Stockholm is one of the fastest growing conurbations in Europe, to accommodate for the increased population and urban growth, the current subway system needs to be extended. Appropriately, a joint initiative regarding housing and infrastructure development was signed in January 2014 by the Swedish government, Stockholm County Council and the afflicted municipalities Stockholm, Solna, Nacka and Järfälla. The joint initiative, the 2013 Stockholm negotiation, presented an extension of the current subway system with a total length of 19,6 km and 11 new stations in Stockholm, Solna, Nacka and Järfälla. Large-scale infrastructure projects often suffer from cost and time overruns. The Stockholm subway construction is no exception and has since the project started collected a delay equivalent of five years for Järfälla and Nacka, and a cost overrun of SEK 9,3 billion. The aim of this thesis is to objectively identify the critical delay factors of the subway tunnel construction in Stockholm and unveil the delay implication on property developers with housing projects in the adjacent areas to the new stations. The thesis will be limited to mainly focus on the extension to Järfälla and Nacka. To investigate the research questions, a systematic integration of quantitative and qualitative data has been collected through literature reviews, 9 interviews with the client, designers, consultants and a survey with 13 property developers. This thesis has identified one critical delay factor, linked to the poor project performance regarding the time overruns. With support from the literature review, interviews and surveys, the observed delay can be described as a consequence of political-economic explanations. The cause for the delay is rooted in the inaccurate estimations and unrealistic expectations presented in the 2013 Stockholm negotiation. Thus, the project delay is to be categorized as non- acceptable, due to a five-year prolonged time plan. Additional delay factors have beenidentified but are not to be viewed as critical. This thesis has also identified a general frustrationamongst the developers in Järfälla and Nacka as they have perceived negative implications as a consequence of the delay of the subway extension. / Stockholm är en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa och för att tillgodose den ökade tillväxten behöver regionen utveckla sin infrastruktur och kollektivtrafik. I januari 2014 undertecknades en överenskommelse, avseende utveckling av bostäder och infrastruktur, mellan regeringen, Stockholm Läns Landsting, Stockholm- och Solna stad, Nacka samt Järfälla kommun. Avtalet benämns som 2013 års Stockholmsförhandling och omfattar en utbyggnad om 11 nya tunnelbanestationer i Stockholm, Solna, Nacka och Järfälla, med en total spårlängd om 19,6 km.  Stora infrastrukturprojekt har historiskt sett blivit försenade och haft budgetöverskridande projektkostnader. Tunnelbaneutbyggnaden mot Järfälla och Nacka har båda blivit försenade med fem år samt överskridit budgeten med totalt 9,3 miljarder kronor. Syftet med denna masteruppsats är att objektivt identifiera de kritiska faktorer som orsakat förseningen av projektet samt redogöra för de konsekvenser som förseningen har orsakat för de bostadsutvecklare med projekt i områdena där de nya stationerna är planerade. Uppsatsen har avgränsats till att enbart skildra utbyggnaden mot Järfälla och Nacka. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativ och kvantitativ data integrerats genom litteraturstudier, intervjuer med 9 nyckelpersoner inom projektet, samt via en enkätundersökning med 13 fastighetsbolag, verksamma i Järfälla och Nacka.  Uppsatsen har identifierat en faktor som ligger till grund för att projektet inte presterat enligt projektets tid- och kostnadsmål. Faktorn har sitt ursprung i de felaktiga och orealistiska beräkningar som presenterades i 2013 års Stockholmsförhandling. Ytterligare förseningsfaktorer har identifierats, men är inte att anses som kritiska eftersom de inte haft en betydande inverkan på projektet och dess färdigställande. Förseningen av projektet är att kategorisera som ej acceptabel med hänsyn till dess uppkomst och omfattning. Mot den bakgrundsdata som samlats in genom litteraturstudier, intervjuer och enkätundersökningar kan förseningen härledas som en konsekvens av politisk-ekonomiska orsakssamband. Uppsatsens resultat visar även på att förseningen orsakat flera negativa konsekvenser för de fastighetsbolag som är verksamma i Järfälla och Nacka, vilket har skapat ett generellt missnöje gentemot projektets beställarorganisation.

<p>Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.</p><p>Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European</p><p>Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.</p><p>Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.</p><p>I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.</p><p>Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?</p>

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?

