Med utgångspunkt i läroplanens centrala innehåll undersöktes lärares användning och komplettering av läroboken i undervisningen. Fem svarade på en enkät kring deras användning av läroboken. Enkäterna sammanställdes i stapeldiagram och textform. Undersökningen visade att läroboken användes för olika typer av läsning, instuderingsfrågor, bilder, idébank och läsa på för egen del. Läroboken kompletterades genom att skapa eget/ta del av andra pedagogers material, utomhuspedagogik, NTA, filmer, andra läroböcker samt arbetsblad från andra läromedel. Läroboksanvändandet skiljde mellan lärarna och de olika kunskapsområdena i det centrala innehållet. Inom exempelvis året runt i naturen användes läroboken mest och kompletterades minst. Material och ämenen i vår omgivning var kunkspasområdet där flest av lärarna använde läroboken lika mycket. Kraft och rörelse samt berättelser om natur och naturvetenskap är kunskapsområdena som hade störst spridning på lärobokens användning i undervisningen. Det visade sig att flera av lärarna använde läroboken i lika stor utsträckning för planering och undervisning i de olika kunskapsområdena. Läroboken har en plats i lärarnas bokhylla och används flexibelt tillsammans med andra kompletterande läromedel.

Syftet med undersökningen handlar om att analysera ett läromedel i ämnet svenska för att se om det är möjligt att uppnå kunskapskraven för betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för svenska i årskurs 4–6 genom att enbart arbeta efter läromedlet. Om det inte skulle vara möjligt skulle vi även redovisa för vilka delar som saknas och hur det kan kompletteras. Vi avgränsade oss till ett läromedel, Liber svenska, i denna undersökning. Metoden vi använde oss av var kvalitativ deduktiv innehållsanalys med strukturerade tabeller och teorin var didaktiskt forskningsperspektiv. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att det är möjligt för eleverna att uppnå betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för årskurserna 4–6 genom att arbeta utifrån läromedlet förutsatt att läraren är uppmärksam och varierar arbetssätten till uppgifterna så som att låta eleverna skriva både för hand och på digitala enheter.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade lärare i ämnet specialidrott inriktning fotboll resonerar om bedömning och betygsättning i kursen idrottsspecialisering 1, utifrån kursens centrala innehåll om ”taktik och teknik inom specifik idrott vid träning och tävling”. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem legitimerade specialidrottslärare. Läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande arenorna: transformeringsarenan och realiseringsarenan har använts som teoretiskt ramverk för analys. I studiens resultat går det att urskilja skillnader i specialidrottslärarna beskrivningar av vad som ska behandlas i undervisningen tillika vad lärarna anser sig bedöma i kursen idrottsspecialisering 1. Resultatet visar på att lärarna ges stor frihet till personlig tolkning av ämnet specialidrott varvid faktorer som ämneskunskaper, utbildningsnivå och erfarenheter får ett stort inflytande vid lärarnas bedömningspraktik. Vidare visar resultatet att specialidrottslärarna genomgående under kursens gång arbetar med en formativ bedömningspraktik, detta kommer i uttryck i form av instruktioner och anvisningar i undervisningen samt genom fortlöpande samtal med eleverna. Vid tiden för betygsättning finns tendenser som visar på att specialidrottslärarna värderar en del av kunskapskravet högre än andra. Resultatet pekar även på att NIU-elevernas klubblagstillhörighet har ett visst inflytande över lärarnas bedömningsarbete, detta då fyra av fem specialidrottslärares utsagor går att koppla till elevernas klubblagsverksamhet.

När lärare undervisar i ämnet matematik på programmet bygg- och anläggning ställs de inför uppgiften att välja vilken matematik som de anser ingår i det centrala innehållet matematik inom karaktärsämnen och yrkesliv. I den här studien undersöks hur lärare utför denna uppgift, vad innehållet kan vara och vad lärarna bygger sina beslut på. Detta görs genom intervjuer med matematiklärare som undervisar byggklasser på gymnasiet. Analysen av intervjuerna har utformats med inspiration av en tematisk analys. I resultatet framgår det att ämnesöverskridande samarbete mellan matematiklärare och karaktärsämneslärare är en avgörande del i framtagandet och utförandet av relevant matematik för karaktärsämnena.

This study examines how visual and user-generated content affects user engagement training brands' Instagram account. The use of social media has increased in recent years. And it is now an important tool for companies when it comes to reaching out to consumers and engaging with them. But there is still a big knowledge gap when it comes to how information architecture model favorable engagement is achieved. This study aims to fill this knowledge gap by using the to find out which kind of content generates the most engagement in the shape of likes on the Instagram post. This study uses a combination of qualitative and quantitative collection methods to analyze how the relationship between content, context and user work together to create a favorable information ecology. The study was conducted through semi-structured interviews. And content analysis on selected companies' Instagram accounts. The results showed that users are more likely to engage with a company in a context they find trustworthy. The study also shows that companies should focus on a brand's related content. With a strong focus on their products. They should also avoid content that is time consuming for the users.

