The purpose of this study is to investigate the attitude to and experience of information and communication technology (ICT) in teachers teaching and what motivates them.   The study is qualitative and its research material is based on interviews. There are eight interviews and they where carried out at one school with a stated IT profile and at another school without a stated IT profile. The two schools are located in different municipalities, but both are secondary schools.   The result shows that there are differences in attitude between the two schools. The school with a stated IT profile seems to have a more open mind of using ICT when teaching, but both schools sees the lack of availability as one of the main hindrance for using it. None of the participating teachers saw themselves as controlled to use ICT in their teaching. Neither did the guiding principles from The National Agency for Education about using ICT affect their teaching. / Studiens syfte är att undersöka lärares förhållningssätt till och erfarenhet av användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin egen undervisning och att förstå vad det är som styr dem. Studien är kvalitativ, med intervjuer som forskningsmaterial. Intervjuerna är åtta till antalet och har genomförts på en kommunal skola med uttalad IT-profil samt på en kommunal skola utan uttalad profil i två skilda kommuner. Båda skolorna är skolor för grundskolans senare åldrar. Resultatet visar hur attityden till IKT skiljer sig mellan de båda skolorna. Den skolan med uttalad IT-profil verkar ha ett öppnare förhållningssätt till IKT som pedagogiskt verktyg, men båda skolorna ser bristande tillgänglighet till att använda det som ett av de stora hindren. Det var heller ingen av informanterna som såg sig styrda att använda IKT i den egna undervisningen. Inte heller någon av dem sa sig tolka in styrdokumenten när det gäller att få med IKT i undervisningen.

The purpose of this paper is to gain insight into how efficient the computer is in support of the pupils literacy learning. Will there be a difference in literacy learning if i compare the pupils who use computers as an aid in relation to those pupils who are educated by synthetic method? Have the puplis felt affected in some way when having the computer as an aid in literacy learning? I have chosen to do a qualitative study with quantitative data. I have observed and interviewed pupils using the Trageton strategy. The interviews were based on a number of key issues. The quantitative data is based on my study that includes a reading development schedule, LUS. The results obtained show that pupils who have worked with Trageton strategy are more motivated to read and write than those pupils who have learned to read and write by the traditional method. Most pupils who were interviewed said that it was easier to write on the computer than with pen because they were tired of holding the pen and form letters. They also experienced that it became neat and was easier to read than handwritten text, which strengthen their self-confidence.

Les rencontres avec Monsieur* VIELLEDENT, Directeur de l'Ecole* Supérieure des Mines de Saint-Etienne, très intéressé par Les problèmes pédagogiques et avec Monsieur MAHL, Directeur du département informatique de cette école, ont contribué à définir les buts de notre recherche* : implémenter un système de banques de données accessibles à des utilisateurs "étudiants" (aide à l'enseignement) "ingénieurs et techniciens" (aide à la conception assistée par ordinateur) ou "gestionnaires" (aide à la gestion). Cet objectif fixé, nous avons étudié les réalisations françaises et étrangères dans ces domaines. Ainsi, une importante bibliographie a été consultée. Son analyse critique nous a conduits à préciser les grandes lignes de notre recherche. Ces éléments sont résumés dans la première partie (introduction générale) de ce mémoire qui montre comment notre travail s'est orienté suivant deux axes principaux a) La conception et l'implémentation d'un système de gestion de bases de données ( SOMINE ) b) Les recherches montrant comment ce système peut être appliqué à des domaines aussi divers que l'E.A.O., la C.A.O. ou l'optimisation de la structuration des informations.

No description available.

