<p>Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre?</p><p>Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet. </p><p>Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien. </p>

<p>Journalists´ role in society has traditionally been of representative nature with a task to distribute news and scrutinize those in power. But technological changes have created a new publishing world outside the traditional media institutions. In today’s redactional society anyone can become a publisher in a blog or through other channels on online. This process can be seen as contributing to increased democratization giving everyone the opportunity to publish. However for those used to having monopoly on distributing news and scrutinizing society these changes are forcing journalists to adapt to a new competitive environment.</p><p> </p><p>There have been several previous studies of how this new digital milieu is affecting journalism from societal, organizational and news room perspectives. Little or no focus has been on how journalists themselves experience their changing professional status as a result of this new media world. Journalists employed by the public service broadcasters have got the most specified and explicitly expressed task with their responsibilities for contributing to a democratic society and an active citizenship, as stipulated by the government. How do these journalists deal with citizens now challenging the journalists´ previous well-guarded access to publishing?</p><p> </p><p>This essay examines the affect of these changes on journalists within two public service organizations in Sweden, asking journalists to reflect on the impact on their professional roles. The study is based on ten interviews with regional journalists employed by the Swedish public service radio and television corporations: Sveriges Radio and Sveriges Television. The analyze is based on theories on public service, professionalism and boundary maintenance.</p><p>The study shows that the interviewed journalists identify more strongly with being a part of a public service ethos than being a journalist as such. They value the relationship with the audience and express a wish for even more contact with listeners and viewers. At the same time they want to continue to keep the in-house control over the journalistic process where they are the producers of the content. It is clear that the journalists appreciate publishing initiative allowing the general public to ‘be journalists’ but they warn against mixing the citizen reports with journalism. Citizen contribution in terms of user generated content or citizen journalism, is considered as something to satisfy people’s “creativity and wish to express themselves” – not a valuable contribution to journalism.</p><p>Boundary maintenance mechanisms can be clearly observed among the journalists in an attempt to keep their journalistic authority and the arguments used refer to the “other´s” lack of credibility, accountability and impartiality. A similar role hierarchy can also be identified within the occupational group, where some characteristics and qualities are considered to contribute to a more “genuine” journalism than other. Nevertheless, a journalistic “us” always appears when boundaries are marked against what is looked on as non-journalism, for example user generated content and grass root journalism.</p>

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this study is to analyze four upper secondary school teachers regarding their educational focus on the European Union (EU). Furthermore, it is assessed what effect the growth of EU has had on content taught in Social Science A. The result of this study is contrasted with prior studies having a similar focus. To achieve the purpose of this study, five research questions were created. Conducting interviews of a qualitative character were chosen as the method for collecting information to answer the research questions. The interviewees were teachers of different sex, different professional experience regarding years and area of teaching. The interview questions were of a narrative kind yielding approximately half an hour long interviews.</p><p> </p><p>The study shows that the most common areas taught are: the history of EU, the institutions (foremost; the Minister Council, the European Parliament, and the Commission), and how EU and Sweden relate to and affect each other. Although the content taught by the different teachers is equivalent, the teachers differ in what parts they choose to emphasize. Changes in the content taught resulting from changes in the syllabus are stressed by two of the interviewees. No differences depending in years of experience were detected.  However, there exists a difference in the emphasis of different parts between teachers in programs preparing students for further studies and teachers serving in occupational preparing programs. To conclude, the educational content taught by the four interviewees is considered to be equivalent. From a democratic perspective I believe that this is a conclusion of great importance.</p><p> </p>

