<p>Dagens spel kräver hela tiden mer resurser i en konstant växande och mer detaljerad spelvärld. Det är därför intressant att titta på alternativ till att designers manuellt placerar ut innehåll i en värld. Problemet som tas upp är om det är möjligt att kombinera generering av procedurellt innehåll i form av en skog med att låta en användare kunna påverka denna generering. Problemet delas upp i två delar där en utveckling av en arkitektur sker genom att utvärdera existerande skogsmodeller och sedan implementera arkitekturen. Slutligen sker en utvärdering av modellen genom att analysera ett antal scenarier. Resultaten visar att det är möjligt att låta en användare kunna påverka en evolvering av en skog genom att ändra egenskaper på ett specifikt område, men påverkas i stor grad av hur pass komplex skogsmodellen är. Arbetet visar att det är möjligt att enkelt kunna styra och påverka generering av procedurellt innehåll.</p>

<p>Sammandrag</p><p>I denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt.</p><p>Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning.</p><p>Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd.</p><p>De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd. Eleverna i kategori 1 är mer studieinriktade, medan eleverna i kategori 2 mer upplever skolan som en social arena.</p><p>Betygssättningen skiljer sig åt i sju av uppsatserna. Fem av texterna har fått ett lägre betyg, och två har fått ett högre av de externa bedömarna.</p>

Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9. Resultatet visar att musikundervisningens förutsättningar varierar mellan de olika skolorna och eleverna på dessa skolor får således inte en likvärdig utbildning i musik. Resultatet visar också att individanpassad undervisning och individuell bedömning är problematiskt med de stora undervisningsgrupper som dessa skolor har. Analysen av resultatet visar på sex ramfaktorer som mer eller mindre påverkar musikundervisningens förutsättningar. De ramfaktorer som påverkar musikundervisningen i de tolv skolor, som är med i undersökningen, är gruppstorlek, tid, utrustning, arbetsmiljö, bedömning samt ekonomi.Nyckelord: Centralt innehåll, gruppstorlek, individanpassad undervisning, individuell bedömning, Lgr11.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa realiserar och transformerar de förmågor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehåll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frågeställningar; hur tolkar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11, hur undervisar lärare i idrott och hälsa utifrån ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11 och hur uppfattar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas centrala innehåll i Lgr 11. Som metod har intervjuer använts. Resultaten visar att lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar och undervisar utifrån ämnets förmågor på olika sätt. Gällande det centrala innehållet så har det bland flertalet lärare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen är således att de förmågor som formuleras i ämnet idrott och hälsa transformeras och realiseras på olika sätt och att det centrala innehållet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte.

Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of influencing behaviours concerning individualized viewing in relation to VoD-services (Video on Demand), and how this reflects the perceived viewing behaviour in terms of habits, content and social actions. Theory: The theory that primarily underpins this study is Jacob Bjur’s thesis Transforming Audiences. Bjur’s thesis provides an analytical model of individualized viewing behaviour that has been used in this study case. The model is founded on three central tenet areas of individualization, Habitualness that ensures habits, Socialness that refers to the social space and Referential space that ensures content/selection and viewership as a referential act. Method/Material: The study is based on a qualitative research method underpinned by focus groups interviews. Results: The research demonstrates strong tendencies towards an individualised viewing behaviour in the use of VoD-services. The study participants in the study feel that the habits they practice have become more individualised because of the constant availability and the wide range of selection that VoD enables. Users of VoD tend to divide their time watching, and select content differently than their family and friends. Since the individuals who participated in the case study feel that they follow their own habits, which often are irregular and have their own content preferences, they watch their own selected content alone.

In this essay I will examine two different forms of media from two different publishers. Throughout the essay I will study how these differing media cover the First World War and I will focus on both what is highlighted and what is not in the two different publishers. The two different publishers have a differing reader-base one focusing on the public while the other is targeted towards historians and history teachers. I will focus on the use of history and what the different publishers chose to highlight and expose during the anniversary of the great war (2014).