Detta examensarbete har syftet att ta reda på hur väl man kan utgå från läroböcker i historia för gymnasiet och 7–9 med målet att ha en interkulturell undervisning om industrialisering. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för vår undersökning är Maria Johanssons teori om interkulturalitet och dess samverkan med historiemedvetande. Utifrån denna teori har vi utvecklat en egen analysmodell för att ta reda på om texterna om industrialisering i läroböckerna har de komponenter som behövs för en interkulturell text och för att se hur de kan användas i interkulturell undervisning. Vår metod består av två olika analysmodeller där den ena har fungerat som ett verktyg för att identifiera komponenter för interkulturalitet i innehållet och den andra för att undersöka möjligheterna att använda läroböcker i en interkulturell undervisning. Därefter har resultatet i analysmodellen infogats i ett resultatdiagram för att ge en enkel översikt av resultatet. De flesta läroböcker framställer industrialisering utifrån ett europeiskt perspektiv och hade varierande möjligheter till interkulturell undervisning. En av läroböckerna hade ett interkulturellt innehåll och goda möjligheter till interkulturell undervisning. En annan av läroböckerna var direkt oanvändbar ur ett interkulturalitetsperspektiv. Sammantaget visar resultatet att läroböckerna inte har alla komponenter för en interkulturell text och de saknar ofta framställningar utifrån ett utomeuropeiskt narrativ. Däremot finns det strategier som till exempel att lägga till fler perspektiv till materialet och problematisera urvalet som gör att man ändå kan utgå från läroböckerna för att bedriva interkulturell undervisning.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur lärarna tolkar styrdokumenten i förhållande till hur deras undervisningen konstrueras. Vi har lagt störst fokus på hur de tolkar ämnets innehåll d.v.s. det centrala innehållet. Under våra praktikperioder har vi, efter diskussioner med varandra, lagt märke till att lärare tolkar vissa moment i det centrala innehållet på helt olika sätt. Vi har även noterat att det är ett flertal olika faktorer som spelar in när lärare ska konstruera undervisning utifrån det centrala innehållet.Våra teoretiska verktyg och utgångspunkter kom att kopplas till läroplansteorin. Inom den har vi lagt fokus på olika ramfaktorer och de olika arenor som finns när styrdokumenten ska tolkas av lärarna. Detta tillsammans med ett svävande gemensamt yrkesspråk gör tolkningsutrymmet stort. Vi har även belyst hur tidigare traditioner kan påverka ämnets undervisningsstoff.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi gjort observationer och genomfört intervjuer med fyra utbildade lärare från två olika skolor. Dessa har blivit utvalda genom vårt kontaktnät och ligger inom rimligt avstånd.Resultatet vi har fått fram visar på att lärarens bakgrund inom t.ex. föreningsidrotten, påverkar läraren när det kommer till vilket stoff som väljs ut till undervisning. Det påverkar även vilka moment i det centrala innehållet som prioriteras mer eller vilka som prioriteras mindre. Resultatet kom också fram till att de traditioner som finns på en skola, påverkar lärarens urval av aktiviteter och hur de prioriteras. Det visade sig även att de förutsättningarna läraren ges påverkar stoffet i undervisningen. Några exempel är vilken tid läraren ges, vilka materiella förutsättningar som finns och resurser såsom lokaler och närhet till naturområden. När det kommer till tolkning av begrepp visade sig att lärarna kan tolka det centrala innehållet på helt olika sätt och ändå göra rätt för sig.Slutsatsen vi kom fram till är att tolkningsutrymmet i det centrala innehållet är för stort och strävan efter ett gemensamt yrkesspråk inte är uppnått. Lärarnas tidigare bakgrund och erfarenheter påverkar vilket stoff som prioriteras i undervisningen. Förutsättningarna för lärarna på olika skolor gör att undervisningens innehåll varierar kraftigt mellan olika skolor.

