Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna?

This study investigates how tagging is being used in a new way when members of a Swedish dating site get to tag themselves in an act of self-presentation with the aim of meeting new people. In the study seven members of the dating site Mazily were interviewed about their self-presentation, tagging and identity formation there. The questions concerned how they formed their own tags, but also how they interpret and use other members' tags in their search for a potential partner. I have been using queer theories for this study, in order to find out what kind of norms and structures that lie behind and affect the members' behaviour on the website. My study finds that the interviewed members to a high degree reflect about both their own and other members tagging and self-presentations. Although they spend quite some time trying to analyse other people on the website they have a great sense of understanding that a person may give two very different impressions on the site and offline. Another finding is that although tagging is a very free way to present yourself, there still are structures and norms about gender, sexuality and culture that will affect members actions on the dating site. This is a study in Library and Information Science.

Journalists´ role in society has traditionally been of representative nature with a task to distribute news and scrutinize those in power. But technological changes have created a new publishing world outside the traditional media institutions. In today’s redactional society anyone can become a publisher in a blog or through other channels on online. This process can be seen as contributing to increased democratization giving everyone the opportunity to publish. However for those used to having monopoly on distributing news and scrutinizing society these changes are forcing journalists to adapt to a new competitive environment.   There have been several previous studies of how this new digital milieu is affecting journalism from societal, organizational and news room perspectives. Little or no focus has been on how journalists themselves experience their changing professional status as a result of this new media world. Journalists employed by the public service broadcasters have got the most specified and explicitly expressed task with their responsibilities for contributing to a democratic society and an active citizenship, as stipulated by the government. How do these journalists deal with citizens now challenging the journalists´ previous well-guarded access to publishing?   This essay examines the affect of these changes on journalists within two public service organizations in Sweden, asking journalists to reflect on the impact on their professional roles. The study is based on ten interviews with regional journalists employed by the Swedish public service radio and television corporations: Sveriges Radio and Sveriges Television. The analyze is based on theories on public service, professionalism and boundary maintenance. The study shows that the interviewed journalists identify more strongly with being a part of a public service ethos than being a journalist as such. They value the relationship with the audience and express a wish for even more contact with listeners and viewers. At the same time they want to continue to keep the in-house control over the journalistic process where they are the producers of the content. It is clear that the journalists appreciate publishing initiative allowing the general public to ‘be journalists’ but they warn against mixing the citizen reports with journalism. Citizen contribution in terms of user generated content or citizen journalism, is considered as something to satisfy people’s “creativity and wish to express themselves” – not a valuable contribution to journalism. Boundary maintenance mechanisms can be clearly observed among the journalists in an attempt to keep their journalistic authority and the arguments used refer to the “other´s” lack of credibility, accountability and impartiality. A similar role hierarchy can also be identified within the occupational group, where some characteristics and qualities are considered to contribute to a more “genuine” journalism than other. Nevertheless, a journalistic “us” always appears when boundaries are marked against what is looked on as non-journalism, for example user generated content and grass root journalism.

Denna kvalitativa studie syftar till att ta fram strategier för kommunikation åt företag som bedriver en plattform baserad på användargenererat innehåll. Internet idag är en vanlig kommunikationskanal för företag och trender och miljön ändras snabbt. Web 2.0 har vuxit fram i den digitala miljön de senaste åren, vilket innebär att företag idag för dialoger med sina kunder, en tvåvägskommunikation skapas istället för en envägskommunikation likt det var förut. Därför ämnar detta arbete titta närmare på hur plattformar kan jobba för att få mer aktivitet på plattformen. Ur teorin har vi tagit fram en ny kommunikationsprocess anpassad för digitala plattformar som grundar sig på användargenererat innehåll. Denna modell utgår från den klassiska kommunikationsprocessen men har utvecklats med delar som bör tas i åtanke då ett företag tillhandahåller en plattform för användargenererat innehåll, till exempel att de plattformar som undersöks har två olika intressenter att ta hänsyn till. Den empiriska studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med representanter från plattformar, där det finns användare som bidrar med produkten och konsumenter som sedan nyttjar produkten eller tjänsten som publiceras på plattformen. Den empiriska datan har delats in i kategorier utifrån teman som fanns i teorin; kommunikation, interaktivitet och kontroll, och därefter sorterats genom template analysis till ytterligare underkategorier. Resultatet visar att det är av stor vikt att en plattform skapar en känsla av gemenskap med sina användare och konsumenter, via tjänsten. I analysen tar vi upp de olika motivationstyper som kan ligga bakom bidragande till användargenererat innehåll på en plattform, och delar in dessa i social, individuell och finansiell motivation. Företagen bör jobba med att aktivera dessa i sin kommunikation på plattformen för att det ska bli aktivitet mellan användare och konsumeter. Modellen som togs fram ur teorin utvärderas jämtemot resultatet från empirin och presenteras i form av slutsatser. I den slutliga modellen byts feedback ut mot interaktion, som får en större betydelse i modellen. Vi förtydligar också vikten av att denna interaktion är en kontinuerlig process som plattformen bör jobba för att upprätthålla, och denna process inkorporeras i modellen. Vår studie ger ett teoretiskt bidrag i form av en utgångspunkt i ett outforskat ämne. Den ger också ett praktiskt bidrag i den framtagna modellen, som kan användas för att utarbeta strategier för marknadskommunikation hos plattformar för användargenererat innehåll.

Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av analys utav läromedel samt uppföljande intervjuer. I studien analyseras fem publikationer av läromedel från tre skilda utgivare och fyra behöriga lärare samt en skolsköterska intervjuades för studien. Sex- och samlevnadsundervisning är inget ett eget skolämne, utan ses i huvudsak som ett ämnesövergripande ämne. Därför är variationen stor vad gäller lärares kompetens och ämneskunskaper i dess frågor. Samtidigt finns det beskrivet som ett krav i Lgr11 att undervisningen ska både vara saklig och allsidig. Tidigare forskningsresultat i liknande ämne, visar bland annat variationer i undervisningens innehåll och därmed även brister i likvärdigheten.  Studiens resultat visar att samtliga läromedel som ingår i studien har brister i varierande omfång. Det den ena har kan det andra läromedlet sakna. De lärare som ingått i studien är överlag nöjda med att ha ett läromedel som de kan basera sin undervisning utifrån. Samtliga lärare har påtalat att de behöver komplettera deras läromedel med ytterligare material.

Studien redovisar hur tre stycken läroböcker i ämnet fysik åk 4–6 står upp mot det centrala innehållet i Lgr 11 samt de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Studien innehåller även en analys av två lärarhandledningar som tillhör två av de läroböcker som undersökts. Syftet med att analysera lärarhandledningarna var att ta reda på om dessa innehöll någon form av bedömningsstöd för läraren. Metoden har influerats av en innehållsanalys vilket betyder att delarna som analyserats strukturerats upp på ett kvantifierbart sätt i olika kategorier. Resultaten visade att läroböckerna stod upp mot kursplanens krav i varierande grad. Vissa delar från det centrala innehållet i fysik saknades helt eller behandlades i mycket liten grad vilket gör användandet av kompletterande material, så som en lärarhandledning ännu mer viktigt. Samma sak gällde för de förmågor som eleverna ska få träna på och visa. En av förmågorna saknades i en av böckerna och behandlades mycket litet i en annan, men mer i den tredje boken.  Analysen av lärarhandledningarna visade att båda innehöll bedömningsstöd. Det visade sig också att handledningarna kompletterade de delar som saknades i grundböckerna. Detta visar att lärarhandledningarna i det här fallet behövs för att uppfylla de krav på innehåll som Lgr 11 har på fysikämnet i åk 4–6. I Sverige finns ingen statlig instans som kontrollerar att läromedlen står upp mot styrdokumenten. På grund av detta så faller kontrollen på lärarna. Även om författarna till läroböckerna skriver att deras böcker uppfyller Lgr 11 så kan vissa delar uteslutits eller behandlats i allt för liten grad, vilket analysen visar.  Slutsatsen av läromedelsanalysen var bl.a. att det är viktigt att som lärare sätta sig in i vad läroböckerna innehåller genom att själv vara förtrogen med kursplanen i Lgr 11.

Från och med 2017 har Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderats och har nu allt större fokus på digitalisering och att utveckla elevernas digitala kompetens. I samband med revideringen förändrades läroplanens två första kapitel samt flera kursplaner där undervisningen i de olika ämnena nu ska fokusera allt mer på elevernas utveckling av digital kompetens. Ansvarsfullt användande av digitala medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter är ett av de centrala innehåll som tillkommit i samhällskunskapen i och med revideringen. Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskaper inför att undervisa utifrån det nya centrala innehållet men med ett fokus på enbart sociala medier. Studien avser också att undersöka vilken fortbildning lärare fått i och med läroplanens revidering samt hur lärarna ser på det centrala innehållet ansvarsfullt användande av sociala medier. Studiens frågeställningar besvaras genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Resultatet visar på att lärare anser att de har goda kunskaper inom tekniska verktyg och pedagogik men att en grupp av lärare saknar väsentliga ämneskunskaper för att kunna bedriva undervisning om ansvarsfullt användande av sociala medier. Lärare anser att de fortbildningar som erbjuds är bristfälliga och att kunskapsnivån på dessa kurser inte matchar deras individuella behov. Studien visar dock att trots bristen på ämneskunskaper och relevant fortbildning ser lärare fram emot att undervisa om ansvarsfullt användande av sociala medier eftersom de anser att det är ett viktigt och aktuellt ämne. / <p>SO</p>