Bakgrund och problem: Projekt präglas vanligtvis av en otillräcklig måluppfyllelse, exempelvis gällande tid, kostnad och kvalitet. Detta går även att finna vid anläggnings- och infrastrukturprojekt, vilka dessutom är betydande för samhällets möjligheter för kommunikation och transport. Att infrastrukturprojekt, vilka bedrivs av den offentliga verksamheten Trafikverket, inte uppnår sina mål resulterar i förseningar och att skattepengar inte nyttjas maximalt. Detta tyder även på att projekten är svårstyrda utifrån de föränderliga förutsättningar och risker som präglar projekttypen, vilket gör det relevant att studera ämnet vidare.  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur styrningen går tillväga vid vägprojekt med fokus på förutsättningar och risker. Detta utförs genom att beskriva hur Trafikverkets process styrs i vägprojekt och identifiera samt analysera förutsättningar och risker som kan påverka projekten. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie inom Trafikverket. Det teoretiska materialet har erhållits från vetenskapliga artiklar, litteratur och rapporter. Det empiriska materialet är insamlat genom ett snöbollsurval där åtta respondenter inkluderades. Totalt genomfördes elva semistrukturerade intervjuer. Webbsidor och dokument är också en del av det empiriskt insamlade materialet. Vid genomförandet av studien har vi utgått ifrån forskningsetiska överväganden och kvalitetskriterier, i syfte att öka dess pålitlighet, trovärdighet, konfirmering och överförbarhet.  Slutsats: Studien konstaterar att vägprojekt styrs utifrån en version av stage-gate-modellen och att det även finns inslag av den agila metoden angående riskhanteringen. Styrtriangelns tre dimensioner tid, kostnad och kvalitet utgör ett fokus inom vägprojekt, dimensionen kvalitet beskrivs däremot som innehåll. Förutom att styrtriangeln består av ett inre beroende finns även en yttre påverkan gentemot andra projekt. Detta innebär att ett projekts styrtriangel har en inverkan på ett annat projekts dimensioner, vilket är ett teoretiskt bidrag som studien belyst. Det identifierades även totalt åtta förutsättningar, sex risker och åtta faktorer som betraktas vara både förutsättningar och risker inom vägprojekt. Samtliga av dessa förutsättningar och risker styrs samt hanteras. Det redogörs för att dessa påverkar varandra, vilket styrningen av dem bör ta hänsyn till. Sammantaget fastställs det att styrningen av vägprojekt är komplext på grund av dessa samband och uppkomsten av oförutsägbara händelser. Detta bidrar till en praktisk och teoretisk kunskap angående styrningen med hänsyn till förutsättningar och risker eftersom dessa har studerats i samband med varandra. / Background and problem: Projects are usually characterized by insufficient goal fulfillment, regarding time, cost and quality for example. This can also be found in construction and infrastructure projects, which are important for society's opportunities for communication and transport. The fact that infrastructure projects, which are carried out by the public authority Trafikverket, do not achieve their goals, results in delays and that tax money is not used to the maximum. This also indicates that the projects are difficult to manage on the basis of the changing conditions and risks that characterize the project type, which makes it relevant to study the subject further. Purpose: The purpose of the study is to increase the knowledge of how management is used in road projects with a focus on conditions and risks. This is accomplished by describing how Trafikverkets process is managed in road projects and identifying and analyzing conditions and risks that can affect the projects. Method: The study is a qualitative multi-case study within Trafikverket. The theoretical material has been obtained from scientific articles, literature and reports. The empirical material was collected through a snowball selection in which eight respondents were included. In total, eleven semi-structured interviews were conducted. Web pages and documents are also part of the empirically collected material. In conducting the study, we included research ethical considerations and quality criteria, with the aim of increasing its reliability, credibility, confirmation and transferability. Conclusion: The study finds that road projects are managed based on a version of the stage-gate model and that there are also elements of the agile method regarding risk management. The three dimensions in the iron triangle time, cost and quality are a focus within road projects, but the quality dimension is described as content. In addition to the iron triangle consisting of an internal dependency, there is also an external influence on other projects. This means that one project's control triangle has an impact on another project's dimensions, which is a theoretical contribution that the study illustrated. A total of eight conditions, six risks and eight factors were also identified, which are considered to be both conditions and risks in road projects. All of these conditions and risks are managed. It is stated that these affect each other, which their management should take into account. Overall, it is determined that the management of road projects is complex due to these relationships and the occurrence of unpredictable events. This contributes to a practical and theoretical knowledge of the management with regard to the conditions and risks as these have been studied in conjunction with each other.

This project is about designing for alternative public engagementin infrastructure projects that span over longtime scales and long distances: Looking specifically atthe case of the North Bothnia Line – a train line plannedbetween the two northern Swedish cities of Umeå andLuleå, 270 km apart, which could be estimated to befinished around 2040. With a participatory design approach, I investigate thescope of the infrastructure project – the different stakeholdersand examples of current public engagement efforts.I then explore how to facilitate dialogues on futurelife and mobility in the north in alternative ways. In my initial research I seek a systemic understandingof the project from public employees in city planning,project management and communication. Through interviews, field explorations, design probesand workshops, I identify a set of qualities that characterisethis particular project – to design for and with:Future anticipation, temporal uncertainty, and situatedhuman experiences. These qualities are used to create aframework for prototyping interactions to facilitate dialoguesaround expectations around future life, and howto engage people in discussing this now. Synthesizing from insights, ideas, and interactionsexplored in an iterative design process, I develop aconceptual platform and digital service design. Thedesign I eventually set out to create is a conceptualpublic engagement platform for infrastructure projectsspanning long distances and uncertain timeframes.Enabling a space for open anticipation in the regions ofVästerbotten and Norrbotten, and working with aspectsand metaphors of celebration, longing, and collectiveplanning and dialogues.