<p>Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området. De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning. Det innehåll lärarna lyfter fram som centralt, är det som står i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet där fokus ligger på ett undersökandearbetssätt och att skapa ett intresse för ämnet hos eleverna.

Gymnasiereformen som genomfördes 2011, även kallad GY11, medförde en fokusering på kunskapsmål formulerade som förmågor att utveckla hos eleverna. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några gymnasielärare inom matematik beskriver, kommunicerar och arbetar med de sju förmågor som fastställts inom ämnet matematik. Den metod som används är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i matematik har intervjuats enligt en fastställd intervjuguide. Svaren sammanställs i matrisform via ett webbaserat formulär. Inför analysen av lärarnas beskrivningar av de matematiska förmågorna utförs en operationalisering. Karaktäristiska termer från Skolverkets formuleringar och förklaringar av förmågorna väljs ut och kompletteras med synonymer. Lärarnas beskrivningar av förmågorna jämförs med orden från operationaliseringen. Beroende på hur många ord från operationaliseringen som finns med i lärarnas svar bedöms svaren ha en låg, måttlig eller hög överensstämmelse med Skolverkets formuleringar av de olika förmågorna. Resultatet av undersökningen antyder att det kan förekomma brister i hur några lärare beskriver betydelsen av matematikens förmågor. Det framkommer även att förmågorna till största delen kommuniceras muntligt till eleverna. Dessutom finns antydningar i lärarnas svar att arbetet i klassrummet inte har förändrats nämnvärt mot att utveckla de matematiska förmågorna. Slutsatsen av undersökningen är att arbetet med de matematiska förmågorna är eftersatt och att det därför behövs mera tid och utbildning för lärare.

Syftet med studien är dels att undersöka om det finns skillnader i innehåll och omfattning mellan några kommunala skolor och några friskolor i en mellan svenskt stad avseende ämnet idrott och hälsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns på skolorna samt några årskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkätundersökning har använts som metod. 52 elever från två kommunala skolor och 49 elever från två friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslärare från varje skola. Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hälsa två gånger i veckan, Hälsan är den centrala delen i ämnet enligt friskolan. På den kommunala skolan är det den fysiska aktiviteten det centrala. Eleverna på skolorna har en positiv attityd till ämnet. Bollsporten är det som är mest omtyckt och får störst utrymme på båda skolorna. Bollsport är även det moment som större andel elever på den kommunala skolan tycker minst om. Friskolans elever tycker minst om konditionsaktiviteter. Den ena friskolan erbjuder fysisk aktivitet efter skoltid varje dag. De andra tre skolorna erbjuder fysisk aktivitet i begränsad omfattning

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar.

Syftet med studien är att få inblick i hur elever i årskurs fem upplever matematikläxorna och om det finns faktorer som påverkar inställningen positivt. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget består av en enkätundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestående av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematikläxan uppfattas positivt av övervägande del. Slutsatser är att matematikläxan verkar vara ett flitigt använt arbetsätt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utsträckning, framför allt för elever med negativ inställning.

Många av de mest populära webbtjänsterna på internet idag bygger på ett användargenererat innehåll, stora aktörer såsom FaceBook, Instagram, YouTube, reseapplikationer, diverse bloggportaler och wiki-sidor vore inget utan sina användare. Tidigare forskning visar dock att det bara är en liten del av användarna som faktiskt är aktiva bidragare, majoriteten av besökarna är mer intresserade av att läsa vad andra skriver istället för att själva bidra. Detta anser författarna vara ett problem då onlinerecensioner blir felrepresenterade genom att det bara är en liten procent av besökarna som faktiskt bidrar med sin åsikt. Studien undersöker användarnas beteende och behov både kvalitativt och kvantitativt genom en enkätundersökning och sex intervjuer. Fallstudien avser att ta reda på sambandet mellan användbarhet och motivation med fokus på bidragandet bland användarna. Utifrån litteraturstudier kring användbarhet och motivation presenterar författarna sin egen modell för motivationsskapande faktorer vid gränssnittsdesign. Data från enkätundersökning och intervjuer har resulterat i personas som i samband med heuristiska undersökningen, på befintliga gränssnitt som nyttjar användargenererat innehåll, legat grund för utvecklandet av prototyper. För att besvara forskningsfrågan har författarna tagit fram faktorer för motivationsskapande som tillgodoser olika psykologiska behov, dessa behov påverkar i sin tur en människas motivation.

I dagens informationsflöden, får nationella gränser allt mindre betydelse. Den globala människan får information från hela världen genom att exempelvis öppna morgontidningen, slå på Tv:n eller gå in på nätet. Utrikeskorrespondenter spelar en viktig roll i människors informationsintag. De kan ses som nyckelspelare i dagens globala nyfikenhet och som ett fönster ut mot världen.   I denna uppsats undersöks hur Sveriges televisions utrikesmagasin Korrespondenterna berättar om världen. Public service medier inklusive programmet Korrespondenterna står för så kallad god journalistik. Deras inflytande kan därför antas vara stort och bidragande till hur vi som tittare uppfattar världen. Genom en narrativ analys av tre programavsnitt och Korrespondenternas introvinjett synliggörs både formalistiska, dramaturgiska och sociala mönster i  Korrespondenternas berättande.   Uppsatsens analys visar på att Korrespondenterna använder sig av olika nivåer av berättande.  Korrespondenterna vill gärna passa in berättelsen inom programmets fasta ram, där orientalism går att se som en del av berättelsen. När intervjupersoner berättar om en relativt ”vanlig” tillvaro, berättar Korrespondenternas programledare om en mer dramatisk och främmande.  Korrespondenterna kan dels ses som kosmopoliter, med en vilja att se världen som en gemensam plats. Men främst som orientalister som berättar om världen med hjälp av bland annat exotisk musik och dramatiska vinklar. Korrespondenterna korsar visserligen landsgränser, men kulturella och sociala gränser behålls. Det faktum att utrikeskorrespondenter berättar om världen ”där ute” för oss ”här hemma” gör att det finns en tydlig skillnad mellan dem man berättar om och dem man berättar för.