I denna undersökning så har en läromedelsanalys samt en enkätundersökning genomförts i syfte om att studera hur väl anknutna läromedelsböcker för de naturorienterande ämnena (NO) är till den svenska läroplanen Lgr11. Två läromedelsböcker har analyserats för att undersöka hur läroplanens centrala innehåll avseende naturorienterande ämnen behandlas och om det finns någonting som har uteslutits. NO-undervisningen ska behandla ämnena fysik, kemi och biologi. Det finns däremot inga nationella riktlinjer om hur undervisningstiden i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3 ska fördelas på dessa tre ämnena. Analys av hur läroplanens centrala innehåll i NO behandlas i läromedelsböcker visar att de olika rubrikerna från det centrala innehållet prioriteras olika högt. De punkter som handlar om djur och natur behandlas i mycket större grad än de övriga punkterna. Ämnet biologi får större plats i NO-undervisningen för årskurs 1–3 jämfört med ämnena kemi och fysik. De tillfrågade lärarna anser att läromedelsböcker ofta har tydliga kopplingar till läroplanen, speciellt det centrala innehållet, och att de flesta lärare ser stora fördelar i att använda sig av en läromedelsbok i sin NO-undervisning tillsammans med kompletterande material i form av filmer, experiment och liknande.

Tidigare forskning har bland annat visat att elevers lärande gynnas av att ämnesinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena undervisas utomhus där eleverna får möta det i autentiska miljöer. Det abstrakta som går att läsa i läroböckerna blir mer konkret när eleverna får arbeta med alla sinnen. Dock framkommer det även att lärare kan uppleva både begränsningar och möjligheter med denna arbetsmetod. Därför syftade föreliggande studie till att bland annat undersöka lärares syn på utomhus-pedagogik som undervisningsmetod. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 1-3 på en F-9 skola i en mindre kommun i Lappland visade det sig att lärare bland annat upplevde tid, oflexibla scheman, brist på personal och tilltro till sin förmåga som några av begränsningarna. Möjligheterna övervägde dock och här nämner de bland annat stora fördelar för elevernas lärande i utomhusmiljön, bland annat att elever lättare når de uppsatta målen, befäster begrepp samt att det stärker elevernas samarbetsförmåga. Majoriteten av lärarna undervisade mestadels i biologi utomhus medan de mer sällan undervisade i kemi och fysik på det sättet. Sammanfattningsvis indikerar studien att det finns en rad av begränsningar för denna arbetsmetod men att möjligheterna överväger, framförallt när det gäller elevernas lärande. Vidare visade studien att biologi är det ämne som lärare mestadels undervisar i utomhus.

Syftet med examensarbetet är att undersöka elevers uppfattningar om vad det är de ska lära sig i ämnet idrott och hälsa. Med denna studie vill jag få en ökad förståelse för elevers uppfattningar kring lärobjeket i ämnet samt kunna bidra med kunskap om lärobjektet gentemot kursmål och styrdokument. Sex elever på en skola i Mellansverige intervjuades. Semistrukturerade intervjuer transkriberades och en innehållsanalys inspirerad av fenomenografin genomfördes. Resultatet visar att eleverna är väldigt överens om vad ämnet handlar om och de uppfattar att de lär sig många olika saker om kroppen både teoretiskt och praktiskt. Det handlar om hur man ska träna rätt, äta rätt, förebygga skador, livräddning, bollek och olika sporter och dess regler. Variationen avseende innehåll i undervisningen är en viktig faktor för elevernas upplevelse av ämnet idrott och hälsa i skolan. Bristen på ett beskrivet syfte med lektionen utifrån kursmålen är något som eleverna saknar. Den största utmaningen som eleverna framhäver är att lärare måste tydliggöra syftet med lektionen så att eleverna får förståelse för vad de är de ska lära sig. Ämnet idrott och hälsa är enligt eleverna ett viktigt ämne i skolan. Det finns för att det är bra att röra på sig. Ämnet skapar en förhoppning att fånga de elever som inte rör sig på fritiden att våga testa något där kroppen får möjlighet att röra på sig.