Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare tolkar det centrala innehållet i religionskunskap för årskurs F–3 och på vilket vis anser [sex] f-3-lärare att en mer styrande läroplan skulle vara till fördel eller nackdel i religionskunskap? Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med sex lärare från två olika län. Studiens teoretiska perspektiv utgår ifrån John Deweys syn på pragmatismen. I resultatet framgår det att lärare har en tydlig samverkan med arbetslaget och utgår utifrån en större planering som omfattar det centrala innehållet för religionskunskap. Studiens resultat har sammanställts i två rubriker: ”Lektionsinnehåll och samverkan i arbetslaget” och ”det centrala innehållet och arbetsmaterial”.

Användning av laborativt material är i dagens matematikklassrum populärt och utifrån egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning finns ett stort intresse för laborativt material. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa tidigare forskning om laborativa arbetssätt i matematikundervisning. Tio artiklar analyseras för att få svar på vilka syften det finns med användning av laborativt material samt vilken betydelse lärares kunskap har för användningen av laborativt material. I resultatet framkommer att laborativt material kan användas för att synliggöra och bearbeta matematiskt innehåll, för att introducera nya arbetsområden, som stöd till elever med särskilda behov samt för att verklighetsanknyta matematik. Resultatet visar även på vikten av att lärare tydliggör syftet med användningen samt har kunskap om hur matematiskt innehåll framställs på bästa sätt för att leda till lärande.

Studiens syfte var att se hur förskolans miljö används till att utforma utbildningen och hur den kan stimulera barns utveckling. Samt även att se hur olika förskolor använder material och lärmiljö. En kvalitativ studie användes genom att intervjua tio förskollärare på två olika förskolor, belägna i olika kommuner. Studien har utformats av två frågeställningar:   -      Hur ser förskollärare på material på olika förskolor? -      Hur används miljön som en del i lärandet?    Miljön i förskolan ska vara en grund för att främja barns utveckling i sociala relationer (Skolverket, 2018). För att stärka vår undersökning så användes ett sociokulturellt perspektiv som ramverk för att koppla till resultat och diskussion.   Vårt resultat visar på att lärmiljön i förskolan formas av människorna som befinner sig i den och den sociala utvecklingen är beroende av miljön. I förskolemiljön är den fysiska miljön och det pedagogiska innehållet intressant för utbildningen, där det pedagogiska innehållet innebär artefakter i form av material. Förskollärarens förhållningssätt och barnsyn är viktig för hur barnen inkluderas i utbildningen i förskolan, där miljö och sociala relationer spelar roll.

ADHD är ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma område. Av vårt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse är viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det är viktigt att anpassa de utifrån individens specifika begränsningar och behov. Uppsatsen ger en överskikt av tidigare forskning om ADHD samt hur undervisningen kan anpassas.