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv blir termer som samspel, meningsskapande och artefakter centrala. Resultatet visar bland annat på ambitioner hos både rektorer och pedagoger gällande utveckling av IKT-arbetet på förskolan, samtidigt som det praktiska arbetet förekommer i väldigt liten skala. Vidare påvisas att inga egentliga utvärderingar sker kring de satsningar som genomförs gällande IKT på förskolan. I diskussionen ställer vi oss kritiska till den bristande kommunikation som ses mellan rektorer och arbetslag gällande IKT-satsningarnas implementering i verksamheten. Studien behandlar även behovet av kompetensutveckling samt bakomliggande orsaker till hur arbetet med IKT organiseras. Avslutningsvis formuleras råd till rektorer och pedagoger för utveckling av IKT-arbetet inom förskolan. / In today's society ICT-knowledge is viewed as an important skill for humans to function in society and business. Sources indicate motives which underline the importance of the fact that children at an early age are introduced to computing, as the computer becomes a tool to generate new knowledge and enable new ways of working. Based on a qualitative approach, we have studied the reasoning behind children's computer use in preschool. Semi-structured interviews were conducted with two principals to determine their opinions on educational benefits of and investments in ICT. On this basis we have also, through focus groups, studied what kind of thoughts teachers express on ICT in educational practice. From a sociocultural perspective terms like interaction, meaning and artifacts became central. The results show that the principals and teachers both have ambitions regarding the development of ICT work at the preschool, while the practical work occurs on a very small scale. The study further demonstrated that no real evaluation takes place regarding the ICT-investments in preschool. In the discussion we are critical to the lack of communication that is seen between principals and their teacher-teams regarding the implementation of ICT-investments in the practice. We also discuss the teachers’ need for further education regarding ICT-development and the underlying causes of the use of ICT today. In the conclusion we present guidelines for the development of ICT work in preschool.

<p> </p><p>The purpose of this study is to investigate the attitude to and experience of information and communication technology (ICT) in teachers teaching and what motivates them.</p><p> </p><p>The study is qualitative and its research material is based on interviews. There are eight interviews and they where carried out at one school with a stated IT profile and at another school without a stated IT profile. The two schools are located in different municipalities, but both are secondary schools.</p><p> </p><p>The result shows that there are differences in attitude between the two schools. The school with a stated IT profile seems to have a more open mind of using ICT when teaching, but both schools sees the lack of availability as one of the main hindrance for using it. None of the participating teachers saw themselves as controlled to use ICT in their teaching. Neither did the guiding principles from The National Agency for Education about using ICT affect their teaching.</p> / <p>Studiens syfte är att undersöka lärares förhållningssätt till och erfarenhet av användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin egen undervisning och att förstå vad det är som styr dem. Studien är kvalitativ, med intervjuer som forskningsmaterial. Intervjuerna är åtta till antalet och har genomförts på en kommunal skola med uttalad IT-profil samt på en kommunal skola utan uttalad profil i två skilda kommuner. Båda skolorna är skolor för grundskolans senare åldrar. Resultatet visar hur attityden till IKT skiljer sig mellan de båda skolorna. Den skolan med uttalad IT-profil verkar ha ett öppnare förhållningssätt till IKT som pedagogiskt verktyg, men båda skolorna ser bristande tillgänglighet till att använda det som ett av de stora hindren. Det var heller ingen av informanterna som såg sig styrda att använda IKT i den egna undervisningen. Inte heller någon av dem sa sig tolka in styrdokumenten när det gäller att få med IKT i undervisningen.</p>