<p>Uppsatsen handlar om vilka val man som lärare gör när det gäller innehåll och vilka grunder det finns för val av innehåll med relation till intressen och bakgrund. Jag har valt verktyg från diskursanalysen för att kartlägga vad undervisningen egentligen vilar på för grunder. Under två tillfällen utförde jag intervjuer med två lärare i liknande ålder, med ungefär lika mycket erfarenhet från undervisning. De fick frågor angående utbildningsbakgrund, tidigare musikerfarenheter, intressen, val av innehåll i undervisningen, möte med elever; konsekvenser, samt eventuell förändring som praktiserande lärare. Ämnesvalet motiveras med att utredningar och avhandlingar i den redovisade litteraturen pekar på ett problem inom musikämnet i skolan. Problemet är dels att populärmusik kategoriskt uteslutits ur musikundervisningen, men även att lärare i musik ”utgör sin egen kursplan”. Resultatet jag kom fram till var att jag hittade tre olika diskurser. Två av dessa hörde till respektive informant och jag valde att kalla diskurserna för ”pedagogiskt flyt” och ”integrerade inlärningsarenor”. Den tredje diskursen passade in på båda informanterna på grund av gemensamma teman som utkristalliserade sig ur intervjuerna. Jag valde att kalla den gemensamma diskursen för ”pedagogiska motiv”.</p>

Anledningen till att jag vallt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktiker som lärarkandidat i läsår 1-3, upplevt NO-undervisingen så gott som obefintlig. Jag blev därför nyfiken på vad lärare i läsår 1-3 har för pedagogisk grundsyn på NO-ämnet i skolan? Vilket innehåll och arbetssätt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstående frågor. Intervjudelen är grunden i arbetet och litteraturen är tänkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lärare från fyra skolor. Det jag har kommit fram till är att NO förmedlar kunskaper om omvärlden och miljövård till eleverna. NO-ämnet har hög status hos lärarna i undersökningen men läsning, skrivning och räkning prioriteras ielevens tidiga skolår. Forskarna trycker på det viktiga i att börja tidigt med NO-undervisningen i skolan. Lärarna tar läroplanen och kursplanen i anspråk då de planerar innehåll och arbetssätt i undervisningen. Innehållet i NO-undervisningen varierar mycket ute på skolorna, men biologi dominerar över fysik och kemi på tre av fyra skolor. Variation och ve´tenskaplig undervisning är två grundpelare i arbetssätt som används i undervisningen på intevjuskolorna. Alternativa pedagogiker är vanligt. Alla skolorna i undersökningen deltog minst i ett projekt, där de använder sig av alternativa pedagogiker, som t ex NTA, Bifrostteman, utomhuspedagogiska miljöprojekt och naturdagar, EU-projekt och Idétorg.

Mitt arbete baseras på intervjuer som jag gjort med tre svenska som andraspråkslärare på en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i sin undervisning i svenska som andraspråk. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sätt att förhålla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatíonen ser ut i skolorna i allmänhet när det gäller svenska som andraspråksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer såsom måldokument, elevantal och elevernas förutsättningar spelade stor roll för lärarnas undervisning. Jag valde att ta upp de faktorer lärarna själva ansåg påverkade mycket samt andra faktorer som jag tyckte var intressanta att diskutera. Jag har diskuterat lärarnas utformning av undervisning, kring arbetssätt och samarbete i olika former. Ibland har jag varit kritisk mot hur undervisningen verkar bedrivas på skolan, men har ändå försökt att förstå hur lärarna tänker och försökt beskriva deras situation så rättvist som möjligt. Det som jag framförallt har uppmärksammat i min undersökning och som jag velat betona i diskussionen, är att lärarna visar stort engagemang och har en positiv inställning till sitt ämne och till eleverna som de undervisar.

Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare. I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar. Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats. Upplagesiffror presenteras också under en fyraårsperiod med start året innan respektive tidning bytt format för att se hur upplageutvecklingen varit under tiden för formatbytet. Med resultatet i hand framgår att båda tidningarna ökat sin nyhetsbevakning, sett till hur många nyheter de har med på inrikessidorna. Förändringen i redaktionellt material är mer svårtolkat. Om broadsheetformatets inrikessidor räknas per sida uppvisar DN en nedgång i andelen redaktionellt material medan SvD har en uppgång. Om samma sidor räknas per uppslag har båda tidningarna en uppgång i det redaktionella materialet. Att dra paralleller mellan upplageutvecklingen och övergången till tabloidformatet är problematiskt då formatbytet endast är en del i det arbete som krävs för att driva och marknadsföra en tidning.

