Med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats syftar uppsatsen till att undersöka och beskriva samhällskunskapslärares uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll och uppfattningar om hur man bör förhålla sig till kontroversiellt innehåll i sin undervisning. För detta ändamål ställdes följande frågor: 1. Vilka olika uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll ger lärarna uttryck för? 2. Vilka olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisning med kontroversiellt innehåll ger lärare uttryck för?   I linje med den fenomenografiska ansatsen genomfördes enskilda intervjuer med fem samhällskunskapslärare, med varierad yrkeserfarenhet. Informanternas utsagor analyserades utifrån Dahlgren och Johanssons (2017) sjustegsmodell. Resultatet av analysen identifierade två olika sätt att uppfatta kontroversiellt innehåll på: Kategori A) Samhällsfrågor med normativt och/eller empiriskt innehåll som inte kan avgöras utifrån tillgänglig evidens, där konkurrerande uppfattningar existerar.     Kategori B) Innehåll som utgår från situationer där oförenliga lösningar eller val förespråkas och som väcker starka känslomässiga reaktioner hos elever. Respektive fyra olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisningen med kontroversiellt innehåll: Kategori A) Pluralistiskt förhållningsätt. Lärare bör synliggöra oliktände inom kontroversen, genom att olika perspektiv kommer till uttryck och att dess argument granskas i undervisning med kontroversiellt innehåll.  Kategori B) Personligt förhållningssätt. Lärare bör vara transparanta med sina värderingar i      undervisning med kontroversiellt innehåll, under förutsättning att ställningstaganden              förmedlas som personliga åsikter. Kategori C) Opersonligt förhållningssätt. Läraren bör aldrig ge uttryck för sina egna åsikter och undervisningen bör baseras på relevanta vetenskapliga auktoriteter. Kategori D) Värdegrundsförmedlande förhållningsätt. Lärare bör tillåta att åsikter som strider mot värdegrunden uttrycks, och i samtal bemöta dessa genom implicita ställningstaganden (i form av argument och/eller sekvenser av frågor) som styr elever  mot åsikter som är förenliga med läroplanen.    En sammanfattande slutsats som kan dras av studien är att de olika identifierade uppfattningarna implicerade skilda och till viss del konflikterande utbildningsmål och syften med undervisningen av kontroversiellt innehåll. Den identifierade variationen kan därför ses som ett uttryck för olika didaktiska val och prioriteringar som samhällskunskapslärare  gör i sin undervisning

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna resonerar kring läromedel inom SO-undervisningen i årskurserna 1–3. Utifrån ett sociokulturellt didaktiskt perspektiv ges i denna studie svar på våra forskningsfrågor. Genom vald metod i form av frågeformulär framställs respondenternas kvalitativa svar. Resultatet synliggör hur, vad och i vilket syfte lärare använder läromedel inom SO-undervisningen på varierande vis. Slutsatsen blir utifrån lärares gemensamma synsätt att läromedel lägger grund för undervisningen och att material bör kombineras. Det synliggörs även samband med tidigare forskning kopplad till denna studie.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att undersöka hur sex förskollärare från sex olika förskoleverksamheter beskriver sina erfarenheter om utevistelsen. Tidigare forskning på området har visat på att det finns flera hälsoaspekter med att vistas utomhus, samtidigt som annan forskning visar på att pedagogernas inställning till utevistelse har en stor inverkan på om de väljer att gå ut eller inte. I vårt resultat har vi använt oss av en empiristyrd, tematisk analys. Där framkommer det att förskollärarna i studien har olika erfarenheter med utevistelsens syfte och innehåll i förskolornas verksamheter. Vi såg det även intressant att se om erfarenheterna kunde påverkas beroende på hur förskolorna låg placerade och hur deras förutsättningar för utevistelse såg ut. Genom intervjuerna kunde vi tolka att förskolornas placering hade en påverkan av förskollärarnas erfarenheter. Detta belyses i resultatet om olika hinder i samband med att vistas utomhus. Ett exempel var att vandaliseringar i förskolorna i bostadsområdena gjorde så att pedagogerna fick städa gården innan barnen fick gå ut och vistas där. I resultatet framkommer det att miljön utomhus erbjöd fler möjligheter till rörelse vilket också speglas som syfte hos många av respondenterna i studien. Miljön användes till både fri lek och planerade aktiviteter. Även inställningarna till utevistelsen hade en påverkan på både syftet till att vistas utomhus men också innehållet, vad som skulle ske när de vistades utomhus. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Denna studie syftar till att undersöka om tidigare forskning kan ge stöd för användning av skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen för gymnasieskolan. Metoden jag använt är kvalitativ och med jämförande innehållsanalys. Texterna jag analyserat är Litteraturläsning- Som utforskning och upptäcktsresa av Louise M. Rosenblatt, Litterära föreställningsvärldar- Litteraturundervisning och litterär förståelse av Judith A. Langer och Martha C. Nussbaums Känslans skärpa, tankens inlevelse- Essäer om etik och politik Den ämnesdidaktiska relevansen kommer av att jag spjärn mot två formuleringar av skolverket i Lgy11“Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald” (Skolverket Gy11 s. 137) och ”Elever ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva” (Skolverket Gy11 s. 137). Det som undersöks är just om skönlitterärt läsande kan genomföra uppgiften av att främja förståelse för andra människor och utveckla ungdomars förmåga till inlevelse (Lgy11. S 5) liksom motverka främlingsfientlighet och intolerans med kunskap. Mitt resultat visar att litterärt läsande kan leda till att en läsare utvecklar och tillgodogör sig en bestående fallenhet av förståelse genom den samlade erfarenhet denne fått genom olika fiktiva världar. Vidare pekar resultaten mot att ett tuktat och förändrat tänkande kommer av ett skönlitterärt läsande då en läsares intellektuella potential övas i att kritiskt reflektera kring att uppmärksamma hur omgivning och sammanhang påverkar människor och läsaren själv. Slutligen så medvetande gör och vidgar ett skönlitterärt läsande kunskaperna om det obekanta och samtidigt har en transformativ verkan på sin läsares välbekanta och levda vardag. / <p>Religion</p>

No description available.