The conditions for the third, non-profit sector, such as grassroots organisations and trade unions, have changed dramatically in recent years, due to prevailing social trends. Non-profit organisations have been seen as early adopters of information technology, but the area is, at the same time, largely unattended by scientific research. Meanwhile, the field of information systems development is, to an increasing extent, recognising the importance of user involvement in the design process. Nevertheless, participatory development approaches, such as Participatory Design are not suited to the context of entire organisations, and new, networked organisational structures, such as those of non-profit organisations. This reasoning also applies to the theoretical framework of Activity Theory, whose potential benefits for systems development have been acclaimed but less often tried in practice. This thesis aims, first, at extending Participatory Design to use in large, particularly non-profit organisations. This aim is partly achieved by integrating Participatory Design with an Argumentative Design approach and with the application of Activity Theory modified for an organisational context. The purpose is to obtain reasoning about and foreseeing the consequences of different design solutions. Second, the thesis aims at exploring information technology needs, solutions, and consequences in non-profit organisations, in trade unions in particular. The case under study is the Swedish Trade Union Confederation (LO) and the design of an information system for its 250 000 shop stewards. The thesis is based on six related studies complemented with data from work in a local design group working according to the principles of Participatory Design. The first study was aimed at investigating and comparing trade union management’s view of the new technology and the actual needs of shop stewards. The second study investigated the situation, tasks and problems of shop stewards, as a pre-requisite for finding information technology needs. The third study merged the previous findings into an argumentative design of an information systems design proposal. The fourth study collected the voices from secondary user groups in the organisation, and presented an Activity theoretical analysis of the union organisation and a modified design proposal in the form of a prototype. The fifth study presented an Activity theoretical framework, modified for organisational application, and used it for producing hypotheses on possible shop steward tasks and organisational consequences of the implementation of the information system. The sixth paper was aimed at the initial testing of the hypotheses, through the evaluation of information technology facilities in one of the individual union affiliations. The complementary data was used to propose further modifications of the integrated Participatory, Argumentative, and Activity Theory design approach. The major contributions of the study are, first, a modified Participatory Design approach to be applied at three levels; in general as a way of overcoming experienced difficulties with the original approach, in the context of entire, large organisations, and in the specific non-profit organisation context. The second contribution is generated knowledge in the new research area of information technology in the non-profit, trade union context, where for instance the presented prototype can be seen as a source of inspiration. Future research directions include further development and formalisation of the integrated Participatory Design approach, as well as actual consequences of implementing information technology in non-profit organisations and trade unions. / On the day of the public defence the status of article V was: Submitted.

Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem. / Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.

Utvecklare tenderar att leverera meningslösa dashboards till användare på olika organisationer. En dashboard är en visuell skärm som presenterar det absolut viktigaste på en enda skärm för att användare därefter ska fatta beslut ifrån. Eftersom det är med hjälp av dashboards som beslut ska fattas är utseendet lika viktigt som att datat är korrekt. En utvecklare har i dagsläget oftast fria tyglar och visualiserar utefter egen erfarenhet och känsla vilket kan få användarna att inte sträva efter att arbeta med dashboarden. Med en användarvänlig dashboard blir det enklare för användaren att fatta sina beslut samt uppskattas det mycket.   Studiens resultat tyder på att det finns viktiga områden som utvecklare ska fokusera på för att det ska vara möjligt att uppnå en användarvänlig dashboard. Studien har endast fokuserat på användarvänlighet utifrån designprinciper. Utifrån fokusområden som tagits fram har det också fastställts punkter som tagits fram utifrån vad samtliga användare själva har sagt och tycker gemensamt om.  De fokusområden som tagits fram är placering av information, färger och val av grafer.  Studiens resultat framställer en tydlig skillnad från vad tidigare litteratur har sagt samt vad användare har gemensamt med litteraturen. / Developers have a tendency to deliver meaningless dashboards to users from different organizations. A dashboard is a visual display that presents the important information on one single screen, for users to make decisions. As it is with the help of dashboards that decisions are to be made, the design is as important as the data is right. Most of the time the developer only throws something up on a dashboard and visualize according to his own experience and feelings, which may cause users not to attempt to work with the dashboard. With a user-friendly dashboard, it becomes easier for the user to make decisions and also becomes more grateful.  2  The results of this study is that there are important areas that developers should focus on in order to be able to achieve a user-friendly dashboard. The study has only focused on user-friendly based on the design principles. Based on the focus areas that have been developed, points have also been established based on what all users themselves have said and share in common. The developed focus areas are the placement of information, colours and choice of graphs. The study´s results make a clear difference from what previous literature has said and what users have in common with the literature.

