I dagens skola skriver elever både för hand och med hjälp av digitala verktyg. Den här kunskapsöversikten syftar till att belysa vad som kännetecknar forskning som jämför texter producerad för hand och med hjälp av digitala verktyg. Kunskapsöversiktens syfte är att beskriva vilken skrivmetod som enligt forskning är den mest gynnsamma för elevers textproduktion i de yngre åldrarna.  Urvalet av studier är baserad på systematiska litteraturundersökningar i databaserna PRIMO, ERIC (ProQuest) samt Idunn. Tydliga inkluderingskriterier valdes för att hitta artiklar som överensstämde med syftet för kunskapsöversikten vilket resulterade i sex vetenskapligt granskade artiklar. Slutsatserna från de sex artiklarna är att elevers skrivutveckling gynnas av att skriva digitalt. Elever producerar mer text, med bättre struktur och färre skrivfel när de skriver digitalt. Forskningen visar även att elever med bristande finmotorik gynnas av digitalt skrivande eftersom läsbarheten i elevernas texter ökar. Slutligen visar det sammantagna resultatet att elever föredrar att skriva digitalt jämfört med att skriva för hand. Inom skolan kan, med fördel, lärarprofessionen erbjuda digitala verktyg till elever i sin tidiga skrivutveckling. Digitalt skrivande möjliggör större frihet att kunna planera och ändra sin text under processens gång.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området. I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande. De huvudsakliga teoretiska influenserna hämtades från genre och fenomenografi. Samtalet baserades på elevernas egna texter i narrativ och beskrivande genre. I analysen söktes beskrivningskategorier av elevernas olika sätt att uppfatta texttypers skilda strukturer. Respektive elevuppfattning jämfördes sedan mot den nivå av funktion och organisation som återfanns i elevens egen berättande text. Ur analysen trädde två skilda beskrivningskategorier fram: ett dynamiskt genrebegrepp och ett statiskt genrebegrepp. Elever i den förstnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av textens funktion. Medan elever i den sistnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av den skrivprocess och det textinnehåll som kringligger texten. Resultatet av textanalysen visade att de berättande texter som producerades av elever med ett dynamisk genrebegrepp i högre grad var mer utvecklade än motsvarade elevtexter skrivna av elever med ett statiskt genrebegrepp. I slutskedet vägdes resultatet mot tidigare forskning om elevers skrivande. Där fördes en diskussion om huruvida elevers uppfattningar av metaspråk, texttyper och textskapande kan öka vår förståelse för elevers möte med olika genrer.

I denna undersökning fokuseras undervisningsmetoden Att skriva sig till läsning (ASL).Utifrån Arne Trageton (2014) beskrivs hur arbetet med metoden kan gå till i förskoleklass och årskurserna 1-2. Sedan presenteras tidigare forskning och övrig litteratur genom att belysa fördelar med metoden, varför metoden fungerar och nackdelar med metoden. Tidigare forskning är av delad mening vad det gäller om metoden är något att arbeta med i undervisningen eller inte och denna undersökning ska försöka svara på frågor som tidigare forskningar efterfrågar.Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar av metoden Att skriva sig till läsning(ASL). Vilka för- och nackdelar har metoden för elevers lärande? Hur anser lärarna att metoden stöttar elever med svårigheter? Hur bidrar ASL- metoden till elevers lärande i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder?Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervju. Då undersökningen syftar till att utforska lärares uppfattningar och deras tolkningar av verkligheten gör sig metoden rättvis i denna undersökning. Informanterna i undersökningen är lärare som undervisar i förskoleklass eller årskurs 1-2 och som använder sig av metoden ASL.Resultatet i undersökningen visar stora fördelar med ASL. Metoden upplevs av lärarna att gynna alla elever och då särskilt de elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ser att eleverna presterar bättre i arbete med metoden i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder.

