Haparandabanan, den järnväg för godstrafik som går mellan Boden och Haparanda, byggdes för närmare 100 år sedan och stora delar av järnvägssträckan är i dåligt skick. För att klara morgon- dagens ökande transportbehov rustas den befintliga järnvägen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Projekt Haparandabanan har i järnvägsplaner, tillståndsansökningar om vattenverksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert avfall utlovat att vidta en mängd åtgärder och försiktighetsmått. För att dessa åtaganden inte ska förbises och eventuellt orsaka negativa effekter på naturmiljön är det angeläget att följa upp dem. Det övergripande syftet med det här examensarbetet var att följa upp åtgärder och försiktighets- mått som projekt Haparandabanan åtagit sig att vidta och som kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvatten. Exempel på åtgärder är att trummor ska läggas genom järnvägsbanken vid passage av våtmarker för att våtmarkernas hydrologiska funktioner ska upprätthållas, att sulfid- jord ska placeras anaerobt under grundvattenytan och att grumlingsförebyggande åtgärder ska vidtas vid vattendrag med målsättning att finsand ska hinna sedimentera. Två undersyften med examensarbetet var att ta reda på om järnvägsbyggnationen påverkat närområdets yt- och grundvattenkvalitet och att kortfattat och generellt beskriva projektets status vad gäller upp- nåelse av dess vattenrelaterade miljömål. Resultaten visar att projekt Haparandabanan uppfyllt de flesta åtaganden som följts upp under det här examensarbetet men att det funnits en del brister. Mer detaljerat visar resultaten bland annat att projektets utformningar av järnvägsvallens underbyggnad vid passager av våtmarker till viss del ändrats efter järnvägsplanernas fastställelser och att lokalisering av upplag till stor del följt järnvägsplanernas illustrationer. Projektets sulfidjordshantering har inte alltid skett på bästa tänkbara sätt eftersom det funnits brister i nedgrävning och täckning av uppgrävda sulfid- jordar. Kontroll av lakvatten från sulfidjordsupplag har skett regelbundet men referens- provtagningen var i de flesta provtagningspunkter bristfällig vilket lett till att det är svårt att dra konkreta slutsatser om huruvida projektets uppläggning av sulfidjordar orsakat förhöjda sulfathalter eller inte. Vidare visar resultaten att projekterade sedimenteringsanordningar inte alltid uppförts och att de i vissa fall varit undermåliga. Erosionsskydd i form av bergkross och naturgrus har dock i stor utsträckning lagts vid alla vattendrag utefter den nya järnvägslänken. Diagram över turbiditet visar att projektet mest troligt orsakat grumling i mer än hälften av vattendragen. Resultaten visar också att samstämmigheten mellan olika delar av projektets järnvägsplaner bör bli bättre. Ett exempel är att skyddsåtgärder mot kemikalieutsläpp vid järn- vägens passage av tre grundvattenförande isälvsavlagringar utlovades i järnvägsplanernas plan- beskrivningar men inte miljökonsekvensbeskrivningar, vilket bidragit till att detaljprojektörer inte projekterat in några skyddsåtgärder. Projektet har uppnått tre av fyra av sina detaljerade miljömål.