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur det centrala innehållet i svenska för årskurs 1-3 representeras i fem olika läromedelsserier anpassade för årskurs 2. De granskade läromedlen var Vips!, Robin, Prima svenska, Glad svenska och Språkskrinet.     Den använda metoden var en kvalitativ innehållsanalys med ett eget utformat analysverktyg där de granskade uppgifternas karaktär togs i beaktande för att kunna delas upp efter punkterna i det centrala innehållet i Lgr11. Samma punkter i Lgr11 delades också in i Pedagogiska gruppens tre olika svenskämneskonceptioner.    Resultatet visade att läromedelsförlagen hade en övergripande gemensam syn på vilket innehåll läroböckerna ska behandla i årskurs 2. Det var en avvikande serie, Glad svenska, som hade ett större fokus gentemot punkterna “Alfabetet och alfabetisk ordning” samt  “Sambandet mellan ljud och bokstav” i det centrala innehållet, vilket skilde sig från de andra serierna som inte lade lika stor vikt på nämnda punkter. De andra serierna hade istället ett större fokus gentemot punkterna “Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll” samt “Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg”. I de senast nämnda punkterna representerades majoriteten av uppgifterna i serierna, Vips!, Robin, Språkskrinet samt Prima svenska.   Ett annat resultat som redovisas i studien är att alla granskade läromedelsserier förutom en (Robin) hade flest uppgifter tillhörande svenskämneskonceptionen Färdighetsämnet (Bergöö, 2005) som utmärks av uppgifter som kan beskrivas som färdighetsträning. En slutsats som kunde dras av studien var att alla granskade läromedel innehöll uppgifter kopplade till de tre konceptionerna Färdighetsämnet, det Litteraturhistoriska bildningsämnet och det Erfarenhetspedagogiska svenskämnet.

Detta är en studie på Skolverkets bedömningsstöd och kartläggningsmaterials korrelation till Läroplanens (Lgr11) centrala innehåll och kunskapskrav i ämnet svenska för förskoleklass och årskurs 1 – 3. För att göra denna undersökning används de komparativa och funktionella analysmetoderna som stöd. Resultatet visar på bedömningsstödet och kartläggningsmaterialets koppling till Läroplanen. Slutsatsen som dras är att Läroplanens innehåll tydligt kan kopplas till bedömningsstödet och kartläggningsmaterialet, dock finns det centralt innehåll och kunskapskrav som inte testas i materialen. Läraren kan genom användningen av materialet få syn på svårigheter hos elever, men inte vad de beror på.

Syftet med den här studien handlar om att undersöka samhällskunskapslärares förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt. Syftet besvarades genom forskningsfrågorna som lyfte vilket undervisningsinnehåll och målsättning läraren har med sin undervisning inom kunskapsområdet, lag och rätt. Studiens bygger på intervju av fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet för att därmed ta del av deras uppfattningar och förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt. Studien ska ses mot bakgrund av det alltmer eskalerande gängrelaterade skjutningarna och sprängningarna i samhället. Materialet analyserades utifrån Lindmarks fyra ämneskonceptioner, nämligen fakta- och begreppsinriktad förståelse, -värdegrundsinriktad, -samhällsanalytiskt inriktad och medborgarfärdighetsinriktad förståelse. Studien visar att lärarna uttryckte en kombination för olika ämneskonceptioner, främst med betoning på medborgarfärdighetsinriktad ämneskonception med inslag av fakta och begreppsinriktad ämneskonception. Samtliga lärare gav uttryck för medborgarfärdighetsinriktad förståelse för kunskapsämnet, lag och rätt. Framförallt skulle kunskapsområdet rusta eleverna och ge dem handlingsberedskap för att vara och verka i ett komplext samhälle. Det tyder på att fostransuppdraget stod i centrum i de intervjuade lärarnas undervisning. Även om alla gav uttryck för medborgarfärdighetsinriktad förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt, så fanns det en variation i lärarnas målsättning och innehåll sinsemellan. Detta belyser lärarnas friutrymme, där de utifrån sin tolkning av styrdokumenten fattar beslut om hur målet och innehållet i undervisningen inom kunskapsområdet, lag och rätt ska utformas.  Vidare framkom det att lärarna i studien undervisade om kunskapsområdet lag och rätt, men de framhöll att det inte är ett prioriterat kunskapsområde i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Framförallt betonade lärarna i studien att det inte står framskrivet i det centrala innehållet i Samhällskunskap 1b, som är den mest förekomna kursen på programmen på gymnasiet, att man ska studera kunskapsområdet lag och rätt. Därmed går det att urskilja att det skiljer sig en del åt utifrån vilket program som man läser på gymnasiet och vilken kurs det är som man då ska behandlas samt vad läraren lägger i sitt friutrymme vid uttolkandet av det centrala innehållet. Det avgör i sig vad det är som eleven får med sig från kunskapsområdet lag och rätt.

No description available.