Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med 2011 års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit. Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet som har framkommit är att implementeringen av Lgr11 har varit krävande och lärarna uppfattar inte att de fått den tid och fortbildning som de hade önskat. Alla lärare ser friluftsliv som en större del i dagens kursplan men de har svårt att veta hur de ska nå upp till de krav som ställs på området. Vidare ser lärarna en förskjutning mot ett mer teoretiskt innehåll. Ledarskap är en del som är borttagen, vilket lärarna ser som något negativt. Två av lärarna anser att de inte ändrat sin undervisning nämnvärt, medan tre av respondenterna ser förändringar i sin undervisning jämfört med hur undervisningen bedrevs utifrån Lpo94. Ett exempel på det är att lärarnas lektioner blivit mer teoretiska och att de involverar eleverna mer nu än vad de tidigare gjort.

No description available.

In all education, regardless of the subject, teachers use teaching materials to impart knowledge. Studies have shown that textbooks are used more often in subjects like science and mathematics than in civics (Skolverket 2015a; 2015b). The purpose of this study is to examine teachers in grades F-9's perspective on the textbook as an instrumental tool in science education from function, purpose and class time as well as teachers' views on the relationship between textbook and curriculum. The study will also shed light on how teachers might be affected in their daily work with the textbook in relation to framework factors. I have, based on the purpose of this study issued following questions: In what way do the teachers describe the function of the textbook in the science classroom?, For what purpose do the teachers choose to use the textbook?, How much of the class time does the students study in their textbooks according to the teachers?, And what are the teachers' views on the textbook in relation to the curriculum? This study was conducted through a quantitative method, based on a questionnaire answered by 58 authorized science teachers in the primary- and secondary school. The questionnaire was posted on Facebook, in a Facebook group called NO i grundskolan. The results of this study shows that educational book's main function is to serve as a read aloud text that the class reads together and that the primary purpose of using textbooks in teaching is to serve as an inspiration, meant to inspire both students and themselves to create an interesting science education. The results also shows that the majority of teachers choose the textbook in relation to the curriculum and that they show an awareness of the need to complement the textbook in their teaching. It can also not be ignored that classroom design and framework factors such as class composition, time etc. can allow or restrict the activities that are workable in the classroom.

Inom ramen för det här arbetet avses det att reda ut om det finns någonting som kan identifieras som samhällskunskapsdidaktik i olika samhällskunskapslärares dagliga praktik. Om så är fallet är följdfrågan hur den didaktiken kommer till uttryck? För att kunna få ett svar på frågan intervjuades fyra gymnasielärare i samhällskunskap på olika kurser och kurser. Samhällskunskapsdidaktik är ett något problematiskt begrepp då det inte har någon enad definition. I det här arbetet har framförallt lärarns målsättningar med den egna undervisningen, hur de rent praktiskt undervisar i ämnet, samt vilka utmaningar de anser finns för en samhällskunskapslärare i deras position idag, varit de faktorer som undersökts. Det visar sig genom arbetet att det finns en typ av ämnesspecifik didaktik för samhällskunskapen bland de lärare som intervjuats. Nyckelbegreppen för den, så kallade, samhällskunskapsdidaktiken kan framförallt identifieras som mycket frihet, möjlighet till stor variation i material och metoder samt ett för läraren stort eget handlingsutrymme.

Inom utbildning och hållbar utveckling pågår en debatt om det är utbildningensroll att främja enskilda beteenden som av experter definieras som hållbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhållbar utveckling och utbildning somhållbar utveckling, där den senare är skeptisk till experters förmåga att säkert veta om ett beteende är mer hållbartän ett annat och iställetförespråkar en pluralistisk och kritisk ingång där självständigt tänkande premieras. Valet mellan att främja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.Studienbestår av två delar: Den första undersöker vilket innehåll som ges till utbildning och hållbar utveckling i utsagor från utbildningsansvariga för lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehålleti utbildning och hållbarutvecklingförhåller sig till dilemmat med normativitet som nämns ovan.De slutsatser som kan dras utifrånundersökningen äratt innehållet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfråntidigare studier. Det visar på att det har börjatväxa fram en ram för vad hållbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehåll. I utsagorna framkom även innehåll som skiljer sig från tidigare forskning, t.ex. att utgå från utbildning och hållbarutveckling som en tydlig kompetens kring vilken studenter kan specialisera sig utifrån framtida arbetstillfällen, samt att studenter i större grad kan påverka innehållet, och ansvara för formerna, isin egen utbildning. Resultatet visar även att utbildningen kan utformas på ett sätt som är både normativtoch pluralistiskt. Genom att ha en medveten ingång till i vilket sammanhang fakta omhållbara beteenden presenteras, kan studenterna ges en position där de själva har möjlighet att övervaka överförandet av normer. Genom detta tillsammans med ett diskussionsklimat där läraren är i bakgrunden och låter studenterna själva identifiera ohållbara utvecklingar och värden som ska bevaras,undviksobalanseni makt mellan läraren och studenterna och ett pluralistiskt utbildningsklimat skapas.

No description available.

No description available.