Miljöbedömning med dess tillhörande dokument, miljökonsekvensbeskrivning (MKB), genomförs för att minska negativ miljöpåverkan från projekt och används som beslutsunderlag. Trafikverket som statlig myndighet gör MKB:er för många av sina projekt. Om utfallet blir så som det står i MKB:erna eller inte, vad det beror på, samt hur avvikelser påverkar miljön har undersökts i det här examensarbetet. Undersökningen har skett genom fallstudier av fyra olika Trafikverksprojekt. Dessa har varit vägprojekten Västra länken; bro över Umeälven, Östra länken; E4 syd – Östteg och Puckdalen; riskobjekt. Det fjärde fallet är ett järnvägsprojekt, Åmsele station; ny mötesdriftplats. För att kunna besvara frågeställningarna har intervjuer, dokumentgranskning, platsbesök och litteraturstudier genomförts. För varje fall har ett antal påverkanskategorier med betydelse för projektet valts ut för fördjupad granskning. Resultatet visar att avvikelser har förekommit mellan det som stått i MKB:erna och faktiskt resultat i alla fyra fallen, men inte i något fall har avvikelserna varit fler än överensstämmelserna. De flesta kontrollpunkter från MKB:erna har därmed stämt med faktiskt resultat, sammanlagt har 76 % stämt. I ett av fallen, Östra länken, har större andel avvikelser upptäckts än i övriga. Här blev resultatet 63 % överensstämmelse, i jämförelse med Västra länkens 77 %, Puckdalen 88 % och Åmsele stations 73 %. Avvikelserna som har upptäckts har gett både positiv, negativ och insignifikant miljöpåverkan, men majoriteten har varit negativ. Orsakerna till avvikelserna har varierat stort för de olika granskade kontrollpunkterna, men för vissa är otillräcklig uppföljning en möjlig orsak. Som resultat av detta arbete föreslås mer uppföljningsarbete med hjälp av Trafikverkets redan befintliga metoder, för att minska avvikelser mellan MKB och verklighet i framtiden. / Environmental impact assessment, with the document environmental impact statement (EIS), are produced to limit the negative environmental impact of projects, and as a base for decision-making. Trafikverket (Swedish Transport Administration) is a public authority that produce EIS for many of their projects. This study has examined if the statements made in the EIS are actually done in practise or not, why eventual deviations may occur and what effects these deviations gives to the environment. The method used have been case studies of four projects performed by Trafikverket. Those are three road projects, The Western link; bridge over Umeälven, The Eastern Link; E4 south – Östteg and Puckdalen; risk object. The fourth project is a railroad project named Åmsele station, new passing place and service site. To answer the research questions also interviews, document studies, field trips and literature studies have been performed. For each of the cases a number of important categories for the project have been selected for further investigations. The result show that in all cases there have been deviations. In summary of the four cases 76 % of the checkpoints have been congruent. In all cases the congruence has been greater than the deviations. In one case, The Eastern Link, more deviations than in the other projects have been noted. In this case the result showed 63 % congruence, compared to 77 % at The Western Link, 88 % at Puckdalen and 73 % at Åmsele station. The deviations found have both given positive, negative, or insignificant environmental impacts, but the majority have been negative. The causes of the deviations have varied between the different checkpoints examined. One reason that is possible for some of the deviations are lack in follow-up. As a result of this study more extensive follow-up in the future, with use of already existing tools in the organisation of Swedish Transport Administration, are suggested to reduce the deviations between EIS and reality.

Previous research has emphasized the importance of engineering services and adaptability in the early stages of construction projects. Public clients usually procure engineering services from private companies, which makes their procurement strategies important in creating incentives for adaptability and innovation for the service providers. Due to the high uncertainty and clients’ lack of understanding of the tasks they procure, the procurement of services is argued to be challenging – especially for public clients. Despite this, studies on the procurement of engineering services are scarce, as is research on the effects on adaptability. The purpose of this thesis, therefore, is to increase the understanding of organizational control in the public procurement of engineering services, by focusing on task characteristics, control modes and their effects on adaptability. A single case study of the Swedish Transport Administration was analyzed using the three models developed in the appended papers, i.e., the expanded control model, the procurement model for services and the classification model. The empirical data, consisting of interviews, observations and documents, were analyzed using visual mapping and flexible pattern matching. The findings