<p>Mitt arbete baseras på intervjuer som jag gjort med tre svenska som andraspråkslärare på en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i sin undervisning i svenska som andraspråk. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sätt att förhålla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatíonen ser ut i skolorna i allmänhet när det gäller svenska som andraspråksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. </p><p>I intervjuerna framgick att vissa faktorer såsom måldokument, elevantal och elevernas förutsättningar spelade stor roll för lärarnas undervisning. Jag valde att ta upp de faktorer lärarna själva ansåg påverkade mycket samt andra faktorer som jag tyckte var intressanta att diskutera. Jag har diskuterat lärarnas utformning av undervisning, kring arbetssätt och samarbete i olika former. Ibland har jag varit kritisk mot hur undervisningen verkar bedrivas på skolan, men har ändå försökt att förstå hur lärarna tänker och försökt beskriva deras situation så rättvist som möjligt. Det som jag framförallt har uppmärksammat i min undersökning och som jag velat betona i diskussionen, är att lärarna visar stort engagemang och har en positiv inställning till sitt ämne och till eleverna som de undervisar.</p>

<p>Uppsatsen undersöker innehållet i ämnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de är skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmänna råd, med nulägesbeskrivning, nya mål och metod för att nå målet? Den andra frågan i undersökningen gäller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i ämnet svenska handlar om att skriva.</p><p>Undersökningen är kvantitativ och baseras på individuella utvecklingsplaner från en grundskola med elever från år ett till år sex.</p><p>Resultatet visar att det är få utvecklingsplaner som är skrivna med nuläge, mål och metod för att nå målet. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulägesbeskrivning.</p><p>Hypotesen som ställdes visade sig stämma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns även många som handlade om läsning.</p>

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspråk 3 (Sva03). Syftet är att se eventuella likheter och skillnader samt hur väl respektive kurs styrdokument överensstämmer med bedömningsmatrisen för det nationella provet. Fokus ligger på att jämföra kursernas styrdokument utifrån begreppet likvärdighet i bedömning som är ett tungt vägande argument för de nationella proven enligt Skolverket. Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav har analyserats kvantitativt och kvalitativt. De kvantitativa aspekter som analyserats är: antal ord i texten, texternas nominalkvot eller informationstäthet samt texternas LIX-värde. De kvalitativa aspekter som studerats är polerna abstrakt- konkret samt textens samband i form av tema-rema. Resultatet visar att det fanns både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan kursernas styrdokument. Sva03 har ett centralt innehåll som är längre i antal ord och med en betydligt mycket högre nominalkvot än den för kursen Sve03. Kursen Sva03 skilde ut sig även när det gällde kunskapskraven (för betyget E) där kursen har ett betydligt högre LIX-värde än Sve03. Kvalitativa skillnader hittades likaså. Styrdokumenten för Sva03 är exempelvis mer abstrakt formulerade än de för Sve03. De texter som visade störst likheter var bedömningsmatriserna för det nationella provet och respektive kurs. I jämförelse med styrdokumenten för kurserna stämde matrisen bättre för Sve03 än för Sva03. Detta kan vara ett tecken på att det nationella provet inte ger en möjlighet att bedöma eleverna som läser Sva03 på ett likvärdigt sätt.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera svenska och kenyanska lärares intentioner gällande matematikundervisning för de yngre åldrarna. Arbetet har också till syfte att undersöka hur lärare använder sig av laborativt material i matematikundervisningen samt om och hur detta skiljer sig åt mellan Sverige och Kenya. Vi har genomfört intervjuer med svenska och kenyanska lärare om deras mål, innehåll, representationer samt metod gällande matematikundervisning. Lärarna hade olika bakgrunder gällande utbildning, verksamma år som lärare samt ålder. Resultatet av vår studie visar att det finns både skillnader och likheter mellan de olika lärarnas intentioner. Den tydligaste skillnaden som framkom var att de kenyanska lärarna la stor vikt och tilltro till läroplan och kursplan och hänvisade mycket till dessa. De svenska lärarna berättade mer fritt och drog paralleller till erfarenhet, forskning samt egna åsikter. En tydlig likhet var att samtliga lärare var tydliga med hur matematiken har stor vikt och betydelse för det vardagliga livet och för att säkerställa en bra framtid. Angående det laborativa materialet fanns skillnaden både kring vilket sorts material som användes i de olika länderna, men också de bakomliggande intentionerna och syftena, med att använda dessa.

Syftet med detta arbete var att undersöka läromedel och läromedelsanvändning i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen för årkurs 4-6. Tre olika läroböcker undersöktes för att se hur de förhåller sig till det centrala innehållet ”livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer” i Lgr11. Böckerna analyserades utifrån tre olika huvudkategorier och en begreppsanalys genomfördes. En enkätundersökning utfördes också för att ta reda på hur lärare använder sig av läromedel i undervisning om samma centrala innehåll. Undersökningen visade att det finns många olika sätt att använda sig av läromedel i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen. Det vanligaste är att föreläsa utifrån innehållet i boken, även olika former av läsning av läromedel samt samtal och diskussion är vanligt förekommande. En majoritet av respondenterna ansåg att deras läroböcker är väl anpassade till Lgr11. Läromedel spelar en betydande roll inom undervisning och för elevers lärande och det är därför viktigt att lärare får möjlighet att granska de läromedel de använder sig av.