Syftet med det här projektet har varit att lägga stort fokus på att skriva ny musik och att arrangera den. Jag har utforskat olika sätt att skriva musik på och försökt att hitta fler sätt att variera min musik på, så som form, rytmik/groove och harmonik, samt att hitta en riktning och mening i musiken som jag skriver. / <p>Repertoar: Stitch, Stinger, Sticky, Stink och Switch.</p><p>Kompositör: Kim Sundell</p><p>Arrangör: Kim Sundell</p><p>Medverkande: Gitarr: Kim Sundell, trumpet: Karl Wallmyr, trummor: Jesper Hättander, piano: Rui Hallvares Andrade Paes, bas: Björn Lundén</p>

Vilka förväntningar och tankar har femåringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lärare vill man ha kunskap om vilka förväntningar och tankar barn har om förskoleklassen, då det sker förändringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lärandet.

No description available.

Att lära är något som man gör själv och detta ansvar kan man inte lägga över på någon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tänkande. Människor har olika sätt att lära – en del lär genom att skriva. Utgångspunkten för vårt arbete är att vi ser lärande på detta sätt. I det australiensiska PEEL-projektet, som har varit en inspirationskälla till vårt arbete, är just denna syn på lärande, att lära genom skrivandet, en bärande tanke. Vi har intresserat oss för vad elever skriver och hur de skriver när de reflekterar kring ett begrepp. Vi har valt att fördjupa oss i begreppet "del av helhet", eftersom många elever har svårt att förstå detta område i matematiken. Vårt syfte med studien är att undersöka elevtexter som elever i grundskolans mellanår skrivit i och om matematik samt att analysera texternas innehåll och form. För att detta ska bli möjligt har vi utarbetat två tabeller som verktyg för vår analys. I vår studie kan vi se att eleverna formulerar sina tankar på olika nivåer från torftigt och kortfattat till en mer utredande text med flera tankeled, där den röda tråden och utvecklingen i tankegången blir tydlig. För att skapa tydlighet försöker alla eleverna i undersökningen att ge någon form av exempel och ungefär hälften av dem använder sig av bilder.

No description available.

The aim of this qualitative study was to ascertain some teachers’ perceptions of the “Writing to Read” (WTR) method from preschool class to grade 3. To find out how teachers can work with WTR, two teachers with experience of the method took part in the study. The teachers teach preschool class and grade 1 in two different schools. The method used in the study is participant observation and semi-structured interviews. The results present the teachers’ attitudes to and experiences of the method. The teachers believe that there is a future for WTR in school since pupils who have not fully developed their fine motor skills benefit from using a computer when learning to read and write. The two teachers have found strategies of their own for working with WTR. They mix writing in pairs with individual writing, since they think that sometimes too much energy is expended on cooperation when the pupils are expected to write in pairs.

Modersmålets grundläggande struktur, ordbildning och meningsbildning på modersmålet, uttal, betoning, satsmelodi och ulika uttalade variationer av modersmålet, allt i jämförelse med svenskan: allt detta står i kursplanen centrala innehåll för modersmål (Skolverket, 2011). Grammatikundervisning anses vara av många modersmålslärare ett svårt moment av lektionen. Orsakerna är olika men problemet är gemensamt: hur ska man bäst lära ut språkets struktur till eleverna. I denna studie undersöks fyra elevers synpunkter om grammatikundervisning i ämnet italienska som modersmål. Syfte med detta är att öka mina kunskaper om grammatikundervisnings svårigheter utifrån elevernas perspektiv. Studiens teoretiska grund är Gees diskursteori som är en förklaringsmodell på hur språket funkar. Resultatet visar att de intervjuade elever anser inte grammatikundervisning som en nödvändig del av modersmål men, tvärtom, som onödigt för att lära sig språket. eleverna tänker att kommunikationen kan funka utmärkt trots brist på grammatiska kunskaper. På denna övertygelse baserar eleverna deras bedömning av grammatikundervisning som inte betydelsefull. Den enda koncession som ges gäller behovet av grammatikkunnande för att kunna tala fint och rätt.