illustrate that uncertainty is the task characteristic that differs between the early phase of construction (i.e., physical planning) and subsequent stages (i.e., tender document), while knowledge of the transformation process is the task characteristic that differs between a standard contract and an environmentally sustainable contract. Thus, when procuring engineering services including carbon reduction goals where new solutions are needed, new procurement strategies are necessary. In order to cope with the high uncertainty and low knowledge of the transformation process, social control is preferable. In addition, using social control will enhance the service providers’ willingness to adapt. These findings are important in the procurement of engineering services because uncertainty and the client’s understanding of the tasks are two of the main aspects that make engineering services difficult to procure. By combining task characteristics, control modes and their effects on adaptability, this thesis illustrates the importance of focusing on the entirety of organizational control. For example, even though process control and social control both incentivize the service provider to adapt to change, process control is less suitable for a public client when uncertainties are high. In addition, when choosing control modes related to the specification and reward system, it seems more efficient to provide the same incentives (i.e., process control may be combined with social control), whereas output control should not be combined with any other control mode. This shows the importance of combining the three variables and that the three main models of this thesis can be important tools. This knowledge and the models may therefore be useful to academics as well as practitioners. The results contribute to the scarce research on the procurement of engineering services for construction projects, as well as to the control literature. / Tidigare forskning har betonat vikten av tekniska konsulttjänster och anpassning i de tidiga skedena av ett byggprojekt. Vanligtvis köper offentliga beställare tekniska konsulttjänster från privata företag och således är deras val av inköpsstrategier viktiga, både för att skapa drivkrafter för anpassning och innovation hos tjänsteleverantörerna. Upphandling av tjänster anses vara svårt i allmänhet och för offentliga beställare i synnerhet. Det beror på de höga osäkerheter som kännetecknar tjänster, samt beställarnas brist på förståelse av uppdraget de köper. Trots det är studier kring inköp av tekniska konsulttjänster, likväl som effekter på anpassning få. Syftet med den här avhandlingen är att öka förståelsen för organisationsstyrning i offentlig upphandling av tekniska konsulttjänster, genom att fokusera på uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning.      En fallstudie av Trafikverket genomfördes och applicerades på de tre modeller som utvecklats/justerats i de två bifogade artiklarna med syfte till att illustrera modellernas användbarhet. De tre modellerna består av: en vidareutvecklad styrningsmodell, en inköpsmodell för tjänster och en klassificeringsmodell. Det empiriska materialet består av intervjuer, observationer och dokument. För att analysera dessa, användes tabeller för att kunna visualisera och en flexibel matchning för att upptäcka mönster i materialet.  Resultaten visar att nivån av osäkerhet är den karaktäristika av uppdraget som skiljer en tidig fas av en byggprocess (dvs. planläggning) och en senare fas (dvs. framtagande av förfrågningsunderlag). Däremot är det beställarens nivå av förståelse för uppdraget som skiljer mellan ett standardkontrakt och ett kontrakt som inkluderar lösningar för ekologisk hållbarhet. Således, när beställaren köper konsulttjänster med mål för ekologisk hållbarhet där nya lösningar behövs, olika inköpsstrategier är nödvändiga. För att kunna hantera de stora osäkerheterna och den låga förståelsen för uppdraget, är social styrning att föredra. Det kommer dessutom att öka tjänsteleverantörernas vilja att anpassa sig. Den här kunskapen är viktig för inköp av tekniska konsulttjänster, eftersom osäkerheter och beställarens förståelse för uppdraget är två av de huvudsakliga aspekterna, som gör tekniska konsulttjänster svåra att köpa in.  Genom att kombinera uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning illustrerar denna avhandlingen betydelsen av att fokusera på helheten. Även om processtyrning och social styrning föreslås för att ge tjänsteleverantören drivkrafter att vilja anpassa sig till ändringar, är processtyrning mindre lämplig för en offentlig beställare när osäkerheterna är stora. Det kan även konstateras att när beställaren väljer styrningstyp för uppdragsbeskrivningen och i ersättningsformen, verkar det mest effektivt att skapa likadana drivkrafter. Dvs. process styrning och social styrning kan kombineras, medan resultatstyrning inte bör kombineras med någon annan styrningstyp. Följaktligen visar detta på betydelsen av att kombinera de tre variablerna och de tre modellerna som presenteras i den här avhandlingen kan därför vara viktiga verktyg. Den här kunskapen och de här modellerna kan således vara användbara för forskare likväl som för praktiker. De här resultaten bidrar till den knappa forskningen inom inköp av tekniska konsulttjänster inom byggprojekt, likväl som till styrningsliteraturen. / <p>QC 20220425</p>