Datum: 2008-06-03 Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Magdalena Ekman, Emma Ronvall Handledare: Carl G. Thunman Titel: En utvärdering av kundtidningen Medley – läsarnas uppfattning om innehåll &amp; layout Problem: Medtronic AB önskar öka kännedomen om företagets produkter hos svenska läkare, sjuksköterskor, medicintekniker och andra opinionsbildare. Ett sätt att uppnå det på är genom kundtidningen Medley som skickas direktadresserad till personal på sjukhus och kliniker i Sverige. Det är viktigt att kundtidningen har ett innehåll och en layout som tilltalar läsarkretsen. Syfte: Syftet är att beskriva hur kundtidningen Medleys innehåll och layout uppfattas av läsarna samt vilka arbetsområden läsarna är verksamma inom. Vidare utvärderas om Medley är lyckad business-to-businessreklam som skapar kännedom om företaget Medtronics produkter. Metod: Sekundärdata samlades in och en observationsstudie genomfördes där fem exemplar av Medley granskades. En matris framställdes som listade viktiga variabler som skulle komma att utvärderas. Utifrån matrisen formades en webbenkät innehållande tretton frågor som sedan skickades till 2020 yrkesverksamma personer inom sjukvården. Slutsats: Läsarundersökningen resulterade i att 179 respondenter medverkade,där det var 72 läkare och 95 sjuksköterskor som medverkade. Läsarna vill helst läsa nyheter om medicinteknik, forskningsresultat,specialistområden och vetenskapliga artiklar. Respondenterna hade generellt positiva åsikter gällande Medleys layout, där teckensnittet fick högst betyg. Det var 107 respondenter som ansåg att deras kännedom hade ökat efter att de hade läst Medley, vilket representerar 59 % av samtliga respondenter. Sex av tio kriterier i Copy Chasers stämde överens med Medley, därav är kundtidningen Medley lyckad business-to-business-reklam som skapar kännedom om Medtronics produkter. / Date: 2008-06-03 Subject: Master Thesis in Business Administration, 15 hp Authors: Magdalena Ekman, Emma Ronvall Tutor: Carl G. Thunman Title: An evaluation of the Customer Magazine Medley – the readers’ opinions about content &amp; layout Problem: Medtronic AB wishes to increase the knowledge about the company’s products among doctors, nurses, medical technicians and other opinion formers. A way of achieving that is through the customer magazine Medley, which is sent to personnel at hospitals and clinics in Sweden. It is important that the content and the layout of the customer magazine appeal the readers. Purpose: The purpose is to describe how the content and layout of the customer magazine Medley is perceived by the readers and also in which work area they are employed. Furthermore Medley will be evaluated whether it is successful business-to-business advertising that creates knowledge about the products of the company Medtronic. Method: Subsequently secondary data were gathered and an observational study was carried out, where five copies of Medley were reviewed. A matrix with important variables was made, where the variables that were going to be evaluated were listed. On the basis of the matrix the web questionnaire containing thirteen questions was designed and sent to 2020 persons working within medical care. Conclusions: The research resulted in that 179 respondents took part, where 72 doctors and 95 nurses participated. The readers prefer to read about medical technology news, research results, specialist areas and articles of science. The respondents generally had positive opinions about Medley´s layout, where the font got the highest mark. There were 107 respondents that considered that their knowledge had increased since they have read in Medley, which represents 59 % of all respondents. Six out of ten criteria from The Copy Chasers agree with Medley; thereby Medley is successful business-to-business advertising that creates knowledge about Medtronic’s products.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre? Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet.  Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien.

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer. Som elevinflytandets främsta förtjänst lyfter de båda upp dess positiva inverkan på trivsel och arbetsglädje. De främsta hindren för elevinflytandet upplevs av såväl lärare som elever utgöras av framför allt kursplanernas utformning, tidsbristen samt brister i elev­engagemanget. Sam­tidigt upplevs en konflikt mellan läroplanens krav på elevinflytande, kursplanernas utformning och tidsbristen i skolan, men även mellan demokratin och minoritets­skyddet. Eleverna upplevde även vissa lärares oengagemang som ett hinder.