Denna studie undersöker hur fyra lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa 1. Vidare behandlar den hur lärarna i studien använder sig av dessa tolkningar i sin undervisning och betygsättning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i ämnet idrott och hälsa 1. Empirin analyserades sedan med hjälp av Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor, formuleringsarenan-, transformerings- och realiseringsarenan. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter i lärarnas tolkning och användning av ämnesplanen för idrott och hälsa 1. I tolkningen av det centrala innehållet var samtliga lärare. Däremot används denna tolkning inte av en del av lärarna då det enligt dessa lärare saknas resurser för att realisera tolkningen. När det gäller kunskapskraven existerar det delade meningar om det finns svårigheter med tolkningen, och att det ofta finns en del svårigheter att sätta ord på kunskapskraven. Denna studie visar…Bedömningsstödet, framtaget av Skolverket har fått ett stort genomslag i lärarnas tolkning och användande av kunskapskravet som fått en styrande makt över det centrala innehållet.

Vid tillverkning av produkter avsedda för medicinalt bruk är det viktigt att minska mängden av korskontaminering som kan överföras från tillverkningen av en produkt till en annan. Genom att utföra en rengöringsvalidering utvärderar man rengöringsprocessens effektivitet och fastställer vad som behöver göras för att hålla sig inom de nivåer som krävs. I detta examensarbete planeras och genomförs en förstudie till en rengöringsvalidering av det produktionssystem där handdesinfektionsmedlet AHD 2000 tillverkas. Inledningsvis genomfördes en genomgång av produktionssystemet och ett antal så kallade kritiska punkter valdes ut. Dessa punkter är områden där rengöringsprocessens effektivitet bedöms kunna variera. För att mäta effektiviteten genomfördes tre olika tester: svabbtest, sköljtest och en visuell kontroll. För svabb- och sköljtestet analyserades provernas totala organiska innehåll (TOC) och dess förbrukning av kemiskt bundet syre (COD). Erhållna analysresultat jämfördes med beräknade gränsnivåer, dvs. nivåer som kan accepteras för de två testerna. Dessa gränsnivåer är beräknade baserat på en generell nivå som vanligtvis ligger på mellan 10-500 ppm av tillverkad batch. För den visuella kontrollen gjordes en fysisk inspektion för att bedöma synliga spår av produktrester. Resultatet för svabbtestet visade att alla provsvar vid respektive kritiska punkt låg under den beräknade gränsnivån vilket betyder att kriteriet för svabbtestet är uppnått. För sköljtestet hamnade provresultaten något över den beräknade gränsnivån men har trots det bedömts vara inom rimliga gränser. Vid den visuella kontrollen noterades inga synliga spår och detta kriterium var alltså uppfyllt. Slutsatsen är alltså att alla tre kriterier för validering av rengöringsprocessen är uppfyllda vilket betyder att rengöringsprocessen är tillräckligt effektiv för att avlägsna spår av tidigare tillverkad produkt. / When manufacturing products for medicinal use it is essential to reduce the level of cross-contamination. By carrying out a cleaning validation study the effectiveness of the cleaning process is evaluated to see what needs to be done to reach the criteria that are demanded. The main purpose of this thesis has been to plan and execute a pilot study for a cleaning validation of the production system where AHD 2000, a hand disinfection product, is being produced. A physical inspection of the production system was undertaken and several so called critical areas where pointed out where it is possible that the cleaning process varies in its effectiveness. To evaluate its effectiveness three different sampling methods was undertaken; a swab test, a rinsing test and a visual inspection. To evaluate these tests, analysis of the samples from the swab test and rinse test was studied where the level of total organic carbon (TOC) and chemical oxygen demand (COD) of the samples where measured. Acceptance criteria for the two sampling methods were calculated in order to know which levels of maximum carry over from a previous product that could be accepted. The accepted limits are based on a general limit, usually these limits are in the range 10-500 ppm of a previously manufactured batch. For the visual inspection a physical exam of the critical points was performed where signs of visible residue were noted. The results from the swab test for all critical areas were below the acceptance criteria and thus the criteria for the swab test was accepted. As for the rinsing test the results were slightly above the acceptance criteria but were regarded as acceptable. The visual inspection showed no signs of visible traces of product. Based on the results, the three criteria are therefore satisfied and the cleaning process was regarded to be effective enough to remove traces from a previously produced product.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever matematikundervisning utomhus samt vilket lektionsinnehåll eleverna kommer ihåg efter genomförd lektion. Studien utgörs av intervjuer med tolv elever i årskurs 5. Grunden för studien är en lektion som genomförts några veckor innan intervjuerna där utomhusmatematik använts som undervisningsmetod. Intervjuerna har bestått av frågor kring denna lektion och elevernas uppfattningar av den. Intervjuerna har genomförts i grupper om tre. Resultaten har redovisats i diagram och jämförts med tidigare forskning inom området. Resultatet antyder att utomhusmatematik har många fördelar, som exempelvis att abstrakt matematik kan konkretiseras, och att eleverna överlag har en positiv uppfattning om utomhusmatematik. En av de negativa aspekterna som eleverna kan se med utomhusmatematik är att det kan bli oordning och brist på fokus bland eleverna. Vi ser att detta problem skulle kunna bero på val av plats för att genomföra undervisningen. Elevernas tidigare associationer till en plats kan påverka ordning och fokus i gruppen.