Att företag använder sig av global sourcing och har leverantörer i lågkostnadsländer har blivit allt vanligare. Detta för att arbetskraftskostnaden i dessa länder är låg. Men en kostnad som i stället ökar i och med detta är transportkostnaden. Godset behöver transporteras längre sträckor vilket även gör att transportledtiden ökar. Samtidigt ställer kunder allt högre krav på snabba leveranser och de företag som valt global sourcing måste därför många gånger ha stora lager för att kunna möta kundernas krav. De företag som har leverantörer i Asien väljer oftast att transportera godset med sjötransporter då det är det billigaste transportsättet. Dock är det också det transportsätt som har längst transportledtid. Kinas nya infrastrukturprojekt Belt and Road Initiative (BRI) bidrar till att järnvägstransporter kan användas i större utsträckning, men många svenska företag vet inte vilka möjligheter det finns med BRI och järnvägen. Syftet med denna studie är därför att ge svenska företag en ökad förståelse om vad BRI kan bidra med för de företag som använder global sourcing. Studien har uppfyllt sitt syfte genom att göra en fallstudie hos ett svenskt företag som har leverantörer i Asien och visade ett intresse för BRI och järnvägstransporter. Syftet uppfylldes även genom att göra en litteraturstudie där relevant information om studiens ämne inhämtades som grund för studiens teori. Det resultat som framkommer av studien visar vilka motiv och riskfaktorer svenska företag kan ta i beaktning vid användandet av BRI och järnvägstransporter. Utifrån dessa har en modell med riktlinjer utformats för att hjälpa företag att göra valet om de bör använda järnvägen som transportsätt eller inte. Fallföretaget skulle dra nytta av järnvägstransporter på grund av den minskade transportledtiden, den ökade flexibiliteten samt att leverantörer inte behöver vara lokaliserade nära en hamn. Genom denna studie ska fallföretaget och andra svenska företag förstå vad BRI är för något och vilka motiv det kan finnas med att byta transportsätt och fyller därför det kunskaps- och informationsgap som finns gällande detta.

Infrastruktursektorn har ofta varit kritiserad för brist på effektivitet och innovation i projekten. Samtidigt står infrastruktursektorn för en stor andel av koldioxidutsläppen i Sverige. De flesta länder har infört strategier och policys för att uppnå de uppsatta klimatmålen. Incitament har identifierats kunna påverka motivationen hos leverantörerna i att utveckla hållbara lösningar. Det finns en generell avsaknad av incitament kopplat till prestationer i tidiga skeden där konsulter är aktiva. Tidigare studier rekommenderar att utveckla modeller för att bistå beställaren i att agera för ökad samverkan och innovation i projekteringsprocessen. Detta examensarbete har därför till syfte att undersöka hur incitament för konsulter upplevs påverka klimatåtgärder samt vilka möjligheter, hinder och risker som finns med incitament kopplat till klimatåtgärder i tidiga skeden. Detta för att slutligen kunna nå en slutsats i vad som saknas för att kunna formulera incitament i konsultkontrakt. För att studera detta används tre incitamentsroller från tidigare forskning som teoretiskt perspektiv. Studien visar att incitament kan skapa utrymme för individer att arbeta med utvecklingsfrämjande åtgärder inom klimat förutsatt att de övergripande målen är nedbrutna på projektnivå. Incitament kan stimulera och motivera till en ökad prestation i organisationer i projekt med stark fokus på tid och kostnad. För att det ska fungera, behöver det finnas en mätbarhet i incitamentet för att konsulten ska kunna utföra arbetet och beställaren ska kunna utvärdera. Det finns en risk att andra områden blir nedprioriterat till följd av att incitament kopplas till ett specifikt område. I tidiga skeden finns det en högre påverkansgrad att optimera lösningar som kan leda till minskad klimatbelastning. Studien visar att det finns en avsaknad av vad klimatpåverkan är i ett projekt i normalfall, och detta behöver definieras i syfte att kunna mäta klimatreducerande åtgärder mot normalfallet eftersom mätbarheten anses viktig. Vidare har projektledarens engagemang och målstyrning i frågan en avgörande roll i hur framgångsrikt ett incitament blir. Det anses viktigt att tydliggöra målet för att skapa fokus inom organisationen, på så vis att incitament ska få önskad effekt. / The infrastructure sector has often been criticized for lack of efficiency and innovation in projects. At the same time, the infrastructure stands for a major amount of the carbon dioxide emissions in Sweden. Most countries have introduced strategies and policies in order to achieve the set climate goals. Incentives have been identified to have an impact on supplier’s motivation to deliver sustainable solutions. There is an overall lack in incentives linked to