Enligt tidigare forskning har förskoleklassen haft ett otydligt syfte och dess uppdrag har osynliggjorts i skolans styrdokument fram till år 2016 då verksamheten fick ett centralt innehåll. Detta har varit problematiskt för pedagogerna då det inte har funnits specifika direktiv kring vilket innehåll de ska arbeta med. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att öka kunskapen om vad som formar verksamma pedagogers arbete med läs-, skriv-, och språkutveckling efter implementeringen av det centrala innehållet. Metoden för studien var intervjuer där deltagarnas uttalanden analyserades med hjälp av von Wrights (1983) handlingsteori. Resultatet visade att implementeringen av det centrala innehållet tydliggjorde verksamma pedagogers arbete med läs-, skriv-, och språkutveckling. Resultatet fann även att flera faktorer påverkar detta arbete då läroplanen fortfarande är tolkningsbar och pedagogernas åsikter om kunskap, arbetsmetoder och innehåll har en avgörande roll för arbetet med detta.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka lärares syfte med laborativt arbete i gymnasiets biologiundervisning, hur de beskrev att de arbetade laborativt samt hur de beskriver att det teoretiska innehållet hänger ihop med det laborativa arbetet. Undersökningen gjordes genom sex halvstrukturerade intervjuer. Lärarna beskrev varierande sätt att arbeta laborativt i gymnasiets biologikurser och uttrycker att det finns stora möjligheter till olika typer av laborationer med utgångspunkt i kursplanernas centrala innehåll. Lärarna uttrycker att ett av deras primära syften med laborativt arbetet är att laborationen ska fungera som ett komplement till teorin genom att belysa den ur andra perspektiv. En svårighet med att realisera syftet i klassrummet är att hitta laborationer som gör detta på ett bra sätt, utan att exempelvis bli en förenkling av verkligheten. Några av lärarna beskriver också att eleverna har svårt att själva se kopplingen mellan teoretiskt innehåll och laboration. Där anser dessa lärare att de har en viktig roll i att hjälpa eleverna att se dessa samband.

Denna undersökning redogör för hur väl läromedel i de naturorienterande ämnena är förankrade i det centrala innehållet samt de olika förmågorna i läroplanen för årskurs 1–3. Med fokus på två olika läroböcker i NO har en analys genomförts utifrån att ställa böckernas innehåll mot alla punkter i det centrala innehållet samt de fem olika förmågorna. Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmågan att hantera information som är underrepresenterad i båda läromedlen. Sammanfattningsvis kan man inte lita på att något läromedel är tillräckligt förankrad i läroplanen för att kunna stå på egna ben i undervisningen. Därför finns det en möjlighet att variera mellan två eller tre böcker för att de ska komplettera varandra och skapa en så lärorik undervisning som möjligt med läroplanen som utgångspunkt.

User Generated Content (UGC) blir allt vanligare på webben och flera av de mest besökta hemsidorna på internet är till stor del baserade på innehåll skapat av dess användare. Varje dag redigeras exempelvis över 120,000 artiklar på Wikipedia av dess hängivna användare som i snitt spenderar över 8 timmar i veckan på att skapa nytt eller redigera existerande material. Att motivera användare att bidra med innehåll på detta sätt blir allt viktigare. För att kunna göra detta krävs en förståelse för vad som motiverar användarna att bidra. Uppsatsen tar sin utgångspunkt från detta och vi studerar vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för att användare skapar UGC samt om det finns några samband mellan dessa motivationsfaktorer. En litteraturstudie över tidigare forskning inom området genomförs och resulterar i 15 motivationsfaktorer kategoriserade i fyra kategorier. Dessa presenteras i en matris som strukturerar upp motivationsfaktorerna i de olika kategorierna. Matrisen med de 15 motivationsfaktorerna ligger som teoretisk grund för en kvantitativ enkätundersökning ämnad att se i vilken grad användare motiverats av olika motivationsfaktorer för skapandet av UGC. Genom enkätundersökningen etableras en förståelse för hur stor andel av respondenterna som motiverats av de olika motivationsfaktorerna. Resultatet från undersökningen används för att studera sambanden mellan motivationsfaktorerna. Detta leder fram till en korrelationstabell som presenterar alla signifikanta samband mellan faktorer samt en motivationsmatris som kan fungera som ett stöd för att förstå och diskutera kring motivationsfaktorer för UGC och dess kategoriseringar. Studiens resultat kan hjälpa utvecklare att ge stöd för flera motivationsfaktorer i tjänster baserade på UGC. Den motivationsmatris och det resultat som presenteras kan även vara utgångspunkt för framtida forskning. / User Generated Content (UGC) is becoming increasingly common on the web and many of the most frequently visited websites on the Internet is largely based on content created by its users. Every day 120,000 articles gets edited on Wikipedia by its devoted users who spend an average of eight hours a week on creating new or edit existing material. To motivate users to contribute with content is becoming increasingly important. This requires an increased understanding of what motivates users to contribute.  In this paper we study the motivational factors that motivates users to contribute with UGC and if there is any correlation between these motivational factors. A literature review of previous research in the field of UGC is performed and results in 15 motivational factors categorized into four categories. These are presented in a matrix that structures the motivation factors in the different categories. The matrix of the 15 motivational factors are the theoretical foundation for a quantitative survey designed to see to what extent users are motivated by different motivational factors for the creation of UGC. Through the survey we establish an understanding to what extent different motivational factors motivate the participiants of the study to create UGC. The results from the survey are then used to study the relationships between motivational factors. This leads to a correlation table that presents all the significant relationships between factors and a motivation matrix that can serve as a basis for understanding and discuss the motivators for the UGC and its categorizations. Our results may help developers to support multiple motivational factors in services based on UGC. The motivation matrix and the results presented may also be the basis for future research.