Syftet med vår studie är att genom att ta del av några förskollärares uppfattningar bidra med kunskap om hur arbetet med anpassningar i förskolan kan gestalta sig på organisations-, grupp- och individnivå. De frågeställningar som vi utgår från är: Hur definierar några förskollärare anpassningar i förskolan? Vad innebär arbetet med anpassningar i förskolan enligt förskollärarnas uppfattningar? Vad bidrar anpassningarna i förskolan till enligt förskollärarnas erfarenheter? För att få ett helhetsperspektiv av informanternas berättelser och eftersom vi tittar på hur förskollärarnas uppfattningar av anpassningar i förskolan ser ut både på organisations-, grupp- och individnivå har vi valt att använda oss av systemteorin som vårt teoretiska ramverk. Studien har en kvalitativ forskningsansats (Bryman, 2018). Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare, därefter har en kvalitativ tematisk analys använts för att tydliggöra det som framkommit i resultatet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin samt diskuterats utifrån tidigare forskning.                                               Utifrån förskollärarnas definition av arbetet med anpassningar i förskolan framgår att de olika nivåerna organisation- grupp- och individnivå, samt lärmiljö, kommunikation och innehåll är återkommande områden. Samtliga förskollärare som deltagit i studien menar att anpassningar är något som görs för att ge alla barn de allra bästa förutsättningar för att utvecklas. Vidare synliggörs i resultatet att förskollärarna uppfattar att anpassningar inte enbart ska fokusera på de barn som är i behov av särskilt stöd utan även fungera övergripande och stödja hela barngruppen. I studien framkommer att specialpedagog finns knuten till förskolan på organisationsnivå och att förskollärarna kan få tillgång till den specialpedagogiska kompetensen vid behov. Det visar sig dock att förskollärarna upplever att specialpedagogen hade kunnat stötta de mer på gruppnivå och att förskollärarna skulle vilja se specialpedagogen mer ute i verksamheten för handledning och observation. Som specialpedagog är det av vikt att vara ute i verksamheten och ta reda på hur verksamma pedagoger uppfattar anpassningar i förskolan och hur de arbetar med dessa i vardagen för att kunna stötta och handleda dem, men även för att kunna arbeta för att undanröja eventuella utmaningar i lärmiljön och för att arbeta förebyggande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag som genomgår en företagsrekonstruktion hanterar kommunikation inom sina affärsrelationer. För ett företag med bristande lönsamhet kan en företagsrekonstruktion ses som ett alternativ till konkurs, om det finns en tro på att företaget kan bli lönsamt igen. Under en rekonstruktion är företagets affärsrelationer betydelsefulla; de får en direkt påverkan på rekonstruktionens utfall. En viktig del för att förstå affärsrelationer är kommunikationen som sker inom den. Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie, med Löplabbetgruppen AB:s företagsrekonstruktion som fallstudieobjekt. Företaget genomförde år 2020 en lyckad rekonstruktion, och denna studie undersöker hur kommunikationen gentemot företagets leverantörer hanterades under rekonstruktionen. Tre aspekter av kommunikation har undersökts, modalitet, innehåll och frekvens. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer från företaget, ansvarig rekonstruktör samt kommunikationsexpert. Undersökningen visar att kommunikationen spelar en viktig roll under en företagsrekonstruktion. Att välja rätt kommunikationsmedel för att förmedla rätt känslor har visat sig relevant, till exempel genom personliga telefonsamtal som förmedlar en känsla av empati. Vidare har innehållet behövt anpassas till mottagaren, mycket på grund av den okunskap som finns gällande företagsrekonstruktioner. Kommunikationens frekvens har under rekonstruktionen ökat, vilket bidrog till en ökad tillgänglighet.

I skolämnet hem- och konsumentkunskap (Hkk) handlar det mesta om vad en ungdom behöver kunna för att klara av att flytta hemifrån. En stor del av ämnet handlar om matlagningmen även om hur man ska sköta sin ekonomi, vilka rättig- och skyldigheter man har som konsument och hur man tvättar och sköter sina kläder. Syftet med studien är att bilda kunskapom vad högstadieelever har för inställning till och vad de förväntar att lära sig inom ämnet hem- och konsumentkunskap, och om deras förväntningar stämmer överens med kursplanens centrala innehåll. För att försöka få svar på syftet i studien användes en kvalitativ metod, intervjuer. Dessa sex intervjuer var semistrukturerade och genomfördes på en högstadieskola i södra Sverige, med elever ur årskurs nio. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen visar att Hkk-ämnet präglas av mat- och matlagning och elevernas attityd till ämnet är positiv främst för att ämnet innefattar praktiska moment, men de känner stress över att inte bli klara inom lektionstiden. Lärarens pedagogiska förhållningssätt och innehållet på lektionerna, är det som främst påverkar elevernas attityd. Studiens resultat visar att Hkk-ämnet bidrar till att ge eleverna viktig kunskap inför framtiden, och de har en viss kännedom om delarna ur det centrala innehållet i Hkk-ämnets kursplan. För att kunna redovisa en mer nyanserad bild skulle med fördel motsvarande studie även ha kunnat ställas till Hkk-lärare, det vore även intressant att få reda på hur Hkk-lärare formulerar och iscensätter det centrala innehållet i sin undervisning. Resultatet i den studie visar att ytterligare forskning rörande en potentiell kunskapslucka hur Hkk-lärare kan arbeta på alternativa sätt i Hkk-ämnet, men ändå behålla kärnan i ämnet - det vill säga mat och matlagning behövs.