performance in early stages when the consultant is involved. Previous research shows that models should be developed to assist the client in including more cooperation and innovation in the design process. Therefore, this thesis intends to investigate in how incentives for the consultant are perceived to impact climate actions. Also, what possibilities, obstacles and risks are there in including incentives linked to climate action in early stages. This is in order to reach the conclusion of what is missing in the process of forming incentives in consulting contracts. To examine these questions, three roles of incentives from previous research was used as a theoretical perspective. This study shows that incentives can create room for individuals to work with actions that aims to develop the work within climate, given that the overalls climate goals are broken down and customized for the specific project. Incentives can stimulate and motivate to enhanced performance in organisations, in projects with otherwise strong focus on time and budget. For this to work, there needs to be measurability in incentives for the consultant to be able to perform and the client to evaluate the work. However, there is a risk for other areas within the project to be down prioritized following an incentive linked to a specific area. In early stages there is a higher possibility to impact the solutions in the project, which can result in reduction of negative climate impact. The study shows that there is a lack of knowledge in matter of what the climate impact is in a project normally, and this needs to be defined in order to measure climate actions against the normal case because the measurability is considered to be important. Moreover, the project manager´s commitment and objectives management in the area plays a big role in how successful the incentives will be. It is also important to clarify the goals for the organisation to focus on, by doing this the incentive can reach the desired effect.

Infrastruktursektorn har ofta varit kritiserad för brist på effektivitet och innovation i projekten. Samtidigt står infrastruktursektorn för en stor andel av koldioxidutsläppen i Sverige. De flesta länder har infört strategier och policys för att uppnå de uppsatta klimatmålen. Incitament har identifierats kunna påverka motivationen hos leverantörerna i att utveckla hållbara lösningar. Det finns en generell avsaknad av incitament kopplat till prestationer i tidiga skeden där konsulter är aktiva. Tidigare studier rekommenderar att utveckla modeller för att bistå beställaren i att agera för ökad samverkan och innovation i projekteringsprocessen. Detta examensarbete har därför till syfte att undersöka hur incitament för konsulter upplevs påverka klimatåtgärder samt vilka möjligheter, hinder och risker som finns med incitament kopplat till klimatåtgärder i tidiga skeden. Detta för att slutligen kunna nå en slutsats i vad som saknas för att kunna formulera incitament i konsultkontrakt. För att studera detta används tre incitamentsroller från tidigare forskning som teoretiskt perspektiv. Studien visar att incitament kan skapa utrymme för individer att arbeta med utvecklingsfrämjande åtgärder inom klimat förutsatt att de övergripande målen är nedbrutna på projektnivå. Incitament kan stimulera och motivera till en ökad prestation i organisationer i projekt med stark fokus på tid och kostnad. För att det ska fungera, behöver det finnas en mätbarhet i incitamentet för att konsulten ska kunna utföra arbetet och beställaren ska kunna utvärdera. Det finns en risk att andra områden blir nedprioriterat till följd av att incitament kopplas till ett specifikt område. I tidiga skeden finns det en högre påverkansgrad att optimera lösningar som kan leda till minskad klimatbelastning. Studien visar att det finns en avsaknad av vad klimatpåverkan är i ett projekt i normalfall, och detta behöver definieras i syfte att kunna mäta klimatreducerande åtgärder mot normalfallet eftersom mätbarheten anses viktig. Vidare har projektledarens engagemang och målstyrning i frågan en avgörande roll i hur framgångsrikt ett incitament blir. Det anses viktigt att tydliggöra målet för att skapa fokus inom organisationen, på så vis att incitament ska få önskad effekt. / The infrastructure sector has often been criticized for lack of efficiency and innovation in projects. At the same time, the infrastructure stands for a major amount of the carbon dioxide emissions in Sweden. Most countries have introduced strategies and policies in order to achieve the set climate goals. Incentives have been identified to have an impact on supplier’s motivation to deliver sustainable solutions. There is an overall lack in incentives linked to performance in early stages when the consultant is involved. Previous research shows that models should be developed to assist the client in including more cooperation and innovation in the design process. Therefore, this thesis intends to investigate in how incentives for the consultant are perceived to impact climate actions. Also, what possibilities, obstacles and risks are there in