I dagens samhälle cirkulerar stora mängder av reklambudskap genom olika digitala kanaler, vilket ställer högre krav på företagen att producera innehåll som är relevant, av nytta och värdeskapande för mottagaren. Innehållet har alltså betydelsefull roll för att ens nå ut till mottagare, vilket har lett till att marknadsföringsstrategin content marketing har vuxit med stormsteg de senaste åren. Ett företag som har använt content marketing under många år och visat stor framgång inom det är Volvo Trucks, vilket är ett av studiens fallstudieobjekt. Skånetrafiken är en organisation som nyligen har implementerat content marketing strategin i sitt marknadsföringsarbete, vilket är studiens andra fallstudieobjekt. Syftet med studien är att uppnå en ökad förståelse kring hur Volvo Trucks och Skånetrafiken använder content marketing i sina reklamfilmer idag, för att sedan öka insikten i hur Skånetrafiken kan utveckla sina reklamfilmer utifrån Volvo Trucks.För att analysera Volvo Trucks och Skånetrafikens reklamfilmer har fem näranalyser genomförts; tre av Volvo Trucks och två av Skånetrafiken. Därefter har en visuell low-fidelity- prototyp tagits fram för att påvisa hur Skånetrafiken skulle kunna utveckla sina reklamfilmer enligt Volvo Trucks användning av content marketing. Studiens resultat visade på att genom en utveckling av det underliggande budskapet och en ökning av igenkänningsfaktorn kan detta främja den känslomässiga reaktionen hos mottagaren och på så vis kommunicera det underhållande värdet. Prototypen visualiserar ett vardagligt händelseförlopp som består av ett barn som huvudkaraktär, en familjär miljö och ett tydligare underliggande budskap för att förmedla både det informativa och underhållande värdet. / In today's society, large volumes of advertising messages are circulated through different digital channels, which places higher demands on companies to create relevant, useful and value content for the customer. The content has a significant role in reaching out to the customers, which has led to the increasing growth of the strategy Content marketing (shortened CM in the paper) in the last few years. One company that has used CM for many years and proved successful in this is Volvo Trucks, which is one of the case study objects in this paper. Skånetrafiken is an organization that has recently implemented CM in its marketing work, which also is the papers case study object. The purpose of the study is to gain an increased understanding of how Volvo Trucks and Skånetrafiken use content marketing in their commercials, and then to gain insight into how Skånetrafiken can develop their commercials based on Volvo Trucks.To investigate which values Volvo Trucks is communicating and how Skånetrafiken can develop and improve its use of CM, five visual content analysis using Nordströms (1989) method called Näranalys, has been implemented; three of Volvo Trucks and two of Skånetrafiken. Subsequently, a visual low-fidelity prototype has been developed that shows how Skånetrafiken could develop its campaign film "Door closing" according to Volvo Trucks use of CM. The study's results showed that through the development of the underlying message and an increase in the recognition factor, this can promote the emotional response of the customer. The prototype visualizes an everyday storyline that consists of a child as the main character, a familiar environment and a clearer underlying message to communicate both the informative and entertaining value.

ChatGPT svepte omkull oss när applikationen släpptes i slutet av november under 2022. Det talades om domedagsprofetior, oändliga möjligheter och ett område som krävde reglering då det spås förändra samhället generellt och skolan i synnerhet. Men vad innebär det egentligen för skolväsendet? Denna studie ger sig ut på en explorativ upptäckarfärd för att utforska ett ännu relativt outforskat område. Studien syftar till att ta reda på om ChatGPT kan ses som ett möjligt verktyg för lärare i deras planeringsarbete med en kurs och vad det skulle innebära för lärarrollen. Studien lutar sig mot John Biggs (1996/2011) konstruktiva länkning för att analysera planering skapad av ChatGPT och ser även till relevanta styrdokument för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Tidigare forskning som tar upp möjligheter, farhågor samt rekommendationer gällande ChatGPT avhandlas för att sedan appliceras till resultatanalys, diskussion och slutsatser. Studien visar på flera resultat där dels möjligheter som mer tid till elevstöd, ChatGPT som ett användbart bollplank och ett verktyg till att skapa en grund för en planering presenteras. Dels belyser studien också flertalet brister i användningen av ChatGPT som ett planeringsverktyg då den bland annat genererar direkt felaktig information, kan skapa en övertro till verktyget, dels generaliserar för mycket för att anta funktionen som ett komplett planeringsverktyg. Slutligen diskuteras fortsatt forskning som är direkt nödvändig för att lärarkåren ska kunna anpassa sig till vad som ser ut som den nya verkligheten.

This study examines how diverse types of content and media affect the users’ engagement with the Instagram accounts of OTT companies. The usage of Instagram as a marketing tool has increased over the years. This highlight's the importance of a company's ability to understand what their users like and will engage with. With the growth and development of sports streaming services, such as OTT platforms, a knowledge gap has formed on how these companies should best use social media to connect with current and future customers. A study was conducted, using mostly a quantitative research method, measuring the amount of ‘likes’ and ‘comments’ on the Instagram accounts of OTT companies on all their posts during 2021. To get more information about the consumers engagement habits, qualitative research was conducted on the comments. Neither of the selected company’s accounts had a high number of comments on their Instagram and they did not respond to the few comments they got. The results of the study were then implemented based on the information architecture model using the three primary pillars: content, context, and users. The study showed that entertainment, in combination with information about the service, engaged the greatest number of consumers. However, one of the companies in this study posted a lot of content that did not engage consumers since it was perceived as advertising. Content that is perceived as advertising should therefore not take up most of the feed on Instagram. The study shows us the importance of knowing what content is relevant, what type of context it is posted within, and what the users engage with.