Användarskapat innehåll, eller UGC från engelskans User Generated Content, har med teknikens utveckling blivit allt mer populärt på webbtidningar. Det ses som en konkurrensfördel men kan även innebära risker för tidningen, inte minst kostnadsmässigt. Det blir därför viktigt att satsa på UGC som läsarna vill ha, men vad detta innebär är inte ett välutforskat ämne. Denna uppsats ämnar svara på vilket användarskapat innehåll läsare av webbtidningar föredrar, samt varför de föredrar just detta. Med utgångspunkt i en litteraturstudie identifierades fem aspekter som kan hjälpa till att beskriva UGC. Med en dagboksstudie urskiljdes nio teman utifrån vilka det var möjligt att styrka fyra av aspekterna samt identifiera ytterligare fem aspekter som föreföll påverka hur läsare uppskattar UGC. / User Generated Content (UGC) has, with the fast-paced technological development, become increasingly popular in online newspapers. It is considered a competitive advantage but might entail risks for the newspapers, not in the least cost-wise. Thus it becomes important to invest in the UGC readers want, but what this encompasses is not a widely explored subject. This essay intends to answer what UGC readers of online newspapers prefer and why they prefer this particular content. On the basis of a literature study five aspects that can help describe UGC were identified. A diary study resulted in the identification of nine themes based on which it was possible to corroborate four of the aspects as well as identify a further five aspects that appeared to affect how readers view UGC.

Denna studie är ett examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Studien syftade till att undersöka till vilken grad konsumentgenererat innehåll används av företag och användare samt användarnas motiv till varför de skapar konsumentgenererat innehåll. Vidare kommer studien undersöka hur konsumentgenererat innehåll gestaltas samt vilka tillvägagångssätt som finns för att uppmana till konsumentgenererat innehåll och vilket som fungerar bäst. Med hjälp av tre olika metoder kunde syftet besvaras. Studien innefattade en empirisk förstudie, semistrukturerade intervjuer med personer som har förstahandserfarenhet av konsumentgenererat innehåll samt genom en observation och bildanalys på två utvalda företags Instagramkonton. Resultatet av studien påvisar att det finns flera olika tillvägagångssätt för företag att uppmuntra till konsumentgenererat innehåll på Instagram. Det framkommer även varför användare motiveras till att skapa konsumentgenererat innehåll, en av dessa motivationer är att bidra till informationssökning. Innehållets gestaltning tenderar att spegla företagets värderingar. / This study is a bachelor dissertation project carried out at the program Graphic Design and Communication at the department of Technology at Linköping University. The study aimed to investigate the extent to which consumer-generated content is used by companies and users as well as users' motives for why they create consumer-generated content. Furthermore, the study will examine how consumer-generated content is designed and what approaches are available to encourage consumer-generated content and which works best. Using three different methods. Using three different methods, the purpose could be answered. The study includes an empirical feasibility study, semi-structured interviews with people who have first-hand experience of consumer-generated content and through an observation and image analysis on two selected companies' Instagram accounts. The results of the studies show that there are several different approaches for companies to encourage consumer-generated content on Instagram. It also appears why users motivate the creation of consumer-generated content, and one of these motivations is to contribute to information retrieval. The design of the content tends to reflect the company's values. / <p>Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet</p>

Denna studie är ett examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Studien syftade till att undersöka till vilken grad konsumentgenererat innehåll används av företag och användare samt användarnas motiv till varför de skapar konsumentgenererat innehåll. Vidare kommer studien undersöka hur konsumentgenererat innehåll gestaltas samt vilka tillvägagångssätt som finns för att uppmana till konsumentgenererat innehåll och vilket som fungerar bäst. Med hjälp av tre olika metoder kunde syftet besvaras. Studien innefattade en empirisk förstudie, semistrukturerade intervjuer med personer som har förstahandserfarenhet av konsumentgenererat innehåll samt genom en observation och bildanalys på två utvalda företags Instagramkonton. Resultatet av studien påvisar att det finns flera olika tillvägagångssätt för företag att uppmuntra till konsumentgenererat innehåll på Instagram. Det framkommer även varför användare motiveras till att skapa konsumentgenererat innehåll, en av dessa motivationer är att bidra till informationssökning. Innehållets gestaltning tenderar att spegla företagets värderingar. / This study is a bachelor dissertation project carried out at the program Graphic Design and Communication at the department of Technology at Linköping University. The study aimed to investigate the extent to which consumer-generated content is used by companies and users as well as users' motives for why they create consumer-generated content. Furthermore, the study will examine how consumer-generated content is designed and what approaches are available to encourage consumer-generated content and which works best. Using three different methods. Using three different methods, the purpose could be answered. The study includes an empirical feasibility study, semi-structured interviews with people who have first-hand experience of consumer-generated content and through an observation and image analysis on two selected companies' Instagram accounts. The results of the studies show that there are several different approaches for companies to encourage consumer-generated content on Instagram. It also appears why users motivate the creation of consumer-generated content, and one of these motivations is to contribute to information retrieval. The design of the content tends to reflect the company's values. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>