including incentives linked to climate action in early stages. This is in order to reach the conclusion of what is missing in the process of forming incentives in consulting contracts. To examine these questions, three roles of incentives from previous research was used as a theoretical perspective. This study shows that incentives can create room for individuals to work with actions that aims to develop the work within climate, given that the overalls climate goals are broken down and customized for the specific project. Incentives can stimulate and motivate to enhanced performance in organisations, in projects with otherwise strong focus on time and budget. For this to work, there needs to be measurability in incentives for the consultant to be able to perform and the client to evaluate the work. However, there is a risk for other areas within the project to be down prioritized following an incentive linked to a specific area. In early stages there is a higher possibility to impact the solutions in the project, which can result in reduction of negative climate impact. The study shows that there is a lack of knowledge in matter of what the climate impact is in a project normally, and this needs to be defined in order to measure climate actions against the normal case because the measurability is considered to be important. Moreover, the project manager´s commitment and objectives management in the area plays a big role in how successful the incentives will be. It is also important to clarify the goals for the organisation to focus on, by doing this the incentive can reach the desired effect.

Inledning: Det finns idag ett infrastrukturgap i Sverige som beror på att dagens planerade investeringar inte täcker framtidens behov. Eftersom resurserna inte räcker till ökar efterfrågan på att öka innovationsgraden i infrastrukturprojekten, vilket kan göras genom att styra upphandlingsprocessen. Tidigare forskning säger däremot att det finns risker med att tänka innovativt eftersom nackdelarna väger över fördelarna. Därmed avser studien att undersöka hur styrning av upphandlingsprocessen kan skapa innovation i infrastrukturprojekt.    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga sektorn arbetar med styrning av upphandlingsprocessen för att skapa till innovation i infrastrukturprojekt samt att undersöka vilka hinder och barriärer som finns för innovation.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats och inslag av abduktion. En flerfallstudie tillämpas där det empiriska materialet inhämtas via semistrukturerade intervjuer från sju offentliga organisationer.     Slutsats: I fasen förbereda verkar det finnas störst möjlighet att påverka innovationsgraden vilket till stor del beror på att entreprenad- och upphandlingsform fastställs i denna fasen. Studiens resultat indikerar på att totalentreprenad och innovationsupphandling är de entreprenad- och upphandlingsformer som främja innovation i störst utsträckning. De drivkrafter för innovation som studien främst utvecklat och bidragit med är kunskapsöverföring, riskpremie, pilotprojektoch innovationskultur. Vidare har studien resulterat i att nya barriärer för innovation uppdagats vilka bland annat är erfarenhetsbrist, delgivning av företagshemligheter samt innovationsbegreppet. / Background and problem discussion: Today, there is an infrastructure gap in Sweden that is due to the fact that today's planned investments do not cover the needs of the future. As resources are insufficient, demand for increasing the degree of innovation in infrastructure projects is increasing, which can be done by controlling the procurement process. Previous research, on the other hand, says that there are risks of thinking innovatively where the disadvantages outweigh the benefits. We therefore intend to investigate how control of the procurement process affects innovation in infrastructure projects.   Purpose: The purpose of this study is to examine how the public sector works with the control of the procurement process in order to contribute to innovation in infrastructure projects and to explore the obstacles and barriers that are against innovation.   Method: The thesis is a qualitative study with a deductive approach that has elements of abduction. A multi-case study has been applied in which the empirical material has been obtained through semi-structured interviews from seven public organizations.   Conclusion: In the preparation phase, there seems to be the greatest opportunity to influence the degree of innovation, which is largely due to the fact that contracting and procurement forms are determined in this phase. The study's results indicate that contracted and innovation procurement are the forms of contracting and procurement that promote innovation to the greatest extent. The driving forces for innovation that the study mainly contributed to are knowledge transfer, risk premium, pilot project and innovation culture. Furthermore, the study has resulted in new barriers to innovation being discovered which include lack of experience, service of corporate secrets and the concept of innovation.

