verktyg), så som applikationer för läsplattor och telefoner, är i ständig utveckling för byggbranschen. En genomgång av litteraturen visar på att byggbranschen trots detta inte har haft den utvecklingen som andra branscher har haft när det kommer till digitalisering. Många byggföretag har varit motiverade att investera i och implementera ny teknik på grund av de förväntade fördelarna med användandet, så som en mer effektiv byggprocess. Även ett företags förmåga att ta tillvara på den kunskap och information som finns inom företaget är nära förknippat med användandet av IT och digitala hjälpmedel. Syftet med detta arbete har varit att studera hur en aktör i byggbranschen kan organisera arbetet kring IKT-verktyg, samt hur anställda ska motiveras till att använda dem. Arbetet har också syftat till att närmare studera hur användandet av dessa verktyg kan bidra till en organisations lärandeprocess. För att ta reda på hur användandet av IKT-verktyg kan organiseras måste först en analys av nuläget göras. En kartläggning av användares upplevelse av IKT-verktyg har gjorts för att få förståelse för den nuvarande situationen. En fallstudie har gjorts, där data från intervjuer har samlats in. Intervjuer har genomförts med arbetsledare samt underentreprenörer verkande i produktionsskedet. Intervjuerna visar att majoriteten ställer sig positiva till att arbeta med den här typen av verktyg inom byggproduktion. Den största identifierade drivkraften, bland arbetsledare är tiden som kan sparas in på administrativt arbete. Hos underentreprenörer anses den största möjligheten med detta arbetssätt vara att få tillgång till statistik för att på så sätt skapa en lärandeprocess i den egna organisationen. En rekommendation för hur byggföretag kan organisera och arbeta med digitala hjälpmedel har också tagits fram. Den utgår från respondenternas åsikter och den studerade litteraturen. Rekommendationerna innefattar att användarna behöver vara väl informerade kring syftet med hjälpmedlet. Användarna behöver också vara väl utbildade i hur hjälpmedlet ska användas för att syftet ska uppfyllas. Slutligen måste drivkrafter identifieras och förmedlas, för att kunna motivera användarna.

Informationssäkerhet och organisationers övergripande strategi är två begrepp som i någon mån är beroende av varandra. En organisation kan inte ha en god informationssäkerhet utan strategi medan övergripande organisationsstrategier behöver informationssäkerhet för att de ska kunna förverkliga sina mål. Syfte med denna studie är att skapa kunskap kring hur organisationernas övergripande strategi relateras till informationssäkerhetsstrategi. Detta är ett viktigt ämne som alltför ofta förbises av organisationsledare. För att uppnå detta syfte har tjugonio organisationsledare gett sitt perspektiv i frågor relaterade till ämnet. Bilden de ger är inte övervägande positiv, det är ofta en diskrepans mellan informationssäkerhetsstrategin och den övergripande strategin men oftast är problemet relaterat till resursbrist och makten att gendriva förändringar.

The purpose of this thesis is to gain knowledge about why young women in Sweden use Instagram, and how they feel when Instagram presents categories based on their interests and interactions. The thesis is based on previous research about the purpose of use, the behavior of algorithms, the adjustment of categories by relevance and the user experience. When combining previous research and the results gathered from several interviews with women between 18 - 30 years old who use Instagram, greater knowledge about the subject can be developed. The interviews gathered information about the interviewees' purpose of use and the user experience of Instagram's relevance adjusted categories. The results showed that women use Instagram to keep themselves updated about friends and family, get motivated in different sports activities and to compare themselves with other users. Although the content of the categories doesn’t always match the users’ desired content, the experience is generally positive. The possibilities with the function outweigh the concerned feelings that many of the users experienced with the categories.

Vägledning är viktigt både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Trots detta visar statistik att varje vägledare inom skolväsendet ansvarar för flera hundra elever och Skolinspektionen fastställer att vägledningen är undermålig. Regeringen har tillsatt en utredning för att komma med förslag på hur studie- och yrkesvägledning kan utvecklas, däribland den nätbaserade och interaktiva vägledningen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare integrerar IKT i vägledning. Frågeställningen är: Hur använder studie- och yrkesvägledare IKT i vägledning? En kvalitativ metod har använts och sex studie- och yrkesvägledare som aktivt arbetar med IKT har intervjuats om deras tankar kring att använda digitala verktyg i vägledning. Resultatet har analyserats med stöd av begreppen komplexitet, slump, förändring, stängt och öppet system samt strange attractor ur the Chaos Theory of Careers (CTC). Slutsatser som redovisas är att IKT integreras av vägledare genom att de innehar ett öppet förhållningssätt samt agerar kreativt genom att se möjligheter i osäkerheten. Detta leder till en inkludering av fler sökande samt en effektivisering och tillgänglighet som inte är bunden till en specifik plats.

Arbetet syftar till att undersöka vilken av de två bildstilarna ikoner och genomarbetade illustrationer som förmedlar en starkare begriplighet i ett seriellt bildberättande och på så sätt skulle kunna visa hur man på bästa sätt förmedlar viktig hälsoinformation.  Detta för att ta fram tydliga riktlinjer som underlättar skapandet av seriellt bildberättande instruktioner för att förmedla viktig information. Syftet utforskades genom en gestaltningsprocess som ledde fram till två prototyper i två bildstilar. Dessa prototyper har sedan provats ut på målgruppen genom metoderna Think-aloud protocol och intervju.  Resultatet visar att instruktioner som använder genomarbetade mer realistiska illustrationer tillsammans med rörelsepilar kan ge en starkare begriplighet i ett seriellt bildberättande. Ur resultatet framkom också att en instruktions bildstil kan ha en stor påverkan på hur seriös instruktionen upplevs i sin helhet, då instruktionerna som endast innehåller genomarbetade illustrationer upplevdes mer som en färdig produkt och drog till sig mer uppmärksamhet vilket medförde ett större intresse av att titta närmare på illustrationerna, än instruktionerna med enbart ikoner, vilket kan vara av värde när det kommer till att skapa informationsmaterial som förmedlar viktig hälsoinformation såsom instruktioner om handtvätt, för att på så sätt minska smittspridning. This thesis aims to investigate which of the two image styles icons versus elaborate illustrations conveys a stronger comprehensibility in serial image-telling and in this way could show how best to convey important health information. This is to develop clear guidelines that facilitate the creation of serial image-telling instructions to convey important information. The purpose was explored through a design process that led to two prototypes in two image styles. These prototypes have then been tested on the target group through the methods Think-aloud protocol and interview. The results show that instructions that use elaborate more realistic illustrations together with movement arrows can provide a stronger comprehensibility in a serial image-telling. The results also showed that an instruction's image style can have a great impact on how serious the instruction is experienced in its entirety, as the instructions that only contain elaborate illustrations were perceived more as a finished product and attracted more attention. This led to a greater interest in looking more closely at the illustrations, than the instructions with only icons. This can be of value when it comes to creating information materials that convey important health information such as instructions on hand washing in order to reduce the spread of infection.