La confiance et l'incertitude sont deux aspects importants des systèmes distribués. Par exemple, de multiples sources d'information peuvent fournir le même type d'information. Cela pose le problème de sélectionner la source la plus fiable et de résoudre l'incohérence dans l'information disponible. Gérer de front la confiance et l'incertitude constitue un problème complexe et nous développons à travers cette thèse, une solution pour y répondre. La confiance et l'incertitude sont intrinsèquement liés. La confiance concerne principalement les sources d'information alors que l'incertitude est une caractéristique de l'information elle-même. En l'absence de mesures de confiance et d'incertitude, un système doit généralement faire face à des problèmes tels que l'incohérence et l'incertitude. Pour aborder ce point, nous émettons l'hypothèse que les sources dont les niveaux de confiance sont élevés produiront de l'information plus fiable que les sources dont les niveaux de confiance sont inférieurs. Nous utilisons ensuite les mesures de confiance des sources pour quantifier l'incertitude dans l'information et ainsi obtenir des conclusions de plus haut niveau avec plus de certitude.Une tendance générale dans les systèmes distribués modernes consiste à intégrer des capacités de raisonnement dans les composants pour les rendre intelligents et autonomes. Nous modélisons ces composants comme des agents d'un système multi-agents. Les principales sources d'information de ces agents sont les autres agents, et ces derniers peuvent posséder des niveaux de confiance différents. De plus, l'information entrante et les croyances qui en découlent sont associées à un degré d'incertitude. Par conséquent, les agents sont confrontés à un double problème: celui de la gestion de la confiance sur les sources et celui de la présence de l'incertitude dans l'information. Nous illustrons cela avec trois domaines d'application: (i) la communauté intelligente, (ii) la collecte des déchets dans une ville intelligente, et (iii) les facilitateurs pour les systèmes de l'internet du futur (FIWARE - le projet européen n° 285248, qui a motivé la recherche sur nos travaux). La solution que nous proposons consiste à modéliser les composants de ces domaines comme des agents intelligents qui incluent un module de gestion de la confiance, un moteur d'inférence et un système de révision des croyances. Nous montrons que cet ensemble d'éléments peut aider les agents à gérer la confiance aux autres sources, à quantifier l'incertitude dans l'information et à l'utiliser pour aboutir à certaines conclusions de plus haut niveau. Nous évaluons finalement notre approche en utilisant des données à la fois simulées et réelles relatives aux différents domaines d'application. / Trust and uncertainty are two important aspects of many distributed systems. For example, multiple sources of information can be available for the same type of information. This poses the problem to select the best source that can produce the most certain information and to resolve incoherence amongst the available information. Managing trust and uncertainty together forms a complex problem and through this thesis we develop a solution to this. Trust and uncertainty have an intrinsic relationship. Trust is primarily related to sources of information while uncertainty is a characteristic of the information itself. In the absence of trust and uncertainty measures, a system generally suffers from problems like incoherence and uncertainty. To improve on this, we hypothesize that the sources with higher trust levels will produce more certain information than those with lower trust values. We then use the trust measures of the information sources to quantify uncertainty in the information and thereby infer high level conclusions with greater certainty.A general trend in the modern distributed systems is to embed reasoning capabilities in the end devices to make them smart and autonomous. We model these end devices as agents of a Multi Agent System. Major sources of beliefs for such agents are external information sources that can possess varying trust levels. Moreover, the incoming information and beliefs are associated with a degree of uncertainty. Hence, the agents face two-fold problems of managing trust on sources and presence of uncertainty in the information. We illustrate this with three application domains: (i) The intelligent community, (ii) Smart city garbage collection, and (iii) FIWARE : a European project about the Future Internet that motivated the research on this topic. Our solution to the problem involves modelling the devices (or entities) of these domains as intelligent agents that comprise a trust management module, an inference engine and a belief revision system. We show that this set of components can help agents to manage trust on the other sources and quantify uncertainty in the information and then use this to infer more certain high level conclusions. We finally assess our approach using simulated and real data pertaining to the different application domains.