This study aims to investigate and analyse organisational learning in project-based organisations (PBOs) that work with complex projects. The focus is to contribute to the knowledge about how PBOs can enhance the management of experiences derived from complex projects to promote organisational learning. This is investigated by studying how experience is captured and transferred within a project, across different projects, from project to the line organization and reintegrated into new projects. Additionally, the study examines challenges related to knowledge transfer and evaluates human and structural capital. To fulfil this, a case study is conducted on a consulting PBO that works with complex infrastructure projects. Qualitative interviews were conducted with individuals in various roles within the organisation. Furthermore, participant observations were conducted on meetings where project experience was discussed, both during ongoing projects and at project completion. The findings show that employees have a lot of knowledge and experience after working in complex projects. Experiences are collected and shared with other colleagues in various forums in complex projects. The findings suggest that PBOs can enhance their management of experiences from complex projects by the following strategies: (1) creating time for reflection to collect, discuss and evaluate experiences on an ongoing basis, (2) promoting knowledge exchange among colleagues to transfer tacit knowledge, (3) making documentation searchable and accessible beyond the project organization and (4) conducting regular and in-depth analysis to uncover patterns that can improve the structural capital. In future studies, it would be interesting to explore how artificial intelligence and machine learning could aid in conducting in-depth analysis of experiential data from complex projects. This to facilitate the identification of patterns and relationships within the data, providing valuable insight for enhancing organisational learning in PBOs.

The infrastructure sector is essential for the social development in relation to for example urbanisation, but the infrastructure sector also has a negative impact on the environment. Infrastructure projects are part of the UN SDG and is an important factor regarding sustainable development. It is therefore important to make sure the development of infrastructure projects are sustainable in all phases. This can, among other things, be achieved through a sustainable project management. However, there is no clear systematic frameworkfor how sustainability can be implemented in the project management. This thesis aims to contribute with recommendations regarding how sustainability can be implemented in large infrastructure projects with the specific research question How can the implementation of sustainability in the project management in large infrastructure projects be improved at ÅF?. This thesis has been carried out at ÅF with the sub-project OLP4 as a case study to be able to identify problematic areas and key factors that are important regarding the implementation of sustainability. OLP4 is the subsection Södertälje-Trosa which is a sub-project of the railway The East Link Project in Sweden. The thesis is based on a literature study regarding project management and important factors for implementing sustainability in work process and achieve sustainability project management. This is supplemented by online and internal documents as well as interviews with employees at ÅF/Tyréns and Trafikverket regarding The East Link Project and OLP4.OLP4 is designed by ÅF/Tyréns. It is a big project with 200 employees involved, resulting inseveral meetings and the need for systematic work processes. Sustainability is discussed in OLP4 but the knowledge, sustainability work and sustainability project management can be improved. The main difficulty in implementing sustainability in daily work task, is to break it down into clear guidelines how this can be applied. Based on this study the following conclusions have been reached. To implement sustainability in the project management in large infrastructure projects the project management must be structured. Implementation of sustainability requires also that employees have good knowledge about sustainability and that there is a good culture, structure and communication in the project regarding sustainability. / Infrastruktursektorn är väsentlig för samhällets utveckling i relation till bland annat urbanisering, men har också en negativ påverkan på omgivningen. Infrastrukturprojekt