Elevens ointresse för religionskunskapsämnet är ett känt fenomen som tyder på att det någonstans finns motsättningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap på gymnasiet skapa bättre förutsättningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkätundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartläggas för att veta vilket innehåll i undervisningen som de helst föredrar och om det stämmer överens med vad ämnet ska innehålla enligt ämnesplanen samt den undervisning de får. Resultatet visar att elevernas intressen för olika områden inom religionskunskap skiljer sig åt och vår tolkning är därmed att ämnesplanen täcker in elevernas önskemål om innehåll. Däremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhåller sig inte till elevernas intressen i den mån den bör göra.

No description available.

Medievanorna förändras fort. Dagens mediekonsument kräver medier med ett ”rikt” utbud, med rörliga bilderoch musik, ungefär som i den smarta mobilen. Och produkten ska vara möjlig att ta med sig överallt, för det är juvad den nya teknologin vant oss vid. Ipaden erbjuder just detta. Många medieexperter menar att den är lösningenmed stort L för den krisande magasinsbranschen.Men hur förändras journalistiken i klivet från papper till Ipad? Det är vad min undersökning vill ge ett svar på.Den bygger på ett närstudium av de första åtta utgåvorna av Svenska Dagbladets Insikt, det mest utveckladeIpadmagasinet i Sverige just nu.Surfplattan är framför allt ett visuellt medium, men det ger också en totalupplevelse, på ett helt annat sätt än enpapperstidning. Flera sinnen stimuleras samtidigt, syn, hörsel, känsel. Texter kan vara praktiskt taget hur långasom helst här – men min studie visar att antalet bilder ökar ännu mer. I Insikt är det det rikt illustrerade ochtidlösa kulturreportaget med många interaktiva inslag som är särskilt gynnat. Mycket tyder också på att arbetetmed den nya plattformen har inspirerat till ökad lekfullhet och kreativitet på Svenska Dagbladets redaktion.

Nationella och internationella rapporter visar på hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lärare får kritik för sitt sätt att undervisa. KNUT är ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mål är att få lärare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrågor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehåll lärarna i KNUT- projektet väljer till de pedagogiska planerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar på ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lärare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen är och forskningen visar även att eleverna inte är överens med lärarna när det kommer till vilket innehåll undervisningen skall ha. De pedagogiska planerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de pedagogiska planerna har ett innehåll där elevernas erfarenheter finns med. Dock så syns en skillnader mellan olika skolområden och skolår. Elevernas intresseområden behandlas också i de pedagogiska planerna och även här syns skillnader mellan skolområden men även det innehållsliga skiljer sig åt. Lärarna i projektet visar i de pedagogiska planerna att det finns intentioner att samverka mellan olika ämnen och målnivåer och att det även här finns skillnader i innehåll och mellan skolområden. Utifrån frågeställningarna och arbetets syfte har lärarna lyckats med sina pedagogiska planer men det finns några lösa ändar. Detta arbete har belyst dessa aspekter men vidare forskning kring KNUT- projektet är önskvärt. / KNUT-projektet

Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares demokratiuppdrag och hur detta påverkar deras undervisning i fråga om val av innehåll och arbetssätt i högstadiet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med fyra samhällskunskapslärare för att lyfta fram deras utsagor om studiens fenomen, alltså demokratiuppdraget och dess påverkan på deras undervisning. Min ambition med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda angående deras demokratiuppdrag och hur det påverkar deras didaktiska val i fråga om vad- och hur- frågan, alltså innehåll och arbetssätt. Studien visar att samhällskunskapslärare i högstadiet anser att demokratiuppdraget intar en central roll i deras undervisning. Samhällskunskapslärarna har en deltagar- och deliberativ demokratisyn och eleverna får därför möjligheter att uttrycka sig i klassrummet. Av resultatet framgår också att ett bra klassrumsklimat, som tar sig uttryck i personliga relationer med eleverna och respekt för deras åsikter, är viktigt för demokratiuppdraget. Studiens resultat visar å andra sidan att elever har mycket begränsat inflytande på val av innehåll i undervisningen. Lärarna gör sin planering utan samråd med eleverna. Men elever ges dock möjligheter att i viss mån påverka arbetssättet.     Av studiens resultat framgår också att samhällskunskapslärarna som deltog i studien ser både stora möjligheter och svårigheter vad gäller lärares demokratiuppdrag. Lärarna uppfattar att elever lever å ena sidan i en fas i sitt liv som de tar till sig nya värderingar vilket ger stora möjligheter för samhällskunskapslärare att fostra elever men skolan speglar å andra sidan själv samhället mycket och elever tar med sig mycket värderingar hemifrån och det är därför samhällskunskapslärare och skolan har sina begränsningar med att ändra elevernas demokratiska attityder.