är endel av FN:s hållbarhetsmål och är en viktig faktor för en hållbar utveckling. Det är därför viktigt att se till att infrastrukturprojekt är hållbara genom alla faser. Detta kan bland annat uppnås genom att ha en hållbar projektledning för de olika faserna i ett projekt. Det finns inget systematiskt förhållningssätt till hur man kan implementera hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt idag. Det här arbetet har målet att bidra med rekommendationer angående hur hållbarhet kan bli implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt med den specifika frågeställningen Hur kan implementeringen av hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt bli förbättrad på ÅF? Det här arbetet har blivit utfört på ÅF med del-projektet OLP4 som en fallstudie för att kunna identifiera problemområden och nyckelfaktorer vid implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 är delsträckan Södertälje-Trosa som är ett delprojekt till järnväg Ostlänken. För att svara på frågeställningen och uppnå målet är arbetat bland annat baserat på litteraturstudier gällande projektledningen, nyckelfaktorer och implementering av hållbarhet iprojektledning. Den andra delen av arbetat är baserat på semi-strukturerade intervjuer med anställda hos ÅF, Tyréns och Trafikverket, som arbetar i OLP4. Denna del presenterar hur man arbetar med projektledning och hållbarhet i OLP4 idag. Tillsammans utgör litteraturstudien och resultat grunden till diskussionen som analyserar styrkor och svagheter i OLP4 samt förbättringsförslag för en förstärkt implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 projekteras av ÅF/Tyréns och är ett stort infrastruktur projekt med ca 200 konsulter, vilket resulterar i flertal möten och ett behov av systematiska arbetsprocesser för att uppnå en strukturerad projektledning. Hållbarhet diskuteras i OLP4 men kunskapen, arbetsprocessen och implementering av hållbarhet i projektledningen kan bli förbättrad. Den främsta svårigheten att implementera hållbarhet i stora projekt, är att bryta ner arbetet i tydliga riktlinjer för hur det kan tillämpas i vardagsarbetet. Utifrån detta arbeta har följande slutsatser dragits. För att hållbarhet ska kunna implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt måste projektledningen vara strukturerad. Implementeringen kräver även att medarbetare har kunskap om hållbarhet, samt att det finns en bra kultur, struktur och kommunikation för hållbarhet i projektet.

Infrastructure projects frequently exceed their budgets in both time and cost, which often burdens the taxpayers. A significant percentage of these projects are neither complex nor unique, where the contract sum is a fraction of the contract sum of known megaprojects however has a higher percentage of cost overruns. The purpose of this study is to identify the cause, particularly the explanation behind these small and uncomplicated infrastructure projects' time and cost overruns, and to propose methods to avoid this wastage of taxpayer money. To achieve this purpose, a qualitative case study has been conducted within the scope of the Swedish Transport Administration's (Trafikverket) Investment division in the Eastern region in Uppsala, with a focus on pedestrian and bicycle paths. Empirical data has been gathered using Trafikverket's tools for deviation management, and semi-structured interviews were conducted with forecasters at Trafikverket's Investment division in Uppsala. A literature review has been made and were used to better interpret the empirical results. The identified causes are manifold but can be summarized as legal, political, and bureaucratic obstacles, communication issues, working methods, lack of experience and bad luck. The explanations for time and cost overruns can solely be attributed to the phenomenon of optimism bias, as this encompasses the forecaster's role as a decision maker in the project and the extent to which they could anticipate emerging situations. To mitigate optimism bias, the method of reference class forecasting is proposed. Furthermore, it is suggested to Trafikverket to reconsider the intervals of forecasting to be reviewed and adjusted according to the industry's way of setting forecasts on time. In conclusion, this study states that this is an important topic for future research in cost overruns in infrastructure projects. The recommendation is to focus on small and uncomplicated infrastructure projects. In addition, research must find the explanations for the causes of cost overruns before addressing the problem with appropriate methods.